Blev ingen dotter

Jag kan förstå delvis. Jag ville ha en flicka, var inställd på att få en flicka. Har liksom alltid sett mig själv som en flickförälder. Och så var det en pojke. Jag var lite besviken för det under graviditeten och kan nu när han är 1 månad gammal fortfarande känna att om det ändå hade varit en flicka. Så kan man känna och det är okej. Grejen är att de känslorna förändrar inte det faktum att jag älskar min lille son så själen värker. Jag skulle göra precis vad som helst för honom.

Du är gravid nu och då kan alla känslor och tankar bli lite mer överväldigande. Ge dig och din dotter en chans att älska den lille pojken. Så himla mycket kan ändras inom dig. Och jag växte upp med bara en bror, och han är fortfarande en av de viktigaste människorna i mitt liv.