Varannan vecka på nyfödd??

Kommer ALDRIG gå med på att skicka den minsta fram och tillbaka och det har jag sagt åt honom. Han låtsas inte om det utan tror han har rätten på sin sida som pappa. Att jag har varit i kontakt med socialtjänsten, familjerätten och till och med rådfrågat jurist om saken spelar ingen roll. Han har rätt.

Därför så undrade jag, kan jag tvinga in honom till familjerätten om jag tar upp kontakten med dem igen? Ringer de honom för samtal? Enskilda samtal har jag inte någonting emot, så länge NÅNTING når fram till honom så han förstår vad det innebär att lämna sin familj.

Han kommer behöva träffa familjerätten för att skriva under faderskapet. Det kommer han inte undan.

Om jag vore du skulle jag inte ta initiativ till att gå till FR för faderskapsbekräftelse. Så länge han inte har skrivit på så är han inte pappa juridiskt. Han kan inte kräva något när det gäller bebisen. Tex de 10 "pappadagarna" som är till för att mamman ska få hjälp efter förlossningen, de kan du istället ge till din mamma, syster eller bästa kompis.

När det gäller umgänget med bebisen så gör du bäst i att varje gång svara att det får ni prata om när ni ses på familjerätten och sedan inte diskutera eller tjafsa vidare. Sedan väntar du tills han kontaktar FR för faderskapet. Tjata inte. Tjafsa inte. Påminn inte. Bara släpp diskussionen.

Ja, när de väl är på mötet med soc så har ts skyldighet att uppge vem som är far. Men det mötet behöver bokas, om inte föräldrarna väntar så länge med att boka så att soc tröttnar. Med tanke på att pappan snackar om sina rättigheter (och verkar ha missat att föräldrar bara har skyldigheter) men vägrar gå på samarbetssamtal så tycker jag att ts ska låta pappan ta intiativ till mötet hos soc. Vill han vara pappa så behöver han vara vuxen nog att samarbeta kring barnen.

Känner igen mig i de du skriver... Har en dotter på 3 år som åker fram och tillbaka varannan vecka, samtidigt som jag är gravid med nr 2 som ex sambon för tillfället helt skiter i och säger att han kommer fortsätta med då bebis e född. Han snackar dock väldigt mycket och jag vet att de mycket väl kan bli så att han då bebis e född dyker upp och ska börja bry sig och lägga sig i. Har han rätt att göra de? Ignorera mig och bebis hela graviditeten för att sen plötsligt dyka upp å kräva varannan vecka på nyfödd? För egen del känns det hemskt orättivst mot barnen om pappa enbart ska bry sig och engagera sig i ena barnet. För mig känns de som bägge eller ingen..

Det är helt normalt att inte skriva på för gemensam vårdnad och antagligen ts bästa val. Vad ska hon annars göra med bebisen när hennes föräldradagar är slut och pappan vägrar föra över?

Är du lite naiv eller?

Att dela på föräldrapenningdagarna är inte att rekommendera för föräldrar med samarbetssvårigheter.

Tänk lite själv.

Vet inte om du har problem med läsförståelsen eller nåt men har aldrig påstått att pappor inte klarar av att ta hand om sina barn.

Däremot har jag noterat att ts och exet verkar ha samarbetsproblem. Om föräldrarna inte klarar av att samarbeta om någonting annat klarar de förmodligen inte av att samarbeta kring föräldraledigheten heller.

Mycket bättre att ts skänker sitt ex föräldrapenningdagar efter att de uppnått nån sorts överenskommelse än att hon skriver på för delad vårdnad och blir av med hälften av dagarna på en gång.

Eller vad tycker du att ts och bebisen ska göra den dagen när föräldrapenningdagarna är slut men bebisen fortfarande för liten för att skolas in på förskolan om exet bestämmer sig för att skita i att vara föräldraledig och spara sina föräldrapenningdagar tills barnet blir större?

Skulle personligen i alla fall aldrig lita på ett ex som jag inte kommer överens med på det sättet och lägga min och bebisens ekonomiska trygghet i hans händer.

Fortfarande har relationen dvs umgänget inget med vårdnaden. Det är två vitt skilda saker.

Det är väl klart att de har samarbetssvårigheter om pappan envisas med att kräva varannan vecka för en nyfödd bebis. Något som ingen rättslig instans skulle rekommendera eller döma till. En bebis är inte en två-treåring. Var är din läsförståelse?

Man kan inte lämna över en bebis som en docka efter åtta månader. Det går i ytterst få fall där föräldrarna samarbetat bra och pappan blivit en anknytningsperson genom att ha umgänge hemma hos/tillsammans med mamman flera gånger i veckan. Eller i de fall där mamman och pappan kommit överens om ett boende (oftast hos mamman) och delar på ledigheten från starten (ex 3+2 dagar i veckan med umgänge även på helgerna). Vid samarbetssvårigheter går det förstås inte alls, och det är då helt normalt att inte skriva på för gemensam vårdnad. Han kan få gemensam vårdnad senare, när barnet är lite större. Umgänge ska han förstås erbjudas ändå, men det är bra om det skrivs ett avtal och en vilja att få ett avtal kommer aldrig att ligga ts till last.