Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 18 Oct 23:08

426 svar

Jag HATAR verkligen att vara gravid

Underbar tråd!

1 vecka efter det positiva testet fick jag så ont i magen att jag låg på golvet, hyperventilerade o kräktes. Ultraljud visade inget farligt så jag blev hemskickad utan svar. Efter det har krämporna avlöst varandra!

Nu har jag 6 veckor kvar... Ligger som en strandad val på soffan. Försöker jag göra ngt (tex en liten promenad eller ens stå i köket och baka bullar) är rygg och bäcken förstört resten av dagen/natten.

Har inte sovit en hel natt sedan v 20 typ. Nu kan jag inte sova mer än 3tim, utan måste på toa och röra på min enorma kropp som blir öm o stel.

I fokus har magproblem varit! Kräkas, för hård, för lös, laktosintolerans, sura uppstötningar och ständiga hemorrojder!!! Jag vill erkänna att jag inte tagit de förbenade järntabletterna på ett par veckor. När jag ändå håller på kan jag erkänna att jag tjyvrökt ett par cigg (som inte ens min sambo vet). Det kändes asdåligt och skitbra på samma gång!

Urk... Blir nog bara ett barn för mig.

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 19 Oct 20:17

#71

Mirandan skrev 2015-10-19 11:04:51 följande:

Mähh allvarligt talat... Det handlar om 9 månader vilket är en piss i Mississippi. Det är egentligen ingen tid alls! Vilket gnäll...

Och nej, jag sitter inte här gravid och smeker magen och bläddrar i kataloger för barnkläder. Är i v11 och känt mig nedstämd, trött, orolig och allmänt deppig. Ser inget positivt med vardagen. Men man får bara ta sig i kragen och fatta att det är hormonerna som djävlas med en. Vanligtvis blir det bättre längre fram i graviditeten.

Det är så många där ute som kämpat med att öht bli gravida, som gråter sig till sömns över missfall och andra hemskheter. Vi är lyckligt lottade. Även on det känns jobbigt just nu så är det värt att tänka på det.

Det blir inte bättre, bara annorlunda. Krämporna i början byts ut mot andra krämpor... Bara för att man vet att det är hormoner betyder inte det att effekterna känns mindre!

Det är inte en piss i Mississippi! Nio månader är väldigt länge när man befinner sig mitt i det. Jag har 6 veckor kvar och det känns som en evighet även om jag börjar se ljuset i tunneln. Men många gånger har jag gråtit över hur hopplöst fast man är, det enda man kan göra är att hoppas tiden kunde gå fortare. Minns inte ens hur mitt "normaltillstånd" är.

Varför vill du lägga skuld på oss för att andra har svårt att bli gravida? Missförstå mig inte, klart jag är tacksam över att det gick så lätt men jag borde ändå få gnälla av mig hos likasinnade.

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 19 Oct 20:22

#72

Anonym (Zfx) skrev 2015-10-19 10:43:43 följande:

Vem fan var det som kom på att marknadsföra graviditet som nått rosa flufffluff på moln??

Mår så sjukt dåligt, nedstämd, orkar inte bry mig om nått, är allmänt trött på livet, velat fram å tebax om abort (har dock kommit fram till att det blir ingen abort så länge som jag önskat mig ett barn), trött, illamående from hell (kräks inget än), kan inte äta det jag vill, min sambo kan definitivt inte äta det han vill... Sexlusten är noll, vill inte ha någon nära mig alls...

Magen lever sitt egna jävla liv...

Jag är i v. 8.... :( Hur i helvete ska jag kunna stå ut om det fortsätter såhär?

Håller med dig! Var ingen som berättade hur pissigt jobbigt det var, bara hur mysigt lullgulligt...

(du får räkna ner till första ultraljudet, det är iaf mysigt)

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 26 Oct 17:13

#76

Anonym (Zfx) skrev 2015-10-26 16:37:00 följande:

Haha ja, det läääängtar jag till, trots att jag inte får göra det förrän i januari.. Funderar på å göra det tidigare privat :)

Av alla som har vart/är gravida har jag fått höra hur mysigt det är.. I helgen berättade vi för min mamma, å hon sa precis som det var.. Att det e ett jävla virrvarr med alla hormoner å att jag kommer att må piss å skit.

Jag var så tacksam för att hon inte lindade in det utan sa som det var :)

Inget kub i v 13?

Bra att hon är ärlig. Min moster sa att hon knappt märkte det, för hon läste inte massa böcker och hörde därför inte talas om alla krämpor. Min bror(!) menade samma sak - inbillar man sig inte lite för att man läser så mycket? - Pfft! När man ligger och kräks på golvet för att sambon har druckit kaffe innan han kom hem och lipar för att man kräks upp den där smörgåsen man precis lyckats pilla i sig. Det är INTE inbillning! Och nej det är inte mysigt...

Men räds icke, illamåendet går över. Nu gråter man bara på kvällarna för att man inte kan röra sig, eller sova, eller för att man på nåt sätt måste gå och kissa igen... (jag är inte bitter)

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 26 Oct 19:38

#78

Anonym (Zfx) skrev 2015-10-26 17:20:54 följande:

Nix :( Inget alls...

Usch fy fan för kaffe el vitlök för den delen med... Yyyrrrkkkk

Synd. :/ man fick en liten chock när man såg den sprattla där inne o fatta att det var på riktigt. :) men det blir nog lika speciellt i v 20.

Usch, det värsta var att jag var så jäkla kaffesugen! Nu kan jag njuta av det igen!

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 3 Nov 10:36

#83

Nu har jag 3 veckor o 2 dagar kvar. Tänker ligga still i soffan tills vi åker till sjukhuset. Usch, bebis är jättestor. Ibland trycker han ut med rumpan så jag får en stooor knöl på magen. Ligger jag på min högra sida blir han sur och möblerar om. Försöker sova på vänster sida, men välter över till ryggläge och vaknar av att inte få luft!

Drömmer om att kunna lägga ner bebis på sängen och sen ta ett steg bakåt(alltså inte lämna hen, men att inte sitta ihop).

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 3 Nov 10:46

#84

Just det! Förra veckan upplevde jag en ny smärtsensation. Ett par nätter i rad stack och tryckte det nedåt mot underlivet. Stark "mensvärk", illamående och lös i magen. Tydligen känns det så när bebis fixerar huvudet. -Heeelt naturligt! :/

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 9 Nov 21:22

#93

Ask skrev 2015-11-08 21:49:04 följande:

V 26 och som en klubba i huvudet kom även fysiska skitgrejer, som om det inte räcker med att vara konstant jävla skitarg. Halsbränna, andfåddhet och känsla av att sakta men säkert gå mot nån slags knubbsälsform. Åsså har man över 100 dagars kamp kvar. Känns som 100 år.

Tips mot halsbränna? Förstoppning? De jävla järntabletterna gör att jag skiter typ två gånger i veckan.

Och har någon provat gravidyoga?

Jag slipper halsbränna om jag inte äter bröd m surdeg i! Kanske värt att testa, står i innehållsförteckningen, finns i typ allt bröd nu för tiden! :/

Förstoppning vet jag ej, har inte lyckats lösa det heller. Men ta det varligt när du sitter där, man får lätt hemorrojder om man tar i för hårt... :'(

Håll ut! En vecka i taget! :)

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 16 Nov 10:36

#98

11 dagar kvar! Jag har de senaste tre nätterna halvt sovit, halvt varit vaken pga förvärkar och nån slags magknip jag får när bebis hamnar lite snett och nu börjar jag bli riktigt trött... Detta föutom de reguljära toabesöken 1-3 ggr per natt. Brukar stå att "det kan vara lite svårt att sova de sista veckorna" och det stämmer ju om man räknar 20 veckor som de sista...

Dessutom är jag lite orolig för en hemorrojd som bara växer... :(

Har hört om ett knep, att man ska massera en viss punkt på foten, det kan tydligen sätta igång förlossningen. Men så kan man inte göra va? Tänk om bebisen inte är "färdigbakad" än.

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 17 Nov 05:54

#100

Ask skrev 2015-11-16 23:56:00 följande:

Jag är ingen expert men med elva dagar kvar borde väl baket vara klart? Men fatta ELVA dagar!! Snart, snart, snart. Hoppas du kan vara hemma, glo på film, äta pizza och sova på dagarna. Nå, det LÅTER iaf skönt. Heja heja!

Snartsnartsnart! :) har planerat ks då så är skönt att veta att jag inte behöver gå en dag till. Men det känns som 10 dagar lika gärna kunde vara 10 mån. Håller på att bli galen i min ensamhet, längtar mig tokig varvat med kalla fötter...

Pfft "låter skönt"! Det är inte så jäkla mysigt som det låter. ;) kan inta sova, knappt ligga ner. Om jag somnar vaknar jag snart av andnöd, att lungor o magsäck trycks(!!!) ihop eller värkar. Kanske skulle köpa mig en pizza bara för att det är synd om mig. (Buhu gnällgnäll, jag vet. :( Men jag måste få gnälla av mig lite här, sambon lyssnar knappt längre...)

Hur går det m halsbrännan och förstoppning? Min mage har blivit helknäpp, lös och hård m några timmars mellanrum. Hela min varelse är ett kaos..

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 23 Nov 20:57

#104

Ask skrev 2015-11-23 20:44:20 följande:

Dags för dig snart va?! Snyggt kämpat! Blir nyfiken på ditt planerade ks. Orsak? Jag velar kopiöst mycket just nu över hur jag vill föda. Får planerat ks om jag vill men är osäker.

Tack för alla halsbrännetips! Bättre nu. Tampas "bara" med enorm trötthet och humöret från helvetet nu.

Snaaart! :D På fredag händer det! Håller på att ta farväl av magen nu, kommer sakna den på sätt o vis.

Orsaken är förlossningsrädsla. Är fortfarande livrädd för ks, men alternativet känns ännu värre! Hoppas bara återhämtningen går ok. Hur tänker du när du velar?

Blir det bättre när du inte äter surdeg?

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 23 Nov 21:24

#108

Ask skrev 2015-11-23 21:04:22 följande:

Födde första barnet med ks pga förlossningsrädsla och jobbig graviditet. Gick jättebra. Fin upplevelse. Du är i trygga händer! Känner dock att jag vill fundera några varv nu. Det är ändå en stor operation och jag tänker att återhämtningen kanske går fortare efter vaginal förlossning, om inget går åt helvete förstås. Men jag vet verkligen inte. Ska prata med kurator på Auroramottagning för att testa att gå en rond mot mina egna rädslor.

Åh, vad skönt att du säger så! Är galet nervös nu. :)

Förstår hur du tänker... Det är verkligen inte lätt. Men det kanske känns lite "tryggare" med andra barnet eftersom du redan vet hur det är m amning o att bli mamma o allt sånt. M första barnet vet man ju inte ett skit, känns det som. :s Fast det är klart, det behöver inte betyda att förlossning känns lättare. Usch vad svårt! :(

Gött att halsbrännan gett sig! :)

Anonym (Godegudvarbarmhärtig!)

Äldre 27 Nov 23:56

#112

Ask skrev 2015-11-24 00:26:18 följande:

Exakt så! Nu är jag "bara" rädd för att spricka från Ystad till Haparanda.

Övertygad om att det kommer att gå kanon för dig på fredag! Ks går som en dans och sen kommer resten att falla på plats. Stort, varmt lycka till om vi inte "hörs" innan. Berätta gärna sen hur det gick! Glöm inte att upplysa din partner om att man är värd en grym present efter att ha krigat sig igenom en graviditet och sen toppat den med en final på operationsbordet.

Och så var vi tre!<3

Snittet var sjukt läskigt! Grät konstant av rädsla, tills han kom sen grät jag av lycka! Är sjukt trött, inte lätt att sova m 3440g endorfiner i famnen! Men mår annars bra, inte ont och var uppe o gick efter typ 2-3 timmar. (jag kunde röra benen under operationen! :s)

Jag HATAR verkligen att vara gravid

INNEHÅLL