Gravid efter IVF hösten 15
Beklagar verkligen Gweny!!
Beklagar verkligen Gweny!!
Idag klev jag in i vecka 6. Vad låååångsamt det går!
Igår eftermiddag kunde jag inte hålla mig längre och tog ett grav test (ruvardag 9). Det var ett PLUS !!! :) Så nu kan vi äntligen börja hoppas på en liten juni- bebis <3
Jag har inte känt av några grav symptom ännu. Alla här inne verkar ha en massa symptom... Jag har haft hicka tre dagar i rad, vilket jag aldrig annars har. Men aldrig hört talas om det som graviditetssymptom... ;)
Jag är väl inte orolig för det egentligen. Men nåt litet bevis på allt som händer i kroppen skulle kännas bra. Lite ömmande bröst, stickningar i magen eller så. Får helt enkelt ta ett nytt test om jag vill ha bevis ;)
Blir lite förvirrad över det här med dagar och veckor. Om jag är i v4+2, så är jag i vecka 5 därför att femte veckan är påbörjad?!
Kom på att jag faktiskt ringde till kliniken och bad dom räkna ut veckan, och det stämde inte överens med det jag slagit in i en sån där app. Blev tillbakaflyttad några dagar.
Hur det än räknas så ändras det säkerligen då det är dags för ultraljud och sånt. Fast man vill ju gärna ha koll på veckorna, sen om det diffar någon dag gör säkert inget. Eller så ringer man kliniken och ber dom räkna ut, det tyckte jag lät säkras om man vill veta exakt :)
Jag har också dåligt med symptom tycker ja. Det händer mycket i magen, det känner jag. Om det är bra eller dåligt vet jag inte. Jag är rädd att börja TRO på det här för då lär det väl gå åt fanders. Att lyckas hela vägen fram på första IVFen känns för mig helt osannolikt. Vi får se :)
Jag är så trött på att gå och vara nojig och söka symptom efter symptom hela tiden. Överallt läser man hur vissa verkligen mår piss i vecka 6, i appar där man följer veckorna sä står det om illamående, onda bröst och trötthet. Känner NADA! Eller ja, det enda jag känner är ont i mage och ryggslut och det oroar mig OCKSÅ. Jag blir deprimerad av detta! Och nej, det går inte att undgå att läsa. Man vill ju ha något att jämföra med.
Det är det jag sagt hela tiden, det här med att ens BLI gravid har känts som hur lätt som helst, det är den här tiden som är sjukt jävla jobbig!! Och inte har jag nätt ultraljud förrän om tre veckor heller!
Jag går in 6+0 på fredag och känner inte heller nåt, väldigt sällan molande värk, det enda som jag kan känna annorlunda är mina bröst som växt och vårtgårdar som blivit större och mörkare och ömmar men inget annat. Man vill ju inte gå och testa sig varje gång man känner sig osäker. Jag håller helt med på denna jädra väntan och oro. Jag vill kunna slappna av och njuta av att jag är gravid, men rent krasst så kommer jag inte kunna inse det förrän första vul, sen börjar nästa oro och väntan till nästa ul och rul osv..
Nu kan även jag relatera till det fumliga..tappade en hel medicinkopp med medicin på golvet imorse.. Fick gå ner på knä och leta tabletter.
Jag undrar om jag ens är gravid.. Vilken vecka är ni i, ni som mår så dåligt? Jag vill givetvis inte må som ni gör, men jag vill ju känna att jag faktiskt är gravid!! På ett eller annat sätt.