Häftigt! Hade ju samma grej som dig då, fast eftersom jag hade fått infektion i livmodern mm så blev det då KS efter 25 h värkar. Jag är ändå glad att jag fått uppleva värkar o hela biten med ligga inne på förlossningen, en jäkligt mäktig upplevelse.
DLR skrev 2015-11-10 07:16:16 följande:
Jag hade varit öppen i 4 cm i ca 19 timmar när läkaren kom in och sa så. Jag hade insisterat att jag skulle föda utan smärtstillande överhuvudtaget. Tog lustgas för första gången efter 15timmar och när de kom in var jag helt slutkörd (utmattad).
Jag hade spänt mig och kämpat "själv" alldeles för länge. Min kropp hade gett upp.
Så jag godkände smärtlindrande, minns att när de stack mig i ryggen så viskade min BM till mig i örat;
"Du är så stark, nu visar vi kroppen hur stark du är. Ta emot värkarna, omfamna de. Spänn inte dig, håll inte andan, bara ta emot de. Han vill träffa dig mamma."
Jag vaknade till liv, fick mer ork.
Minns det som igår. Varenda ggn en värk kom så andades jag ut ett stort andetag, och spände inte mig alls. Accepterade smärtan istället för att erkänna den, typ. Minns smärtan, men minns även att på något sätt, att det kändes annorlunda när jag inte spände mig och tänkte att det gjorde för ont. efter ytterligare 2 timmar var jag helt plötsligt öppen 10cm. 14 minuter efter det la de honom på mig <3