BF juni/juli

Någon mer som är helt vansinnigt trött på kvällarna... zzZzZzzZzZzz

Hej! Jag är en av dem som Snorkfraken91 hade med sig från en annan tråd. Jag är 24, snart 25 år o väntar vårt första barn. Är nu i vecka 6.

Just nu är jag utomlands och kommer hem i helgen. I en vecka har jag haft otrolig smärta i magen, mest på nätterna o haft svårt med trög mage. Någon annan? Hoppas det ger sig och att det inte är farligt, precis som det verkar vara för de jag läst om...

Förstår exakt vad du menar men försök ta det lugnt. Jag själv blir med orolig när jag inte har några symtom men har märkt att det kommer och går.

Jag försöker tänka att bara jag har nåt nån gång så kan jag lugna mig och du säger att du har ömabröst det är ju en symtom.

Har själv gått igenom ett Ma som din syster verkat gjort, det havet stannat i vecka 5-6 och jag skulle vart i vecka 11-12 när det upptäcktes. Jag vet inte om det är så lugnade men kan tyvärr inte veta det med hur man mår, jag har bara lärt mig att man kan inte göra nåt åt det och då är det lika bra att bara försöka ta dagen som den kommer. Försök att ta det lugnt och tänk att det går bra!!

Vad bra att jag kunde lugna dig lite :)

Ja du har ju symptom, men som sagt finns ju dom som inte har några som det går jätte bra för så vi kan inget annat en hoppas och ta om oss själva så bra vi kan :)

Ja men kub kan ju vara bra om du vill ha det och då blir det inte lika långt som till 18.

Jag kommer nog se var barnmorskan säger för kan vara så att dom vill göra ett tidigt ul på mig för att se exakt hur långt gången jag är eftersom jag blev gravid så fort efter mitt MA, vilket jag hoppas på :)

Annars kommer jag nog kolla efter nåt privat som kan göra ett tidigt ul för vänta till 18 klara jag nog inte heller

Hej på er!

Vi väntar första barnet och är nu i vecka 6 (5+4). Bf midsommar 2016, inte så mycket firande där inte ;) plussade för en vecka sen när jag var på kvinnokliniken i ett helt annat ärende och samtidigt så var mensen försenad, så det blev ett rutinmässigt urinprov med positivt svar. Jag som haft hjärnspöken och trott att vi skulle få försöka länge innan det skulle ta sig. Men vi plussade på andra försöket! :)

Idag ska vi till barnmorskan för första gången! Men man vågar inte riktigt ropa hej förrän man får höra hjärtat slå..

Spännande att följa alla!

/Sara, 28 år från Norrbotten

Jag hade visst fallit bort från BF-listan :(

Denna vecka har jag varit såå trött, läggdags 19:30. Någon mer som känner sig virrig? Kan inte riktigt fokusera på jobbet.

Idag har jag haft som mensvärk, läskigt men visst behöver det inte betyda något dåligt. Växtvärk? Är också väldigt sugen på mjölkprodukter, salt och knäckebröd. Allt jag vill äta :)

Hej tjejer,

Måste börja med att säga grattis till era plus ??

Jag har i tysthet följt tråden samt er (era berättelser) och har inte riktigt vågat yttra mig pga rädsla över att "jinxa" graviditeten.

Det är nämligen så att min vännina/granne misstänkte att hon var gravid, då hon utöver att inte ha fått sin mens, hade alla symptomer;

Illamående

Ömma bröst

Mensvärk utan mens

Svullen mage (periodvis)

Trött

Hursomhelst. Hon kom förbi i tisdags för kaffe och frågade ifall jag fått min mens ännu. Jag sa som det var. Jag har kraftiga mensvärk (vanligt hos mig) men ingen mens, ÄNNU. Hon lyckades övertala mig att följa med till Coop, köpa ClearBlues digitala test och gå upp och testa oss samtidigt (Som draget ur en tjejig college film).

Jag passade även på att köpa två, då jag och min sambo ändå bestämt oss månaden innan att snart börja bebis verkstaden på riktigt. Bra att ha hemma tänkte jag.

Vi testar oss, lämnar kvar de i toaletten. Jag går ut och tar en cigg, tänker; Slöseri på test, känner ju mensen som smyger sig fram.

Nä, nu är det dags att kolla.

Jag - (tittar på hennes först) oj! det här är ett nytt test, minns inte att de såg ut så när jag testade mig sist. Som en liten logga.

(tittar på min) EH! Vad är det DÄR!?!! Den där liggan var ju annorlunda!?

Hon - HAHAHA!!! Men hjärtat. Jag är INTE gravid och du ÄR gravid!!! Ser du inte det?

Jag - Gravid hahaha sluta!!! (tittar igen) Va, alltså, nä! Men, nä!! (chockerad). Jag är röksugen! Här! Ta mina cigg! Vill inte ha de i närheten!

Så. Det läskiga är, att när jag var gravid med min son (2010), så hade jag alla tecken, alla biverkningar (you name it) som går att ha redan från vecka 5 fram tills BF. Spydde igenom HELA graviditeten (upp till 20ggr per dag) per dag. Sjukskriven från vecka 12. Inlagd minst 1 ggn i veckan. Lyckades även få karpaltunnelsyndrom och en massa annat.

Och nu har jag "bara" haft mina "vanliga" mensvärk och dess symptomer. Smått ömma bröst, molvärk vid svank/ländrygg samt magen. Gör mig så sjukt orolig!

Jag vågar inte ens vara glad. Bara att skriva detta skrämmer mig. Men jag vill ju, kunna glädjas, hoppas, njuta.

Så, tips på att koppla bort "dumma" tankar? ????

Får väl göra så, försöka låta mig själv njuta ändå. Glädjas.

För vi är glada. Så glada att vi spricker. Vill kunna berätta det för vår son och familjemedlemmar nu, nu, nu!

Tack för era ord, de gläder samt lugnar mig <3

Hej! Jag har precis plussat med (förhoppningsvis) mitt andra barn, bf 10/7. Är 33, snart 34 år, har en dotter född i mars 2012, är gift och bor i södra Stockholm. Hänger gärna med er!