Blir det som förr, igen? Eller hur går jag tillväga?

Är det viktigt för er båda att ni gifter er? 
Vet av erfarenhet att den symboliska handlingen kan sätta käppar i hjulen. Diskutera framtid med varandra och lägg upp en gameplan för hur ni vill ha det. Gemensamma mål är jättebra förutsatt att båda verkligen vill det. 

Hur menar du med att 'den symboliska handlingen kan sätta käppar i hjulen'? Vi har redan diskuterat framtid med varandra och relationen är mycket bra i övrigt förutom detta som tar upp min tankeverksamhet. :/ Läser andra trådar här på FL men de innehåller samma svar: Lämna, hitta någon annan. Men för mig är det inget alternativ :/

Alla förhållanden har upp och nedgångar. Sexlivet kommer och går.

Det viktigaste är att fortsätta prioritera rätt. Vill ni båda två ha sex måste ni båda prioritera det och se till att det fortfarande är viktigt. Sen att det ibland ändå inte GÅR pga olika omständigheter gör faktiskt inget.

Jag har varit gift i 11 år och i vissa perioder har vi noll sex och ibland är vi som kaniner och kliver aldrig ur sängen. Vi vet att det är så ibland och det är därmed inget problem.

Mitt råd är att gör inte det till ett problem när det faktiskt inte är ett problem.

Vi är redan sambos. Håller med dig om att vi måste leva här & nu, det här med sparandet har gjort mig deprimerad om inte annat. Han föreslog en resa o min första tanke var 'då går vi ju back xx kronor i sparandet' medan han sa att de pengarna investerar vi i oss själva. Har inte haft någon semester efter min examen utan började jobba dagen därpå, känner mig så färdig att jag seriöst börjar fundera på att skita i hustankar och låta det vänta ett par år till. Känns som ett misslyckande men vad ska jag annars göra? :( tack för att du tar dig tid till att svara mig. <3

Jag kan hålla med lite här. Att tänka efter en gång till på livskraven sänker pressen och hetsen. Ni får då en mer avslappnad syn på livet och det blir genast roligare sex och förhållanden. Ni kanske tar i för mycket? Att gifta sig är gratis och ni bor där ni har råd att bo. Krångla inte till det.

Det finns en risk i ert liv som jag tycker att ni måste ta på allvar. Ni är så fokuserad på framtiden att ni riskerar att tappa bort ert nuvarande förhållande.

När gifter ni er? När ska ni köpa hus? Och vad gör ni av livet under tiden?

Jag har sett för många par i strävan efter bröllop och hus sluta i separation för att de inte prioriterat sitt liv här och nu.

Sätt er ner och prata med varandra. Vad är viktigaste med ett äktenskap? Att lägga pengarna på att BLI gift? Eller ha en bra grund att stå på? Kanske överväga att planera om ert bröllop?

Måste huset köpas just nu? Kanske husköp är en pågående process under x antal år?

Min sambo säger också att det inte är ett problem men jag vet många där förhållanden blivit till kompisrelationer och jag är rädd att det utvecklas åt samma håll utan sex men det kanske inte gör det? Vi myser varje dag annars genom pussar, kramar och ligger alltid nära annars men ja. Har inte du varit orolig över de? Den perioden ni inte har sex, pratar ni om de? Eller är det ingen big deal? Myser ni som vanligt då?

Tack Lena. Jag fick en 'wake up call' av detta inlägg. Jag ska ta upp det ikväll, att vi måste sänka kraven på oss själva. Men det är inte lätt. Jag har inte tyckt att något är kul på länge och så ska det inte kännas ju. Det kanske där problemet bottnar, att vi kör slut på oss själva så vi inte ens orkar vårda relationen. Min sambo är dock jobbnarkoman sedan dag ett, om inte han får jobba mår han dåligt så där kan jag inte göra annat än acceptera läget.

Jag är glad att jag vågade skriva på FL idag, hade förväntat mig ilskna svar men har fått så otroligt bra respons. Vi gör inte mycket av livet just nu, han föreslog en resa som jag först inte ville men ska säga att vi drar på den. Jag tror även att jag kommer berätta att vi måste lägga ner någon av våra planer, hus ex känns långt borta och det har varit så stressigt varje gång jag tänker på hur mycket vi har kvar att spara. Jag orkar inte, då lever jag hellre kvar här i vår hyresrätt. Tack åter igen för att du gav mig konstruktiv kritik, du fick mig att tänka om helt i denna röran.

Men du, vad är giftemål osv värt när ni har tappat bort varandra i vardagen.
Vet du hur många det är ink undertecknad som har renoverat/jobbat sönder sina förhållanden.

Allt slit är ju inte värt ett skit om det ej håller, om ni får gifta er 2 månader senare, vad gör det?
Åk på resan och slappna av, du verkar ju verkligen behöva semester och NI behöver resan och avslappningen, långa sovmorgnar utan stress, trevliga resturangmiddagar och mysa, isf att somna i soffan på fredagen efter 2 glas vin!

Likaså gäller hela er vardag i övrigt, är ni överrens om det, hitta en gemensam väg framåt.
Vad är viktigast, gifta er eller hus, skall ni ha ett stort bröllop(som det verkar) så kostar det ju plenty, delmål ett skulle jag se som hus, om det är nödvändigt.
Tar ju mkt tid, kanske bättre med lgh för mer tid tsm, osv

Lätt att sätta upp mål som tar död på vardagen då den bara blir jobb och stress att nå målen, titta bara på din egen reaktion när din sambo föreslog resan, skulle jag se som ett varningstecken..

@Lols pappa

Du har rätt i det du skriver. Det är inte värt ett skit om man glömt bort varandra i det hela. Ska försöka lägga de planerna åt sidan nu och hitta på fler roliga saker och definitivt åka på resan. :) Tack för ditt svar! Hade inte alls dessa tankar imorse när jag skrev inlägget!