Inlägg från: Anonym (Svea) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Svea)

    Ge gemensamma barnen bonussonens rum?

    Jag har skrivit här tidigare om min bonusson.
    Han är en mycket speciell kille och med det menar jag inget negativt om. Jag har varit sambo med hans pappa i 7år så har varit med länge.

    Han har valt att inte alls komma till oss längre pga mig och han har inte träffat sin pappa och sina syskon sedan i augusti.
    Vi kom i kant med varnadra för sambon har inga regler och jag tar inte vad som helt och jag erkänner att jag kanske säger saker väldigt klumpigt ibland. 
    Han påstår att jag inte älskar honom pga och att jag ljuger.

    Men nu till saken. 
    Vi bor väldigt trångt. Vi har två gemensamma barn och bonusdottern är här varannan vecka. 
    Sambon frågade hans son om vi kan möblera om. Han har ett eget rum som nu står tomt och bonusdottern och min äldsta delar rum, skiljer 7 år mellan dom och våran 2 åring som sover inne hos mig och sambon fortfarande.

    Är det fel av oss att "ta" bonussonens rum och ge till mina två barn?

  • Svar på tråden Ge gemensamma barnen bonussonens rum?
  • Anonym (Svea)
    Anonym (Nej) skrev 2015-10-06 11:47:20 följande:

    Nej, bättre att arbeta på relationen till bonusen så att han vill komma oftare.


    Han kommer inte komma tillbaka så länge jag bor här.. Och nu trängs 5 personen i ett hem och sambon har ju frågat honom rent ut och han kommer inte komma.. 
  • Anonym (Svea)
    Anonym (...) skrev 2015-10-06 11:48:53 följande:

    Håller med ovanstående. Du vet att du har gjort fel. Lös problemet med grabben!


    Enda som får honom att komma tillbaka är att jag flyttar?
    Då borde jag göra de eller hur menar du?
  • Anonym (Svea)
    Anonym (Va?!?) skrev 2015-10-06 12:27:02 följande:

    Detta är inte okej någonstans! Om ni tar hans rum och ger de andra barnen så signalerar ni att ni inte vill att han kommer tillbaka och bor med er. Men det kanske du/ni inte vill?

    Och vad är det för pappa barnet har egentligen, varför har inte de träffats sen augusti?

    Dessutom förstår jag inte hur ni kan "tro" på bonusen och att han aldrig tänker komma tillbaka? Sånt kan barn (och vuxna) känna för stunden, men när man löser problemet så ändras det. Min 14-åring blev förbannad på sin pappa (förvisso för en skit sak) och bestämde sig för att flytta till mig för alltid. Hans pappa kom hit samma kväll pratade igenom problemen med sonen och sa att han ville att han skulle komma hem igen, sen gick de hem till pappan tillsammans och så var det med det.


    Men du tycker att vi andra ska bo trångt och vänta in honom. Bonusdottern och min äldsta son delar ett litet rum och jag sambon och våran yngsta delar sovrummet som inte heller är stort medans ett rum står tomt.. 
    Känns inte helt rättvist 
  • Anonym (Svea)
    Anonym (Vic) skrev 2015-10-06 16:46:38 följande:

    Hur gammal är han och vad har du sagt och ljugit om?


    Han är 12 år och jag har ljugit om att jag älskar han och hans syster. Han säger att jag gör skillnad på han och hans syster och mina gemensamma barn bla
  • Anonym (Svea)
    Anonym (Ta ansvar) skrev 2015-10-06 21:34:42 följande:
    Och nu vill du ge hans rum till dina barn? Jag kan förstå att han reagerar.

    Du och din man är vuxna. Det är ni som valt att föda barn och det boendet ni har. Om ni inte får plats måste ni hitta ett annat boende. Ni kan inte säga att ni "lider av trångboddheten" på grund av ett 12-årigt barn. Det är inte han som valt att ni ska bo med 5 barn i en 4a, det är ni själva som gjort det.

    Börja med att ta ansvar för ert liv och era barn. Och låt pojken vara med och bestämma över sitt rum. Det hade varit självklart för dig om du verkligen hade brytt dig om honom.
    Han reagerade innan.. Det här med rummen hr kommit upp nu när han inte satt sin fot här på 2 månader..
  • Anonym (Svea)
    Påven Johanna skrev 2015-10-07 18:53:46 följande:
    Hur fick han reda på att du ljugit om det?
    Han säger att han har genomskådat mig...
  • Anonym (Svea)
    Påven Johanna skrev 2015-10-07 20:03:40 följande:
    Då måste du ju ha bekräftat det, annars skulle du ju inte ha uttryckt dig i termer av att du ljugit. Så vad sa du egentligen?
    Hur menar du nu? Hur kan jag ha bekräftat honom det? 
    Jag har sagt till honom att jag älskar han och hans syster som mina egna barn men att man har mer krav på en som är 12 år än en som är 3 år. 
    Kraven jag har är att han plockar undan efter sig och hälsar på oss i familjen när han kommer hem. 
    Sa attt jag kommer ha mer krav på mina pojkar när dom blir äldre men att det är deras pappa som måste ha dom kraven på dom stora och de har han inte och han har de yttersta ansvaret för dom och sambon går och plockar efter dom och då får han fortsätta med det.
  • Anonym (Svea)
    Påven Johanna skrev 2015-10-07 20:03:40 följande:
    Då måste du ju ha bekräftat det, annars skulle du ju inte ha uttryckt dig i termer av att du ljugit. Så vad sa du egentligen?
    Bekräftade jag det tycker du?
  • Anonym (Svea)
    Anonym (Råd) skrev 2015-10-08 10:38:11 följande:

    Jag tycker pappan till alla barnen ska flytta till eget. Där kan han ha bägge sina barn varannan vecka och era ungar kan han bo med varannan vecka antingen i sitt hem eller i ditt hem.

    På så sätt får alla barn egna rum och alla barn får tid med båda sina föräldrar!

    Bra va?


    Tanken har slagit mig men då kommer jag inte få träffa mina småskatter varannan vecka pga av bonussonen är tjurig. Ska allså en person ett barn styra det tycker du?
  • Anonym (Svea)
    Ess skrev 2015-10-08 10:59:40 följande:
    Det var ju dumt. Bättre att hålla sig närmre sanningen och säga att du gillar och respekterar honom. Sen kan du bekräfta att det ÄR skillnad på dina egna barn och styvbarnen, precis som han själv älskar sin mamma och har större distans till dig.
    Vadå hålla sig närmare sanningen?
    Jag har verkligen älskat honom som min egen och gör fortfarande trots allt som hänt. 
    Har sagt att det är skillnad på biologiska och bonusbarn, att hans mamma handlade som en tok när han var liten och jag gör de nu till mina pojkar..
  • Anonym (Svea)
    BioBonus skrev 2015-10-09 12:10:07 följande:

    Du säger att det här är något som har uppkommit sedan augusti. Kan ni inte ge det lite mer tid för att se om det kan lösa sig?


    Jag tycker som jag skrev innan inte att det är rimligt att ett rum ska stå tomt om barnet aldrig är där, men det är en relativt färsk konflikt som kanske behöver lite mer tid för att landa så att den sen går att lösa?


    Men går det inte att lösa, trots att som många andra här skriver, ni VUXNA tar det största ansvaret för att lösa den, så får ni prata med pojken och förklara det rent praktiska i det beslut ni fattar kring hans rum. Och också vara tdliga med att den dagen han väljer att komma tillbaka så kommer ni lösa rumsfördelningen så att det passar även honom.


    Nja det har väl pågått länge, han kom inte i början av sommaren heller dröjde en månad.. Han har väl allti haft svårt för mig då det är jag som har regler här hemma som han inte kan ta..
Svar på tråden Ge gemensamma barnen bonussonens rum?