Mångkultur
www.av.se/globalassets/filer/statistik/fokus-pa-utrikes-foddas-arbetsmiljo-analysrapport.pdf
Att ha synpunkter på arbetsmiljön eller arbetsbelastning är betydligt mer allmänt än området riskhantering och säkerhet på arbetsplatsen.
Rapporten svarar således inte på frågan om hur folk ser på risker och säkerhet i arbetet och vilka eventuella skillnader som kan finnas mellan svenskfödda, inomeuropeiska invandrare och utomeuropeiska invandrare. Än mindre säger den något om kulturella skillnader i upplevelse av säkerhet och hanteringen av risker i arbetet.
Ur rapporten (all text nedan är kopierad ur rapporten):
Sysselsättningsstatistik från SCB visar att såväl inrikes som utrikes födda främst arbetar inom branscherna vård och omsorg samt utbildning. Det är en högre andel bland utrikes födda som arbetar inom näringsgrenarna hotell- och restaurangverksamhet, vård och omsorg samt uthyrning och andra stödtjänster i jämförelse med inrikes födda. Delas gruppen utrikes födda upp i de som är födda i Europa och utanför Europa så skiljer det sig också åt. En högre andel av dem som är födda i Europa arbetar inom tillverkning och byggverksamhet. För utomeuropeiskt födda är andelen högre inom uthyrning och andra stödtjänster samt handel. Flertalet yrken inom näringsgrenarna med många sysselsatta utrikesfödda har låga krav på utbildning och erfarenhet, vilket ofta är ingångsyrken för personer som är nya på arbetsmarknaden. De yrken med högst andel utrikes födda enligt Yrkesregistret 2022 var pizzabagare följt av städare. Detta är yrken som inte kräver någon längre utbildning eller erfarenhet.
Trots att det finns skillnader mellan var utrikes respektive inrikes födda arbetar visar resultat från Arbetsmiljöundersökningen att upplevelser av arbetsmiljön i flertalet frågor är relativ lika.
Organisatorisk arbetsmiljö handlar t.ex. om arbetsbelastning och arbetstidens förläggning, den social arbetsmiljön handlar t.ex. om kränkande särbehandling. Brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön kan innebära risker för de anställda som kan leda till besvär. Många utrikes födda arbetar i serviceyrken där utmaningarna är större inom den organisatoriska och sociala arbetsmiljön. Arbetsmiljöundersökningen visar att utrikes födda personer i större utsträckning än inrikes födda upplever vissa typer av brister i den organisatoriska och sociala arbetsmiljön.
Studier har visat att tänkbara förklaringar till att de upplevda organisatoriska och sociala förhållandena i arbetsmiljön skiljer sig åt kan vara svårigheter att hantera arbetsuppgifter, diskriminering eller trakasserier. Även brist på kommunikation med arbetsledare, oro att förlora arbetet på grund av tillfälliga anställningar m.m. kan bidra till en försämrad arbetsmiljö.15 Utrikes födda har i större utsträckning än inrikes födda en sysselsättning inom yrken och branscher där det är mer vanligt förekommande med otrygga anställningar och där arbetande personer i större utsträckning än i andra branscher utrycker att de utsatts för diskriminering och trakasserier enligt Arbetsmiljöundersökningen.
Det är stor skillnad mellan utrikes och inrikes födda i arbetsbelastning. Skillnaden är som störst mellan personer som är inrikes födda och personer som är födda utanför Europa. Utrikes födda upplever även i större utsträckning att de varje vecka är uttröttade i kroppen efter arbetet. Högst andel som anger att de varje vecka är uttröttade i kroppen efter arbetet finns i gruppen som är födda utanför Europa. Andra skillnader är att en högre andel utrikes födda än inrikes födda har ett kroppsligt ansträngande arbete och varje vecka har kontakt med svårt sjuka personer i arbetet. Skillnaderna mellan grupperna kan bero på flera saker, t.ex. skillnader i vilka yrken och branscher de arbetar inom.
Slutsatser
Resultaten visar att det finns skillnader men också likheter.
Det finns dock skillnader såväl när det gäller organisatorisk och social arbetsmiljö som fysisk arbetsmiljö mellan grupperna. Det är svårt att dra slutsatser utifrån födelseland endast av resultaten i Arbetsmiljöundersökningen Det finns flera och betydande likheter mellan grupperna som pekar på att det finns andra faktorer vid sidan av födelseland som påverkar sysselsattas upplevelse av sin arbetsmiljö, exempelvis ålder, inkomst, kön, utbildningsnivå och branschtillhörighet.
Särskilt gruppen födda utanför Europa arbetar inom yrken och branscher med höga fysiska krav i arbetet som kan vara skadliga för hälsan. Forskning visar att personer som arbetar inom yrken med farliga fysiska förhållanden kan utsättas för ytterligare psykisk stress genom rädslan att skadas på arbetet eller oron för att få bestående besvär med hälsan på grund en hög fysisk arbetsbelastning.