Höna Pöna skrev 2016-05-13 09:45:52 följande:
Sitter i liknande sits. Fick en samtalskontakt och försökte se det som en chans att få ösa ur mig all skit som pågår och som jag inte vill lägga på min partner. Han drar redan ett stort lass. Var rätt skönt för oss båda att jag fick en annan ventil. Och det är rätt skönt att bara få gråta ut skiten... Tänker att det är det som är vitsen med mötena. Ribban ligger rätt långt just nu.
Är också hemma med fruktansvärd foglossning. Det är ensamt och det är tungt att plötsligt byta ut sitt vanliga liv mot att ligga som en klubbad säl i soffan. Försöker hitta på saker att göra, men när det känns som ett träningspass att bara gå på toaletten så blir det inte så lätt. För min del har något av det svåraste varit att inte kunna komma ut som jag vill. Nu har jag fått fatt på en rullstol som gör att jag kan komma ut och vara med lite mer och inte börja gråta av smärta efter 5 minuter.
Jag har bokat tid med psykolog nu via min barnmorska, då mitt psykiska mående har blivit ännu sämre denna vecka. Skulle haft tiden i onsdags, men givetvis ändrade psykologen den till nästa vecka istället. Jobbigt när jag är i akut behov av hjälp. Min stackars man får ta smällarna just nu istället och det funkar inte länge till. Har fruktansvärda gråtattacker i princip varje dag i timmar, ständigt ett tryck av ångest i bröstet, som aldrig släpper helt. Kan inte bli glad på riktigt åt nånting alls. Jag hoppas att det hjälper med psykolog, det är den enda utvägen jag ser just nu, och som du säger är det bra med en ventil, framför allt för min mans skull. Jag hoppas hon kan ge mig verktyg så jag kan klara vardagen, för det här är ohållbart.
Oj, det låter som din foglossning är en del värre än min. Jag kan röra mig och så, bara inte så länge åt gången. Skönt att du kan ta dig ut med rullstol nu iallafall! Och tur att foglossningen inte varar för evigt. Jag vet vad du menar med förändringen av livsstil. Det jobbigaste för min del är nog all tid ensam, jag träffar knappt någon på dagarna och jag är van att träffa folk jämt, via jobbet främst. Om jag någonsin utsätter mig för det här igen, så lär jag jobba fram till bf oavsett hur ont det gör.
