Fast Wilhelm med V?! Ska ungen aldrig kunna sticka näsan utanför Sveriges gränser?
Åker han till Tyskland garvar de sig harmynt och undrar varför i hela friden gossen heter Filhelm.
Du, jag heter Melanie och jag är garanterat inte "white trash". Förstår att du bor i en liten byhåla utan fantasi men det finns en värld utanför din lilla fiskdamm där namnen du radade upp är fullt normala namn. Tycker du Estelle Bernadotte, Nicole Kidman, Nathalie Portman, Kevin Spacey och Liam Neeson är "white trash"? Jag förstår att du tycker att det blir fel när Karin och Lars döper sin dotter till "Melanie Sundberg" men vi är många i landet som anglosaxiskt påbrå och det vore ju schysst om du kunde visa lite respekt för att folks namntraditioner inte ser ut som dina.
Jag tycker det är respektlöst att utan eftertanke rada upp ett gäng traditionella anglosaxiska namn och avfärda dem som "white trash" bara för att de inte passar in i deras svenska namntradition.
Hur låter Pamela Anderson då?
Jamie Pörsen (engelskt uttal), as in Gunilla Pörsen. Funkar.
Pamela Anderson. Funkar.
Jason Johänson. Funkar.
Visst finns det en koppling mellan samhällsklass och vilka namn man ger sina barn, det finns till och med akademisk forskning som styrker det. Dock tycker jag att man beskriver det på ett något felaktigt sätt.
Att ge sina barn otraditionella namn handlar mer om historielöshet än vad man har för jobb, utbildning eller ekonomisk status. Det är mer en fråga om bildning och/eller historiskt intresse än en klassfråga.
Om det handlar om klass, så är det snarare ens klassbakgrund som spelar roll och hur mycket man pratade om historia och angränsande ämnen hemma under uppväxten. Det finns massor av unga akademiker som ger sina barn så kallade "WT-namn".
Tycker också at uttrycket WT är löjligt i det här fallet. Men det är ett faktum att föräldrar olika social bakgrund, bildningsnivå, ålder, intressen, livsstil etc tenderar att ge sina barn olika sorts av namn. Detta är faktiskt något man till och med forskar om på universitet. Att intressera sig för sådant är inte löjligt. Det handlar bara om att försöka förstå samhället och samtiden.
Jo, precis, det finns skillnader i smak mellan olika socialgrupper. Givetvis påverkas smaken även av andra faktorer, till exempel föräldrarnas ålder. Jag misstänker att det är mera sannolikt att unga föräldrar döper sina barn till otraditionella namn än att äldre föräldrar gör det. Milos föräldrar är nog ofta yngre än Gustafs.
Grovt generaliserat skulle jag säga att medelklassen ofta döper sina barn till lätt engelskklingande namn, som var nymodiga i Sverige kring sekelskiftet 1900, kanske efter någon gammelmormor, -morfar, -farmor eller -farfar: Alice, Agnes, Lilly, Linnea, Hugo, William, etc.
Arbetarklassföräldrar döper ofta också sina barn till sådana namn, men väljer ibland mer fantasifulla och/eller otraditionella förnamn: Liam, Kevin, Charlie, Nova, Milo, Neo, etc.
Den riktiga "revolutionen" på senare år (sedan 1990-talet ungefär) är att de flesta klassiska svenska förnamnen nästan försvunnit bland nyfödda: Johan, Anders, Maria, Anna, etc, kanske för att sådana namn är så vanluga i föräldragenerationen de senaste decennierna?
.