IVFare i Stockholm?
I en vanlig graviditet känner man oftast inte så tidigt. Detta är min första också så jag kände ju allt men visste inte vad som var vad. Man blev knäpp!
Hey.orange: Fin lista du gjort! Jag är 38 år iallafall för tillfället. Fyller snart år. Det skulle kännas så bra att iallafall få bli gravid innan jag fyller 39, så det håller jag tummarna på. Oh by the way, det här är sista chansen för det då
Jag fick svaaag plus på RD8 med 2 dagars. Testade varje dag efter, och det blev bara starkare och starkare.
Berätta mer om knutarna... Hur ser de ut?
Jag var extrem känslig, grät för minsta lilla, hade mensvärk, mina bröst gjorde sååååå ont, ådror blev mycket blåare och så hann jag få såna knutar man kan få på bröstvårtor som gravid. Det var det =)
En kollega till mig frågade om jag var gravid idag... Opps. Magen putar rätt mycket nu och jag kan inte hålla in den!!! Jag måste leta upp lösare kläder i garderoben denna sista vecka på jobbet. Tröjan jag hade idag såg tom jag att jag är gravid!
Ja vi ska berätta efter jul och nyår, då också för mina bonusbarn. Men jag ska berätta för min chef denna vecka. Då är jag i vecka 17, efter jul och nyår.
Så spännande!!
Hur går det för dig?
Idag fick vi veta att embryot de försökte odla vidare, inte gått vidare. Så tar det sig inte den här gången är det nya tag med sprutor, ÄP och illamående som gäller och jag som känner mig väldig nere med det beskedet tror ju förstås redan nu att vi misslyckats. Känns som om jag tar lutinus helt i onödan
Som jag skrev i andra tråden så jättetråkigt besked men jag tror och hoppas på att ägget ni fick tillbaka är ert guldägg!
Och om det mot all förmodan inte tar sig denna gång så blir säkert behandlingen annorlunda och då kanske der kommer fler ägg men än finns hoppet tappa inte det och jag kommer hoppas åt dig här!
Stor kram
Vad tråkigt =( Håller tummarna för embryon i magen
Känner mig så ledsen idag. Tänker att det är kört. Svärföräldrarna kommer på söndag för att fira min dotters födelsedag. Det är två dagar innan testdag och jag känner att jag inte orkar med ett negativt resultat. Jag har testat och det är negativt, men det är tidigt. Men nu börjar jag tycka att det molar. Å andra sidan har jag legat mycket och vilat. Fick migrän och sov halva dagen igår. Jag har inga blodstrimmor än. Gick igenom min mapp med min förra graviditet. Har inte ord för hur det känns att se ultraljuden och bilderna på barnet som jag födde men som inte fick leva. Det är så sorgligt och så blandat med både ångest, skuldkänslor och sådan oerhörd förlust. Jag ska inte skriva mer om det här. Jag vet bara inte hur jag ska orka med ett till misslyckande.