Jag HATAR verkligen att vara gravid

Jag har också verkligen hatat att vara gravid. Mitt förhållande höll på att spricka bägge gångerna. Mitt råd är faktiskt att ta piller! Jag har efter min senaste graviditet börjat äta piller mot PMS 10 dagar i månaden (då jag typ blir likadan som när jag var gravid) och det har förändrat mitt liv. OM jag skulle blir gravid igen så skulle jag inte tveka om jag skulle käka piller eller inte, det är inte värt att må så dåligt. Det är ju ändå inte på "riktigt" det är hormoner som fuckar upp en så då känns det ju som om det är okej med lite kemikalier som kan fucka tillbaka det liksom...

Usch och fy. Jag fattar precis. Den enda trösten som finns är ju att det faktiskt går över sen.

Jag käkar något som heter Premalex, men det är ju mot PMS. Men min sambo äter Setralin och se fungerar bra. Jag har inga direkta biverkningar, men så äter jag de bara 10 dagar i månaden. Ingen viktuppgång eller så, lite illamående de första dagarna. Jag förstår rädslan innan, jag var likadan, men nu är jag så jäkla glad att jag började.

Jag tycker absolut att du ska testa. Jag gick till läkaren när jag precis som du märkte att jag inte var bra mot barnen, och dessa piller har nog sparat in ett antal terapitimmar för dem i framtiden, hehe.

Alltså. Jag älskar mina tre barn över allt annat. Så det är klart att graviditeterna är värt det i efterhand. Men det var fruktansvärt. Jag hatade hatade hatade det. Och därför har jag stor förståelse för de som nu är gravida och mår piss. Det hänger liksom inte ihop med kärleken till barnet som kommer sen.

Onödig kommentar i denna tråd tycker jag!