Julklappar till vuxna?

Jag älskar att köpa välgenomtänkta julklappar både till vuxna och barn och tycker att det är skittråkigt att båda sidorna av familjerna har gjort upp att vi inte köper till alla vuxna länge. Men jag fattar varför .

Jag köper inga julklappar från mig till andra vuxna. Däremot så går jag och mitt barn och julhandlar till mormor, gammelmormor och gammelmorfar, så att barnet har egna julklappar att ge bort.

Ibland pysslar vi julklapparna.

Ja, och så tar vi porträttfoto på barnet och ger bort i julklapp; till mormor, morfar, farmor, "farfar", pappa, gammelmormor, gammelmorfar, samt gammelfarmor.

I vår familj drar vi lott om vem av de vuxna man ska köpa till. Det betyder att alla vuxna får varsin klapp från en hemlig givare (eller i alla fall hemlig fram till julafton). Barnen får julklappar från alla. 

Utöver detta brukar jag köpa julklapp till min man också, men det är för att jag vill, och den ger jag inte när vi firar med "storfamiljen", utan på morgonen när vi äter frukost tillsammans bara jag, maken och sonen. 

Att julen skulle vara barnens högtid är en åsikt och ingen sanning. Julen är *givandets* högtid och det betyder att även barnen ska ge andra julklappar och få känna glädjen i att ge något åt någon annan. Inte bara få och få.

Vid jul ger vi genomtänkta presenter till både vuxna och barn som ett sätt att visa uppskattning. Därmed inte sagt att man behöver köpa till hur många släktingar som helst, men vi har ingen enorm släkt vi firar med och skickar bara till enstaka personer, ex en julblomma till gamla mormor (som firar med en annan del av släkten).

Det var rn bra ide med lotten. Problemet med julklappar till vuxna är att julen i så fall tenderar att ta för mycket tid i förberedelser. Hemma har vi numera julklappslek med tärningar och det är en bra lösning. Alla får paket och man slipper ta en heldag för paketköp.

Vi brukar köpa åt de vuxna också, men inte i år då jag får in max 4k per månad nu för tiden.. För vi är 15 vuxna i närmsta familjen och 4 barn. Kommer nog inte köpa åt de vuxna i framtiden heller..

Jag brukar slå på stort till mina föräldrar.
De förtjänar det.

Vi köper en ordentlig julklapp till makens föräldrar, mormor och bröder. Varför? För att de ger oss även fast vi har avsagt oss julklappar/julstrumpor och det känns dumt när de ger oss julklappar och vi inte ger något tillbaka. I min familj firas inte julen direkt och vi ger inte julklappar till varandra, 15 år sedan sist.

Ja, vi köper julklappar till varandra, vi vuxna. Oftast inte prylar, dock, utan oftare upplevelser och sånt. "Biljetthäften" har varit en hit senaste två åren, även från och till barnen.

Vi köper julklappar till alla som vi firar jul med. Jag älskar julen och jag älskar att ge dem jag älskar fina gåvor

Vi vuxna ger varandra julklappar. Däremot tycker jag sedan länge att det inte behövs, känns som att det bara är för att liksom. Har tagit upp det med övriga, men de vill absolut inte sluta...suck. Tycker man kan lägga fokus på barnen, blir så mycket pengar som bara "byts".

Vi ger även vuxna.

Vi brukar ge för ca 500 kr per Pers men summan är verkligen inte det viktiga. Kan bli mkt mindre o mkt mer. Egentligen ligger nog sanningen närmare att vi ger det vi anser att mottagaren behöver/vill ha/har pratat om. Men vi försöker ändå tänka lite rättvist så inte en får för en 20 o nästa får för 500 kr.

Vi ger till våra föräldrar syskon syskons partner, syskonbarn våra far o morföräldrar, våra fastrar/mostrar (ingen av oss har farbror/morbror).

Vi ger även våra vänner och deras barn (de får dock för en mindre summa än familjen)

Våra egna barn får förstås också och deras summa varierar beroende på ålder och vad de önskar. Ifjol fick tex ena barnet för nästan 4000 för hens önskningar var av dyrare slag. Hen fick två klappar av oss. En dyr teknikpryl och en bok.

Det andra barnet fick för ca 1500 men fick fler paket då hens önskningar var mer billiga. Hen fick 5 paket av oss.

vi brukar även ge till varann jag och mannen för ca en 1000. Men vi har pratat lite löst om vi ska dra ner på klappar till varann och hellre kanske fara på en familjetripp under våren.

Vi har tack och lov kommit överens om att bara köpa till barnen i min familj! Blev ju till slut bara hets och stress över att hitta klappar till alla (prylar som ändå inte alltid uppskattas). Första julen med sambons familj blev lite av en chock för mig, de köper nämligen väldigt mycket och dyra prylar! Men det blir nog inga klappar där heller i år! (puh!)

Nar jag var barn firade vi oftast bara med karnfamiljen + mor/far-foraldrarna. Da koptes ordentligt genomtankta presenter till alla. Vi barn kopte aven till de vuxna, vad vi sjalv tyckte personen behovde eller skulle bli glad over (langkalsonger till farfar, slipsar till pappa, prydnadsfigur till mormor, en bok till mamma osv.), och vi gav ocksa syskon emellan. Sa alla fick av alla s a s. Som barn var det jatteroligt att planera vad man skulle ge till var och en. Som tonaring blev det svarare att variera och hitta passande presenter, speciellt for foraldrarna som inte forstod sig pa datorer (som brorsan onskade sig delar till). I slutandan blev det lattare for dem att ge ett kuvert med en tusenlapp (i borjan pa 80-talet), sa att vart och ett av barnen kunde kopa vad de ville for pengarna. Under 90-talet bodde jag utomlands och deltog inte i nagon julklappsutdelning. Nar jag val kom tillbaka pa 2000-talet och inga smabarn fanns i familjen, men nagra sambor hade tillkommit, hade det overgott till "julklappsspelet", dar varje vuxen koper 3 unisexpresenter for ~100kr/st och lagger i en pott. Sedan "spelar" man om vem som far valja paket forst och gar laget runt 3 ggr, tills alla fatt vars 3 julklappar. Kan bli allt fran filtar, stekjarn, husgerad till kollegieblock/post it/gummiband...
Nu har vi barn i familjen igen, sa i ar gissar jag att det blir "julklappsspelet" for de vuxna och ordentliga presenter till bebisen. Langre fram kanske julklappsspelet upphor och endast barnen far.

vaaa? Är ni rika eller köper ni julklappar då och då under hela året? Det är ju flera tusen ni ger bort!

Jag och min man brukar ge varandra julklappar, nästan alltid en bok. Så ger vi våra föräldrar (fast det är egentligen mer från barnen än från oss) och det brukar också bli en bok eller liknande. Jag brukar ge min syster en liten julklapp också. Men bara något litet. Förra året fick hon gott julkaffe och chocklad. I år får hon kryddor och ullsockar som jag stickat. Men andra vuxna i släkten ger vi inte julklappar.
Förutom våra egna barn ger vi bara barnens två kusiner julklappar så det blir inte så mycket. Vilket jag verkligen tycker är skönt.

För mig är julen verkligen inte barnens högtid, utan allas högtid, och alla, även vuxna får fina julklappar.

Visst måste man ge samma summa till alla som köpt ett presentkort till morsam på ica på plantagen värt 250 kr och samma sak till farsan fast på dressman plus anton berg sammanlagt kostade hans 300 och mormor och morfars ca 100 kr. Av de kommer jag typ får 1000 kr. Då måste jag nog ge dem lite mera. Jag kan ej ge dem nått för 100 kr och de ger mig en 500 kr i julklapp eller 1000!