17årig dela rum med syster? Ok?
Hejsan kära ni... Hjälp mig nu... Behöver tips och råd från alla vinklar och hörn!
Ska förklara situationen från punkt och prickar... Det är såhär att jag och mannen min samt våra 4 barn ska flytta. Barnen är på 17år, 10, 9 & 8månader. 17åringen har inte samma pappa som deras andra jag bor med nu. Så hon bor varannan vecka, men det gör inte dom andra pga privata problem. Tidigare bodde vi i ett hus med 2 sovrum (ena hade vi & yngste, andra hade 9åringen) samt hall/sovrum/vardagsrum (där 10åringen hade sitt "rum") på övervåningen, och en liten bod på tomten där våran äldste bodde! Det var väl alla helt OK nöjda med. Förutom grabben som inte var HELnöjd, som bodde i hallen..
Vårat nya dröm-hus som vi fick till ett bra pris har dessvärre 1 rum för lite, det finns 3sovrum & en hall som innan. Vi har tänkt att vi delar rum med yngste som innan, han på 10 år bodde i hallen så han får utan tvekan eget rum. Så långt har vi kommit.
Min dotten, den äldste (17), VÖGRAR dela rum eller bo i hallen... Hon har gråtit och säger att vi är dåliga föräldrar som inte respekterar att hon faktiskt (...) är i en ålder där man vill stänga in sig, man träffar killar, Vänner, man vill kunna vara själv.. Det känner jag helt igen mig i... Hon skyller också på att hon snart flyttar hemifrån så då kan vi "skita i henne, då är problemet borta" blir så ledsen... Hon blir också väldigt arg och frustrerad när syskonen säger att hon ändå aldrig är här.. Så dom tycker att dom borde få förtur eftersom DOM bor här hela tiden men icke hon...Det tycker hon är HELT fel... Jag med... Men mannen tycker de ligger något i det.. Han håller med barnen och tycker hon är gammal nog att dra sig i kragen och bo i hallen.
Våran 9åring VÄGRAR ju också. Hon spelar mycket spel på hennes dator så hon säger att hon vill kunna vara på sitt rum och göra det, samt leka själv med sina kompisar.
Då kommer vi till slutsaken, 9åriga tjejer och äldste vem får vad? Ska dom alternativt dela rum, dom går ju trots allt bra ihop, Ska jag ge 17åringen eget rum? Borde jag ta till mig de och säger? Förstår ju faktiskt vad hon menar.... Och hur hon tänker...
Blir gaaaalen så jag spricker... hjälp! Vad tycker ni? Och hur hade ni resonerat?