Bonusarna har mer sparat än våra gemensamma :(

Min kusins mamma dog när han var tre år. Han fick ett antal miljoner. Som växte.

Sen gifte pappan om sig. Då fördelade de miljonerna även till nya halvsyskonen.

Jag förstår dig ts. Var i samma situation ungefär men eftersom att deras mamma var död räckte det endast med pappans underskrift och vi fördelade pengarna från bortskämda bonusen till också våra egna tv barn.

Har han prioriterat ekonomin innan så får han göra det nu med, så att alla hans barn får samma utgångsläge.

Varför ekonomiskt bistånd?

Det går utmärkt att flytta till mindre och betala underhåll för hans barn istället.

Visst är tid med pappa viktigt!

Det kan man som vuxen och etablerat förstå.

Men hur lätt tror du det är för 3 tonåringar att förstå? "Era äldre syskon får en miljon var, men shit asså, ni fick ju mer tid med mig när ni var små, så det är inte så noga va? Här får ni 30 000 var! ;)"

Som tonåring och ung vuxen, i en ålder där det är en jättefördel att ha lite ekonomiska medel (till studier, bil, lägenhet mm) måste det kännas otroligt orättvist att titta på att de du kallar syskon, de som har samma pappa som dig själv, får så mycket och du bara en mindre summa (jämförelsevis). Det kan skapa grundlag för avundsjuka och konflikter mellan syskonen och mellan barn och förälder.

Alltså jag vet inte hur jag skulle genomfört något sådant...? Hade gjort ont i hjärtat att göra de 3 yngsta besvikna.

Visst har ts ett ansvar att även hon spara till sina barn, men det är inte hon som satt 5(!!) barn till världen och sendan valt att bara spara till 2 av dem. Och inte bara sparat men sett till att det blivit mycket pengar till de som har tur och får.

Jag tycker självklart det är bra att pappan vill spendera mer tid med barnen nu. MEN när han nu sparat (gjort vinst) så mycket till de två äldste kan han inte bara vända på klacken och skita i helt i sparandet. För det är viktigt det också. Han kanske får försöka få in lite mer pengar så han kan se till att även de yngre kan få iallafall en god del. Och då kan han givetvis inte förutsätta spara till de äldre. De har ju för fan så det räcker och blir över redan. Han har sparat nog till dem nu. Nu är det dags att fokusera på de som knappt något har!

Var har ts skrivit att pappan i nuläget sparar till de äldre barnen och inget alls till de yngre? Har missat det inlägget.

Pappan tjänar ca 5000 kr efter skatt i månaden och eftersom de verkar göra av med allt varje månad (lever dyrt) så betalar pappan mycket mer än ts gör redan!

Om det blir som du skriver här, att pappan kommer vilja börja jobba mer igen när barnen blir större och då börjar spara på samma sätt till de små, så är ju allt fine! It is all good! :) DÅ först blir det likt för alla PAPPANS barn. För det är pappan som diskuteras här. Det är att pappans 5 barn behandlas likt vi är upptagna av. Ts är bara besviken över att pappan inte längre verkar bry sig om själva sparandet och att resultatet av det ska bli att deras 3 barn kommer uppleva att deras halvsyskon får många gånger mer än de själva får.

Det är bara det att ingen av oss vet om det kommer hända. Det måste ju vara det vi alla hoppas på, så ingen får vansinnigt mycket mindre bara för att pappas jobbsituation ändrades. Men jag kan inte läsa mig till att det skulle bli så. I denna debatten måste vi ju ta utgångspunkt i att det kanske inte kommer hända, för annars vore väl inte ts så orolig?

Och snälla, lägg ner det där med att någon skulle vara avundsjuk. Det hör inte hemma här. Ej heller att kalla ts lat och girig. Snälla någon... Varenda mamma som är orolig för sina barn, som upplever att deras barn behandlad annorlunda eller fel på något sett, de är bara avundsjuka??

Man behöver inte vara avundsjuk för att man upplever något som orättvist!

Ja det är klart att ts också får göra vad hon kan.

Jag tänker såhär att nej, de tre yngsta barnen kanske inte kommer få en lika stor summa som de äldre. Men jag har hela tiden utgått från hälften av de äldres summa. Om de har 1 mill nu, så utgår jag från att om mamman och pappan skulle splittat pengarna och båda bidragit lika mycket (de var ju gifta=gemensam ekonomi, och dessutom var BÅDA högavlönade) så hade pappan ett sparande på ca 500 000 till dem var. Så om pappan och ts inte kan spara lika mycket som han gjorde innan, och summorna på de yngstes konton inte blir lika stor, så måste han oavsett göra vad han/de kan för att de yngre ska få så mycket som möjligt iallafall.

Då kan pappan iallafall förklara för de yngre att han gjort det han kunde för att det HAN ger är mycket som möjligt. Han kan minska skillnaderna. Sen måste de kanske inte få exakt lika mycket.