Hur tänker ni när ni ger era barn sådana namn?
Majken är helt ok tycker jag. Fult är amerikanska namn med svenska efternamn typ Dexter Johansson.
Inlägg från: Anonym (Känga)
|
-
-
Håller med att namnen inte passar ihop. Antar att Nova-Lie är äldst? Typiskt namn yngre föräldrar gillar. Med ålder och bildning brukar man föredra mer etablerade namn.Anonym (O) skrev 2015-08-30 01:12:07 följande:
Väninnan ska låta nyfödda sonen heta Thorbjörn! Hennes döttrar heter Nova-Lie och Agneta. Hon ska självklart låta ungarna heta det hon vill, men nu handlar ju den här tråden om "konstiga" namn på barn och jag tycker de här namnen är hårresande konstiga idag och att låta en heta Nova-Lie och den andra Agneta haltar, som att ge ett syskonpar namnen Karl-Evert och Jacqueline eller Linus och Ulla.
-
Det finns många namn som ändrar stavning när de kommer till Sverige, vi föredrar ofta att namn stavas som de låter. Franska Cathérine blir Katrin t ex. Att Tyska Wilhelm blir Vilhelm är inget märkligt. William kan mycket väl stavas Villiam även om det inte är så vanligt. Man väljer själv om man vill ha ursprungsstavningen eller den svenska stavningen, t ex Kristin går lika bra som Christine.Anonym (?) skrev 2015-08-30 01:24:11 följande:
På svenska är W ett hårt V, medan W på engelska är mer som ett U.
Så på engelska uttalas exempelvis namnet William, Uilliam. På svenska uttalas samma namn, med samma stavning; Villiam.
Att då stava det med V är väldigt märkligt. Det är som att stava Robbin med två b:n eller Alex med två l.
Alexandra är ett grekiskt namn som ska stavas med X. Det ser helfel ut när vissa väljer att stava det befintliga gamla namnet med ks istället för x.
-
Håller med om att det viktigaste är att förnamn och efternamn passar ihop, men de flesta väljer ändå namn med samma "stilnivå" eller vad man ska säga till sina barn. Nova-lie och Torbjörn som i exemplet ovan är verkligen väldigt olika namn. Namnen ska inte vara lika, då blir det valpkullsvarning som du säger, men man förväntar sig nog liknande sorts namn på en syskonskara.BCH52 skrev 2015-08-30 07:47:46 följande:
Jag har istället stora problem med tendensen att föräldrar vill ge sin barn namn som hör ihop. Varför undrar jag, det blir lite valpkullsvarning. Det är ju trots allt endast under några få barndomsår barnen betraktas som en grupp. Under den allras största delen av sina liv är de vuxna. Viktigare tycker jag att det är att tilltalsnamnet fungerar bra ihop mer efternamnet och att tilltalsnamnet fungerar på en vuxen person i ett professionellt sammanhang.
Men det är ju också som min gamla mormor brukade säga. Namnet skämmer ingen, men du kan skämma namnet.
-
Jag har en släkting som har arbetat på en vårdcentral i ett område med många ur lägre socialgrupper. Hon säger att det dagligen passerade amerikanska städer och stater i väntrummet, Dakota, Savannah, Phoenix, Texas, Dallas, Aspen, Brooklyn etc. Alla med svenska efternamn. *ryser*
-
Visst, alla tycker olika. Problemet är att vissa namn, typ amerikanska och hittepå-namn som nämnts i tråden är mycket vanligare bland yngre, icke utbildade föräldrar, vilket gör att barnen får en klass-stämpel. I en ideal värld skulle självklart en lärare eller arbetsgivare behandla Savannah-Molnia eller Loke-Dexter likadant som Agnes och Folke, men tyvärr fungerar inte verkligheten så.Erizajo skrev 2015-08-30 10:11:38 följande:
Varför inte bara acceptera att alla är olika och tycker olika? Själv fattar jag inte att man kan ge barnen gubb och kärringnamn tex
Edvard, Folke, Greta, Märta och liknande. Fyyyy stackars barn tänker jag då.
-
Det finns forskning (brittisk tror jag) på detta, samma uppsatser med olika namn fick olika betyg beroende på namnet som stod på den. Det är självklart inte medveten diskriminering eller inskränkthet, det är omedvetna associationer som vi alla har. Om ni tror att det inte finns, läs boken Mitt Namn är Ronny, av professor Ronny Ambjörnson (tror jag han heter). Han beskriver sin klassresa med arbetarnamn, hur han hela tiden fick bevisa mer eftersom alla förstod av hans namn att han hade arbetarbakgrund.
Det finns även svensk forskning,det kom en avhandling om detta för några år sedan, du är vad du heter tror jag den hette. -
Stavningen Vilhelm har använts i mer än 100 år i Sverige och är alltså helt etablerad och ok, så långt ifrån wt man kan komma.Anonym (?) skrev 2015-08-30 17:17:01 följande:
Det blir WT när man lägger till extra h:n, z istället för s, c istället för k, v istället för w (som i William och Wilhelm, det blir WT att stava de namnen med v), eller w istället för v (som i Viktor och viktoria, det blir WT att stava dessa med w).
Stava namnen så som de ska stavas, då är ni hemma.
Sandra - inte Zanndrah.
-
Nej, det är du som har helfel.Anonym (?) skrev 2015-08-30 17:47:23 följande:
Jag har ingen aning om vilken samhällsklass din morfar tillhörde.
Men på 1800-talet så reste man kanske inte utanför Sveriges gränser i samma utsträckning som nu, i modern tid.Att stava Wilhelm med V blir helfel.
-
Du har inte riktigt koll...Alla i Sverige har en gång haft ett patronymikon, alltså faderns namn + son eller dotter. Gustav Vasa t ex hette Gustav Eriksson, av släkten Vasa, det är vi i modern tid som kallar honom Gustav Vasa. Familjenamn började komma bland de högre klasserna i Sverige på 1600-talet, och slog inte igenom bland alla klasser förrän på 1800-talet. Son-namnen blev efternamn och dotternamnen försvann genom en lagändring i slutet av 1800-talet.Anonym (?) skrev 2015-08-30 18:31:37 följande:
Fast överklassen kan du inte jämföra med vanliga medel- och lågsvenssons. De är av helt skilda rang.
Du hittar inte en enda människa från överklassen, född med ett son-namn. Dessa byttes ut då deras förfäder adlades. Vissa har aldrig ens haft ett son-namn i rakt nedstigande led.