Inlägg från: Anonym (Vecka 40) |Visa alla inlägg
  • Anonym (Vecka 40)

    Jag HATAR verkligen att vara gravid

    Åh vilken härlig tråd! Jag har BF i dag och är sååå less på att vara gravid!!! Egentligen är det inte alla krämpor, (efter 20 veckor med extrem foglossning har jag glömt hur det känns att vara ogravid) utan alla människor runt omkring. Känner verkligen att min kropp inte är min, utan allmän egendom. Folk ska fråga om ALLT, hur personligt och intimt det än är. Nej jag vill INTE diskutera med sambons farmor huruvida mina bröst har börjat läcka eller ej, speciellt inte under söndagsmiddagen. Och jag behöver INTE har råd av svärmor att min sambo ska "sätta på mig" för att få igång förlossningen. Får ca 3 telefonsamtal och 5 sms om dagen av vänner och familj som undrar om bebisen kommit än. LOVAR att vi inte kommer glömma bort att berätta när den är ute. En del låter nästan anklagande när dom frågar om jag verkligen inte känner NÅGONTING. Och jag har alltså inte ens gått över tiden än.

    Sen är jag inte det minsta rädd inför förlossningen, vilket verkar provocera många. "Är du inte nervööööööös?!?! Du kommer spricka, bajsa på dig, tro att du ska dö. Sen kommer amningen och det kommer kännas som att dina bröst trillar av!!!" Får jag höra av samma personer, gång på gång... Samt de vanliga frågorna om hur mycket jag har gått upp i vikt. Och OOOJ vad magen är stooooor nu - varje gång jag träffar någon. Dessutom började folk att fråga om syskon typ halvvägs in i graviditeten. Kan jag iallafall få föda barn nummer ett innan vi planerar det?! (Är 24 år så det är inte direkt bråttom)

    Tur att man älskar den lilla i magen så mycket redan, så att det är värt det i slutändan. Och tur att min sambo förstår min frustration.

  • Anonym (Vecka 40)
    Elenic skrev 2015-12-15 16:22:29 följande:

    Ååååååhh lyllos dig och lycka till! Och haha, känner igen det där med folks otålighet. Jag gick 10 dagar över med första och 14 dagar över med andra. När släkt och vänner sådär på +8 ringde och frågade "Ingen bebis än...?" började jag svara "Nejmen, har jag glömt att säga det? Hon kom ju för 14 dagar sen!"...


    Haha vilket roligt svar! Kanske ska testa med det nästa gång ;) nu är jag på BF+1, men folk har frågat efter bebisen sen vecka 37 typ. TROTS att alla äldre släktingar (vilka är de som tjatar mest) har sagt redan sen start att jag säkert kommer gå över tiden då det är första barnet. Men ändå måste dom alltså fråga minst en gång om dagen om hon inte kommit än...
  • Anonym (Vecka 40)

    För att gnälla lite mer angående folk som tjatar om när bebisen kommer. BF+1 i dag och jag la undan telefonen för att slippa alla sms och samtal i dag. Orkar helt enkelt inte ännu en dag där det känns som att jag nästan måste be om ursäkt för att bebisen inte kommit än. Efter att ha ringt mig två gånger, en gång på morgonen och en gång på eftermiddagen ringer svärmor till min sambo istället (som är på jobbet). Han säger att jag förmodligen inte orkar svara då det är så många som hör av sig varje dag. Hon säger då till honom att hon vill något viktigt, varpå han smsar mig och jag ringer upp henne. "Heeej, jag ville bara kolla om bebisen kommit" Suck. Sen följer de vanliga frågorna, "känner du verkligen INGENTING?!" Samt "tips" om vad jag ska göra för att starta igång allt och om jag inte är nervös inför förlossningen (har inte varit det under hela graviditeten vilket av nån anledning provocerar många). "Jag kollade på ett program om förlossningar i går och tänkte på hur synd det är om dig som måste göra det där."

    Blir galen snart! Speciellt när det inte verkar gå att respektera att jag inte orkar svara på varje samtal.

    Jag kan verkligen inte, hur mycket jag än önskar det, påverka när bebisen kommer. Sen är julafton också en förbjuden dag, jag får INTE föda på julafton. Kan säga som så att när bebisen vill ut så vill den ut, julafton eller ej.

  • Anonym (Vecka 40)
    Elenic skrev 2015-12-15 19:45:02 följande:

    Saker jag irriterar ihjäl mig på just nu:

    - Att min make tar varje chans att dricka alkohol som bjuds (när vi är ute och äter, när vi är på fest, när jag gått och lagt mig, när vi dricker glögg nu till jul m.m.) och när han ser mina sura blickar säger "Men liiite duktig är jag väl som inte dricker vin hemma?". (NEJ, det är inte "duktigt". Inte alls.)

    - När idioter säger saker som "Men DU är ju inte gravid!" till maken när han meddelar att vi inte kommer på efterfest för att jag är gravid, trött och har foglossning. (NEJ, han har inte bebisen i magen, men han får fanimej göra visa eftergifter också..)

    - När min bästa kompis kallar mig för "tjockis". (NEJ, jag är inte tjock. Jag har vanliga kläder i stl.38. Ja, det är större än jag brukar ha, men att säga att jag är tjock är fanimej en skymf mot riktigt överviktiga.)

    - När maken lägger huvudet på sned och säger "Kan jag göööra nåt?" när jag tydligt smärtas av foglossningen. (NEJ, du kan inte göra något. Du har garanterat gjort tillräckligt.)

    - När makens chef tycker att det är jätteroligt att "skoja om" att skicka maken 12 veckor till Australien. Fast ändå med lite underton om att det vore ju bra. Han är ju ändå hemma tills jag är i vecka 39, 40 sådär. (NEJ, det är inte roligt. Och inte schysst att hinta om att det heller.)

    - När maken passar på att beställa in sån mat som jag inte får äta (men vill!) när vi äter ute. (NEJ, det är inte ok då heller.)

    Ja, det var väl top of mind. Behöver köra en boxerciseklass eller nåt snart för att bli av med lite ilska. Nej just det, jag har ju foglossning...


    Haha älskar "...du har garanterat gjort tillräckligt" ;D Och håller med, att det är sååå himla kul och lustigt att kalla en gravid för tjockis. Hur roligt kan det vara egentligen? Det hade ju faktiskt varit väldigt konstigt om magen INTE växte när man är gravid.
  • Anonym (Vecka 40)
    hundochhäst skrev 2015-12-16 09:21:28 följande:

    Jag har gått över tiden båda gångerna, första gången var värst. Blev igångsatt efter två veckor och det var ju inget vidare. Men det var innan man började använda cytotec så det var otroligt smärtsamt med värkar utan värkpaus där absolut ingenting hände.

    Jag hade en vän som ringde mig två dagar efter BF och talade in ett långt meddelande på min telefonsvarare där hon grattade mig till bebisen. Jag blev minst sagt förvånad och började fundera över om jag hade fött barn men glömt bort det... När jag ringde henne och talade om att jag inte hade fått barn så blev hon jätteförvånad. Hon trodde att barnet skulle komma på dagen hon var beräknad. Till saken hör att hon också var gravid, självklart födde hon barn en hel vecka innan BF...

    Under de här två veckorna jag gick över tiden så gjorde jag allt. Jag drack chiliblandningar, åt mängder med ananas gick i trappor, hade "kärleksmöten" med min sambo tre gånger dagligen samt tvättade fönster. Dagen innan igångsättningen gick jag över två mil. Ingenting hjälpte förstås.

    Mitt tips till dig är att säga åt alla människor du känner att sluta tjata för att enligt nya rön så dröjer förlossningsstarten ännu längre om man blir stressad av allt tjat. Lögn förstås men det vet inte dem hehe. Sedan ska du passa på att göra allt du inte hinner när ungen är ute, sov, ät gott, titta på tv-serier, läs bra böcker. Kort sagt gör allt du kan för att vila upp dig i stället för att fokusera på att få igång förlossningen.


    Haha vilken rolig kompis. När vi var på infoträff på BB var det en pappa som räckte upp handen och frågade om BB skickade en taxi för att hämta dom den dagen det var sagt att bebisen ska komma... Han hade nog också missat att den inte alltid kommer när den "ska".

    Har nog också hunnit testa de flesta "knep" nu för att starta förlossningen. Jag har dock extremt mycket foglossning så långa promenader och sex flera gånger om dagen är i princip omöjligt ;) Sen har jag varit hemma ganska länge redan pga sjukskriven från jobbet samt pluggat hemifrån så jag börjar bli rätt rastlös. Men vila, äta och titta på serier passar jag på med nu innan bebis bestämmer sig för att titta ut :)

    Smart att säga att stressen gör att det tar ännu längre tid, det köper dom säkert ;)
  • Anonym (Vecka 40)

    I fredags natt kom äntligen våran prinsessa, 7 timmar från första värken sen var hon här, en stor tjej på över 4 kg.

    Till alla gravida, det är sååå värt det i slutändan. <3

Svar på tråden Jag HATAR verkligen att vara gravid