Bonusbarnet vill inte att vi ska ha barn!

Han är 6 år gammal och vill ni ha ett barn så ska ni självklart skaffa det. Det är inget en 6åring bestämmer. Tror han kommer tycka det är roligt sen när där väl kommer ett syskon :)

Precis som ovan sa, det bestämmer inte han. Det är ju inget illa mot dig, att du blir mamma till hans halvsyskon, det är en svartsjuka mot barnet. Tror många barn känner så, oavsett om det rör sig om ett helsyskon eller ett halvsyskon. Men när barnet väl kommer är det jätteroligt. Man får bara visa att det äldre barnet fortfarande är en del  av familjen och att han känner sig delaktig. Har modern fler barn?

Men jösses ni kan inte låta en 6 åring bestämma en sån sak. Bestämmer han annat som har med ert liv och val att göra också? Vilken färg det ska vara på tapeterna? Hur många timmar ni får jobba? Vad du ska ha för kläder? Om det är så kanske det är läge att inse att ni är vuxna och han ett barn och han har inte den makten att bestämma en sån sak.

Om han aldrig ger med sig då-ska ni avstå gemensamma barn då? P.g.a en 6-årings vilja?! Ni kan försöka få så många barn ni vill helt utan hänsyn tills hans vilja. Låt han tjura. Vissa saker ska barn inte ha nåt att säga till om just p.g.a det inte angår dem.

planerar ni att skaffa barn nu? 

Bor han hos er VV eller VH? 

Gud vad alla är bestämda här och går på om att han minsann inte bestämmer en sån sak! Det är klart att han inte gör, och det är klart TS och hennes man kommer att skaffa barn ihop oavsett. Frågan var väl hur de ska undvika att bonussonen därmed känner sig överkörd och i värsta fall bortvald?! Det är väl en helt rimlig oro?

TS, jag förstår verkligen att du oroar dig. Därmed INTE sagt att en sexåring har nåt att säga till om i den här frågan, men det är klart att ni vill att han inte ska uppleva ett kommande syskon som något negativt. Har tyvärr inga konkreta tips mer än att fortsätta prata med honom. Var tydliga med att det antagligen kommer att komma ett syskon (dvs att det är ett beslut som ligger hos er, inte honom), men fråga honom hur han känner och varför. Bemöt hans oro/kontrollbehov/ägandebehov, gör vad ni kan för att förklara att han kommer vara precis lika viktig för sin pappa och dig även om han får ett syskon. Lägg även till att för ett syskon kommer han vara JÄTTEviktig, osv osv. Försök coacha honom in i storebrorsrollen.

All lycka till!