fultextad användarhandbok skrev 2024-12-09 16:45:41 följande:
Jodå, Happy Sally är läst och jag har funderat lite grand på det, här är några spontana tankar om boken. Berättelsen är inte linjär, utan växlar mellan olika epoker och händelser. Redan i baksidestexten står det att två övertygade, egendomliga simmerskor möts i kanalens tidvatten. Kanske har tidvatten mer än en innebörd där, historievatten, tidvatten. Den är inte heller berättad ur ett perspektiv som ska vara lätt och givet för läsaren att följa, snarare är den författad ur ett dagboks. och anteckningsperspektiv. Jag reagerade lite på att dottern, eller hela familjen, fick oavsända brev skrivna till sig av Ellen, som Viktor hittade vid städandet av båten. Skrev hon brev till dem fast de var med på resan också? Kanske berättar det mer om avsaknad av analytisk förmåga hos mig mer än något annat.
Möjligen skapar det här sättet att skriva lite distans till misslyckandena och de mer sorgliga händelserna, till misslyckandena. Intressant att fadern heter Viktor och båten Victory, och att han vann genom att få sin Atlantenresa igenom. Knappast ett sammanträffande. De pittoreska dagarna i Dover blandas med mer allvarsbetonade händelser. Också de kalla strömmarna, frusenheten, uppgivelsen och misslyckandena beskrivs med.
De två barnen är namnlösa men ändå så framträdande. Vid sjön, vid en simträning ropade pojken efter sin mor upprepade gånger. Kanske en metafor för längtan, efter uppoffringar. Dottern önskade vid ett stjärnfall, att Ellen inte skulle lyckas vid sitt försök att korsa kanalen. Kanske ett uttryck för att konkurrensen gentemot simmande skulle upphöra. Ellen simmade sin väg till slut, nederlagets självmord kanske. Inte heller blev det något Amerika, kanske för att Viktor tyckte att själva resan var målet, kanske var det ännu ett nederlag, trots namnet och båtens namn till trots. Dottern brände i slutet dagboken, gjorde en liten brasa, precis som det gjordes för att vägleda Sally Bauer då hon korsade kanalen.
En fin bok, en berörande berättelse om passion, om nederlag och om olika perspektiv.
Det var spännande att läsa dina tankar om boken och du har lagt märke till många intressanta saker! Kul att du fick ut något av att läsa den och Sara Stridsberg berättar ofta inte linjärt, utan brukar växla mellan olika tidsepoker. Ibland även mellan verkliga personer och fantasifoster. Men åter till den här boken! Vi har nog alla våra drömmars Kanal som vi vill besegra. Ibland byter kanalen skepnad under livets gång och ibland byter livet skepnad under kanalens gång. Det är inte säkert att målet är detsamma när man går iland som när man började simma, trots att man inte ändrat kurs. Jag är glad att du tog dig tid att läsa den och jag tror att boken passade dig på sätt och vis!
