Amanda84 skrev 2015-09-11 21:11:37 följande:
Du måste verkligen sätta dig ner och prata med din man om vad du behöver. Jag känner mig också lätt kvävd ibland, men för mig räcker det oftast med att min man då och då, när han är ledig, går till lekplatsen eller någon annanstans och är borta några timmar så att jag får vara hemma ensam utan barn. Jag har även ett stort behov av att se och uppleva nya saker. Det tog ett tag innan vi landade i det där och jag förstod vad jag behövde (och därmed kunde förmedla det till min man) men för min del räcker det att vi hela familjen åker och upplever något roligt/spännande/intressant ett par gånger i månaden. Ofta blir det något som inte kostar så mycket, som ett museibesök (eftersom både jag och min man är historiskt intresserade). Har vi dåligt med pengar så gör vi matsäck som vi tar med oss för hela dagen istället för att äta på restaurang. Det blir miljöombyte och känns som att vi gör något nytt och roligt tillsammans hela familjen. Ca en gång i kvartalet så tar vi in en natt på hotell eller vandrarhem i samband med någon aktivitet och då känns det verkligen som en minisemester. I somras så slog vi upp ett tält i skogen och sov där en natt, samt grillade korv över öppen eld under kvällen. (Uppskattat av både oss och barnen och helt gratis dessutom) Man får försöka hitta något som funkar. Det är slitande att vara hemma och kanske inte träffa så mycket annat folk än barn hela dagarna. Det måste du få din man att förstå, för annars kommer du och ni inte att orka i längden.
Tack för din förståelse, känns skönt att höra! :) vet bara inte hur jag ska nå fram, har försökt flera år att nå fram och har uppenbarligen inte lyckats. :/ det känns som att mina behov inte finns eller i alla fall inte är så viktiga. Det är en sak som jag verkligen önskar, att mina behov kan få kännas viktiga. Så fort jag säger något så känns det som stt jag blir klappad på huvudet och får höra att det förstår du väl att det inte går osv och efter alla år har jag nu tröttnat....
