Ingen bryr sig om vad jag skriver. Nu slutar jag skriva!
Aniiee skrev 2015-10-18 20:28:34 följande:
I Ödets Hus, som står på Ödets Tomt på Ödets Väg, vaknar en kvinna. I sommarvärmen har hon sovit naken, det tunna men tomma påslakanet har kasat ner till hennes midja. Hon ligger, som alltid, på mage, med båda armarna under sin kind. Alldeles bredvid henne ligger en annan kvinna. Den andra ligger, som alltid, på rygg och sover. Den vakna tittar över den sovande mot fönstret. En glipa i gardinen visar en ljusblå norrhimmel med små ulliga moln kantade av en rosafärgad bård. Gryningsljus. Gryningsljus över midsommarafton i Stockholm.
Den vakna sätter sig upp. Varför sova när man kan vara vaken en så vacker sommmardag? Glänsande kopparhår som räcker ner till rumpan faller runt hennes axlar och ner över hennes bara bröst. I vanlig ordning har hon sovit invid väggen och måste förbi sin älskarinna. Ett litet leende spelar på hennes läppar när hon långsamt glider upp grensle över den sovandes höfter. Hon lutar sig försiktigt framåt. Kopparhåret smeker solbrun hud. Kyssen är knappt ens en kyss, mer som en smekning, läppar mot läppar.
Den unga kvinnan lämnar sin säng och går bort till garderoben. Hon öppnar dörrarna och får syn på sig själv i spegeln. Djupblå ögon betraktar kritiskt kroppen. Inte lång, inte smal. Inte kort, inte tjock. Lagom. Kvinnlig. Med kvinnans former. Ändå aldrig riktigt nöjd. Hon vänder sig från spegeln, den ska inte få kasta några skuggor över hennes dag. Klänningen hon väljer är av sammet, mossgrön med guldband. Hon har sytt den själv. Nästan. Hon går ut i köket och plockar fram två korgar. Sedan går hon ut i trädgården.
Solen har ännu inte torkat upp i gräset. Daggen är sval mot bara fötter. På högra sidan av den smala trädgårdsgången prunkar doftande, röda och vita rosor. Päron- och äppelträd blommar, på några syns redan kart. Åt sydöst står vinbär och rabarber. Längst i norr växer jordgubbar och vilda smultron. Hon nynnar när hon skär fem rabarberstånd. Nynnande går hon och sätter sig bland jordgubbarna. Hon sitter där och nynnar ock plockar och tänker. Tänker på Ödet och Kvinnan.
Du är bra på beskrivningar! Målande och tydligt, felet är att du upprepar dig ibland, Med och med, står och står, kvinna och kvinna osv. Däremot de tre sista nynnandena är ok. Det betonar ett statiskt tillstånd, kvinnan är i trädgården ensam med sina tankar.
Kan inte ta efter, jag har bara mitt egna korrekta och tråkiga språk och därför blir inte mina berättelser så levande som jag vill.