Jag HATAR verkligen att vara gravid

Phue jag trodde att jag var den enda som talade öppet om det här! Skönt att se att man inte är ensam om att hata vad en graviditet gör med en.

Jag är gravid i vecka 33 nu med andra barnet. Jag har väntat i sex år på denna graviditeten eftersom jag hatade allt som hade med graviditet och förlossning att göra. Nu tog jag mej mod att bli gravid igen och japp, jag hatar det. Nu har jag gått upp elva kilo och jag passar inte som tjock. Jag har ett ansikte som bäst tar sej som smal (normal) vilket är långt ifrån nu :(

Jag jobbar två veckor till sedan ska jag stanna hemma. Jag ville helst undvika jobbet nu eftersom alla blickar, kommentarer, frågor mm oftast kommer nu när man är så stor.

Jag hatar att inte kunna stå upp för då får jag ont i bäckenet. Jag kan inte sitta för då får jag ont i ryggen. Jag kan inte ligga ner för då blir jag yr och ligger jag på sidan blir jag söndersparkad. Jag hatar att inte kunna köra bil, för bebis sparkar alltid när jag kör vilket gör att jag rycker till eftersom det gör så förbannat ont. Att inte få kontrollera blåsan själv heller ..

Nu kan jag inte ens luta mej över handfatet för att sminka mej för då slår bebis så hårt att jag typ kläms,

Jag älskar redan min bebis men jag hatar vad den gör med mej och vad graviditeten gör med min kropp. Mina bröst var så fina innan, nu har jag bristningar som syns långt ovanför urringningen. Jag passar inga kläder och tvingas gå i kläder stora som sopsäckar (jag är annars en strl 36 men tvingas ha L nu)

Jag är bara så deprimerad över viktuppgången, dubbelhakor, folk som kallar en för tjockis och tror att jag gillar det. Jag är så sjukt trött på bebis och magprat! Jag hatar att vara gravid och brukar försöka låtsas att jag ine är det. tills ja stöter emot magen för att jag inte längre kan smita förbi lika smidigt som annars. Jag bad om kejsarsnitt men blev nekad så känner ännu mer hatisk över hela situationen

usch. jag ville bara få detta ur mej :)