Det kanske är jag som har fel? Men det känns då inte så!

Jo, men han gör ju inte det. Därav att jag har sagt att då får han inte använda vatten från kannan.

Men jag ska föreslå att han ställer in ett glas med vatten när sonen inte ser och tar det när sonen ska ha vatten.

Detta handlar alltså om när jag inte är tillgänglig hemma vilket tydligen inte framgått. Är jag hemma kan jag fylla på kannan även om jag eg tycker att den som tar ska fylla på, men det är inte så viktigt att jag tar strid om det.

Jag har redan svarat på det, barnet vägrar dricka 'gammalt' vatten.

Ja, det handlar helt och fullt om att barnet behöver gränser. Min man har jättesvårt med känslostormar, även glada såna, han blir arg och även om han biter ihop så märks det. Vi har gränser i allt annat som alltid ska testas när barnet kommer hit, även om vi har haft samma gränser i de snart 6 år barnet har sovit kvar på umgänge. Men nattningen kan inte jag sköta eftersom barnet som sagt då vill gosa med pappan som han inte träffat på tre v.

Jo, vatten har olika smak. Min syster bor på annan ort och hennes vatten är jättegott. Där dricker mitt barn vatten direkt från kranen.
Mitt barn är sällan med till andra då hon som sagt har aspergers, hon har inget intresse av att umgås.
Om hon är med så nej givetvis tar vi inte med kannan, men hon dricker då heller inte vatten om vi är hos någon i den här kommunen eller någon av grannkommunerna som tar sitt vatten från samma ställe.

Jag har aldrig skrivit hur gammal min dotter är. Hans barn är 6 år, mitt barn är 14 år, så jo hon är uppe själv.

Herregud, du vet ju inte vad du pratar om. Det handlar om ett barn med asperger. Just detta är en sak hon har svårt för. Att umgås med folk är en annan. Vi tränar på massor med saker dagligen som andras barn lär sig automatiskt.

Så du tycker att jag ska säga till mitt barn att när min mans barn kommer, då får hon inte dricka vatten? För att min man inte kan fylla på kannan? Du får ursäkta, men dina kommentarer blir bara dummare och dummare.
Jag vill inte att mitt barn, som redan har svårt för förändringar, ska känna att det är jobbigt att hans barn kommer hit. Hon har redan svårt nog för det, men förstår varför han kommer.

Jag har fått ett bra förslag som kan fungera, om bara min man kommer ihåg detta. Jag hoppas det fungerar för detta är det enda vi träter om.

Hängde du med dina föräldrar till deras vänner när du var 14? Det gjorde inte jag iaf. Vi har ingen släkt här på orten, de bor en bit ifrån, på orter som inte har samma vatten som vi.

Ja, hon är stor nog att gå själv och hämta vatten i kylen och det gör hon, tänk om folk kunde läsa och ta till sig det som skrivs?Hon hämtar vatten själv, hon vet hur många glas det räcker till.
Om någon sen tar vatten ur kannan, särskilt om det är lite kvar, så måste hon fylla på kannan, vilket hon gör, men hon mår dåligt av att det inte finns vatten där, det är en sak som tar oerhört mycket energi av henne.

Jämför med tjejen som är vuxen, hon skrev i sin blogg (kommer inte på vad hon heter) om att ha asperger. Hon tar bara upp posten en gång i veckan, resten av tiden kliver hon över den, för just den saken är för henne något som tar så extremt mycket energi att hon blir alldeles matt. För min dotter är det detta med vattnet.

Jag har skiftjobb på rullande schema så av fyra umgängestillfällen är jag borta 3. Går inte att byta då vi som jobbar skift har olika kunskaper så det gäller att någon av de andra med samma kunskap som jag vill byta skiftlag, jag har frågat och de vill inte.

Hon dricker inte vatten borta om det inte är hos släktingar som bor på orter med annat vatten än här. Ja, hon dricker annat, men är hon törstig så dricker hon vatten.

Ja, han fattar ju egentligen, men vill/orkar inte ta striden med sitt barn. Hade han gjort det så hade ett glas tagits med in redan från början så att han inte behöver gå ut och hämta vatten åt sonen. Han ser ju inte mitt barns mående kring detta då han dels somnar med barnet och dels så håller hon sig mest på sitt rum när hans barn är här. Särskilt om det krånglat med vattnet, som som sagt är hennes akilleshäl.
Det är ju jag som ser att något är fel och det är mig hon pratar med. Hon har även, på min inrådan, bett min man att fylla på om han tar vatten, vilket han gör alla andra gånger utom när sonen är här. För min dotter är det jättesvårt att förstå.

Det är alltså B A R A  om detta vi träter. Inget annat. Jag har väldigt svårt att se att det är för hans barns bästa att få krångla som han vill om allt.

Ang att jag har kvällsjobb 3 tillfällen av 4, vi har även frågat mamman om byte av helger, men tyvärr sa min man som det var, att orsaken var mitt jobb och fick till svar: Han är ändå inte där för att träffa henne.