Hur gör hemvändande svenskar med skolplats till sina barn (Stockholm)?

Tidigare var det nödvändigt för vissa skolor, och undrar såldes om det fortfarande hjälper!

Har oxå kollat på deras hemsida, och har för mig att dessa avgifter förutsätter att man får skolpengen från kommunen, annars blir det ca 60,000kr till. Vi har privatskola nu med, så det blir ändå halva priset

TROR att skolan endast behöver vara avgiftsfri om de följer svensk studieplan och vänder sig till svenska elever. Det gör ju inte de internationella skolorna, och därför kan de ta ut avgift. Har inget emot det, det bör ju bli bättre skola för barnen med mer resurser att tillgå!

Det är just understimuleringen jag är lite rädd för, så kanske bättre att hålla sig kvar i engelska skolsystemet. Men då måste man nästan bo i Djursholm, annars blir det mycket commuting, och vi är alla morgontrötta...

Mrs Was, är din man oxå svensk? Vill ju inte att barnen tappar bort engelskan, iom att vi pratar svenska hemma. Gör din 6-åring engelska worksheets?

Aha, Mrs Was, vilken härlig blanding av språk, era barn kommer att ha mycket gratis när de ska lära sig ytterligare språk så småningom! Tack för tipset om IES, ska kolla pa dem med. Verkar finnas lite här och var... Flytten blir tidigast till hösten 2017, vill dra ut på det så länge som möjligt. Mest för skolans skull, men oxå för att jag trivs så bra här, och för att det är en hel del praktiskt att ta tag i, som att sälja vår lägenhet och hitta nåt bra hus/lägenhet i Stockholm som vi vill bo i.

Ingen fara, Dockan!

Vet inte hur det är på andra ställen, men här i London kostar Svenska skolan oxå, runt 100,000kr per läsår tror jag. Svenska staten sponsrar den nog på något sätt, för det är betydligt mindre än många andra privata skolor.

Vet faktiskt inte hur betygsomräkning görs. Kanske någon annan vet?

Hmmm, flickor byter skola vid 11 (pojkar oftast vid 7-8, men byter igen vid 13, tror jag), och stannar till 18 år, och man gör prov för att komma in på sk Secondary school. Det är lättare att komma in på internatskola än på bra skola i London, iaf är proven mycket lättare. Man tar GCSEs när man är ca 16 år, man bör ta i minst fem ämnen och få som lägst betyg C i varje (skalan går från A* till G, tror jag), så det är ju mycket mer specialicerat än svenska skolan (där föredrar jag svenska systemet med en bred utbildning, faktiskt). Sedan följer A-levels två år senare, som man nog kan jämföra med gymnasiebetyg, A*-E är betygsstegen, och de räknas om till sifferbetyg på något sätt, som man kan söka till universitetet med, eller så sitter man universitetens egna prov innan, för att garanteras en plats. Verkar som som det vanligaste är att ta A-levels i 3-4 ämnen. Kan hända att jag har missförstått något, mina barn är små än så länge, så jag har inte riktigt läst in mig...

Finns det inga fler fd Englandsbor, som har flyttat tillbaka?

Iom att man fördjupar sig mer än läser brett, som i Sverige, så är det nog inte bara att jämföra GCSE-betygen med nians avgångsbetyg rakt av. Men den dagen den sorgen, om vi stannar så länge i engelska systemet!