Om ni har ont högt uppe i magen på vänster sida (egen vänster), nedanför bröstet ungefär så är det magsäcken.
Jag har haft ont där speciellt då mat igen börjat hållas i mig och magsäcken börjat jobba efter några spy upp allting dagar :P
Hej allihopa! Hur har ni det?
Här kommer ytligare ett tråkigt och negativt inlägg ifrån mig. Förlåt men måste få skriva av mig. Mår så dåligt. Mådde ju bättre med lergiganen kombinerat med postafen men sen i fredags har jag mått sämre igen och kräktes häromdagen. Jag är så trött på detta illamående nu,tar slut på mig både psykiskt och fysiskt. Orkar verkligen inte. Känner mig inte glad eller rolig alls. Ligger ju bara på sängen eller soffan hela tiden. Hur roligt är det liksom? Känner mig som världens sämsta mamma till min dotter som inte kan leka eller göra något kul,hon vill bara ha pappa när hon skall sova eller det är något. Känner mig som sämsta frun med som inte kan göra något hemma eller rolig att umgås med. När skall detta vända?! Ser inget slut på det illamående alls. Vecka 12+2 nu,jag vill bara må bra och vara glad och njuta nu!! Inte ligga i sängen och gråta som jag gjort typ hela förmiddagen. :'( Jag vill mår bra,kunna leka med mitt dotter,umgås med min man,göra saker hemma och kunna jobba. Men verkar dröja länge innan jag kan få det...
Förlåt för tråkigt inlägg,behövde skriva av mig.
Här är vecka 17 på gång. Inlagd i dropp efter en veckas konstant kräkandes. Droppen har gjort susen och jag mår bättre igen, hoppas illamåendet bara håller sig borta då jag kommer hem. Fick se babyn igår och hen växer och mår bra och sparkade på <3 ännu ligger jag på -8kg från ursprungsvikten så någon väldigt synlig mage har jag ej.
Intressant det där med kön. Jag har 4 systrar och mannen två bröder. Så vi får se. Tjej sägs det ju om man mår väldigt dåligt, men det är vad det är :). Ul om 4veckor så då får vi veta.
FlovesA- tack :) mår bättre nu igen. Fick komma hem igår kväll/natt.
Förutom dropp fick jag kalium eftersom det var lågt. Har mått väldigt bra idag så jag hoppas det håller i sig. Fick nu äntligen även diagnosen hyperemesis gravidarum och lämnade blodprov för forskning om det. Skönt att svart på vitt kunna säga till folk att det inte är lite vanligt morning sickness utan det är ganska så mycket kraftigare. Håller nu bara tummarna att jag inte är en av dem som lider av det graviditeten ut.
Blodtrycksfall- jaa! Speciellt då jag mådde som sämst, bm och läkare kunde inte ens mäta trycket då det var så lågt. Det har stabiliserats nu dock(vad jag känner i alla fall) är alltså i v 17. Det är nog vanligt med lågt blodtryck i början, obehagligt men ingen fara.
Jag har faktiskt denna gång inte känt fladder utan puffar på en gång. Inte alls lika ofta som jag velat, men oftast när jag precis som du legat på sidan och sedan flyttar till rygg.
Magen däremot tycker jag är för liten när jag tex ligger ner, då kan den va helt platt. Är endå i v 16+1
Söndag, och November, nu får julen komma fort tycker jag. Den mysigaste tiden på hela året.
Idag tog vi en lååång sovmorgon, och det kändes ljuvligt måste jag säga. Även om jag föredrar att inte sova bort hela morgonen. Snart dax för sen frukost!
Hur går det för er andra med illamåendet och kräkningarna? Jag kom på att det nog allt var några veckor sedan jag inte fick behålla mat. Helt underbart!
Fina magar! <3
Min mage har verkligen växt denna vecka (v 20)! Jag känner mig dock bara tjock och obekväm :/ än så länge har jag bara känt att det är obehagligt att vara gravid. Babyn längtar jag ju efter men själva graviditeten ser jag inget positivt med (men jag har ju haft det rätt jobbigt och mår ännu illa jämt och orkar inget).
Vi har rul i morgon, spännande :)
Vecka 22 på gångs här. Mår illa och har kräktes några morgnar och kvällar denna vecka. Är också väldigt trött och somnar direkt då jag kommer från jobb. Överlycklig
över att hälften av denna graviditet är över. Ser verkligen framemot att få ut och hem babyn och få tillbaka min egen kropp och må normalt igen.
Vi var på rul för ett par veckor sedan. Allt såg bra ut förutom att njurbäcken var aningen förstorat på ena njuren och moderkakan var lite lågt ner. Vi har kontroll 3 december för att kolla om att allt är ok med njuren, vilket det högst antagligen är. Det är väldigt vanligt och oftast växer det bort så det är inget jag oroar mig för. Moderkakan flyttar ju på sig ännu sen med så det oroar jag mig inte heller för. Vi fick också veta att det är en tjej (blygdläpparna syntes tydligen så bm var kanske så säker på sin sak ;)), beräknat till 26.3. Både jag och mannen hade nog känt på oss att det är en flicka. Det var också det första min mamma sade då jag berättade att jag är gravid och kräks hela tiden (om det nu sen stämmer att man mår mer illa med tjejer eller om det är strunt vet jag ej :P).
Vi ville både veta könet och hade ej tänkt berätta det. Men nu har vi ändå berättat åt de som velat veta (alla ) och sagt att man ej får köpa rosa kläder. Men så idag köpte jag själv det första rosa plagget till babyn :D... vi har bara köpt vagnen och lite kläder. Säng och sitter ska vi få av min syster och kläder (bland annat även sådana kläder som jag själv hade som baby) kommer vi också att få av min syster och en annan bekant. Misstänker att där ändå finns en hel del rosa :D..
Denna vecka har jag börjat känna sparkar även på utsidan och igår fick också pappa känna för första gången. Det är egentligen först nu då jag börjat känna spararna ordentligt som jag verkligen inser att det är en baby där inne <3
Vi har inte planerat så långt ännu. Blir troligen hemma fram till augusti 2017, om jag orkar vara hemma så länge ;) är ju första barnet. Helst skulle jag nog kanske vänta tills hon är två år innan jag lämnar henne på dagis men ekonomiskt kan det bli knepigt. Troligen delar vi ej på ledigheten beror på om mannen får hålla jobbet.
Jag går emot strömmen och säger att jag har mer än fattat att jag har en bebis i magen :-P jag har inte exakt koll på vilken vecka + dag det är jämt, men det hade jag inte med barn nr 2 heller. Har inte liksom tid att hålla samma koll som med första. Är i v21 men har inte kunnat njuta så mycket som jag skulle vilja. Det jäkla illamåendet vägrar ju släppa taget, så det ligger som en stor sten på mig ständigt. Det har blivit bättre sen jag började känna och se bebisens sparkar och andra rörelser, och framförallt att äldsta sonen på snart 4 år har känt bebisen. Så hoppas att illamåendet ska släppa greppet snart, så jag kan få lite mer positiva känslor innan bebisen kommer. Har inte mått så bra psykiskt när illamåendet håller i sig och gör mig till en annan person. Så har blivit lite orolig för förlossningsdepression faktiskt :-/