hur hanterar ni livets besvikelser?

Jag är bara 25 år gammal men känner att jag gärna får råd av ni med lite mer livserfarenhet.

Trots att jag är så ung och "borde" vara bekymmerslös så känner jag mig långt ifrån bekymmerslös. Ärligt talat så känner jag mig fruktansvärt ledsen, besviken och frustrerad kring hur VISSA saker i livet är. Många drömmar och önskningar som bara blev luftslott....

Mest av allt handlar det om besvikelse kring kärlek och romantik. Jag är singel och det är verkligen inget jag njuter av. Har alltid haft "otur i kärlek" och kärlek är numera något jag förknippar med smärta och tomhet istället för lycka och tillfredsställelse...

Har fast jobb med bra inkomst, fantastisk lägenhet, massa vänner och lever ett aktivt liv där kärlek saknas...

Hur har ni hanterat livets besvikelser och sorger/hur hanterar ni de som är aktuella i nuet?

Det kan vara alltifrån seperation, barnlöshet, arbetslöshet, sjukdom, förlust- ja hela registret kam räknas med under definitionen "besvikelse".

Ge gärna råd/tips/tankar)erfarenheter. Tack