Det blir inte bättre, vad göra?

Det låter inte friskt, som du beskriver saken. Men - jag har några frågor:

Gråter de även om du bär dem?
Gråter de normal tröttgråt eller hysteriskt panikskrik?
Är det skillnad på hur fort de somnar om beroende på om de ligger själva, ligger hos dig, bärs omkring i famnen eller rentav får en flaska?

De gråter ibland även i famnen. Till en början gråter de 'vanligt', om de inte kommer till ro eller får komma över till mig blir det hysterisk gråt som slutar med att de spyr. Har de kommit så långt som till hysterisk gråt så gråter de oavsett var de är.
Den ene kommer fortast till ro hos mig i min säng, den andre kommer lättare till ro i sin säng eller i famnen.
Flaska har de aldrig tagit, de nattammade tills de var nio månader, slutade självmant.

En fråga till, kom jag på. De är ju tvillingar - föddes de för tidigt? Det är ganska vanligt med långvariga magproblem hos för tidigt födda, och det stör ju också sömnen.

Födda i v 37+3. Så inte överdrivet tidiga.
De har haft en del magstrul, bland annat efter ett par penicillinkurer i vintras, men nu upplever jag inte att de har ont.
Storebror var mjölkallergisk, hans sömn var också urdålig men inte på samma sätt.

Får de tillräckligt med mat innan de somnar för natten och även under dagen och vad äter de?
När somnar de för natten?

Inga andra medicinska problem, reflux och sånt då? För det låter inte helt normalt att vakna så ofta i den åldern.

De äter frukost, havregrynsgröt och smörgås. Frukt till mellis. Lagad lunch, yoghurt och banan till mellis på em, lagad middag och sen gröt innan läggdags. Går upp 06-06.30 och somnar 19.30 ca. Tror inte de är hungriga, ofta vill de inte ha hela grötportionen på kvällen utan lämnar det sista.

Inga vad vi vet. BVC är inte direkt hjälpsamma och hos barnmottagningen fick jag tjata i två månader på allergitest, så det är ingen som direkt tar detta på allvar. Vet inte hur illa de behöver sova för att det ska utredas ordentligt?!