Förstår att det kom som chock.
Kan inte ens föreställa mig. Så kanske på torsdag har du blir mamma igen, spännande och oroligt antar jag. Kommer de operera direkt? Vilken vecka är du i nu?
Ja, fick en liten chock när de sa att kejsarsnittet troligtvis kommer ske redan på torsdag! Kanske fortfarande inte tagit in det ;) men nu är jag mest nojig över kejsarsnittet, inget jag hade valt frivilligt.
Men mannen och jag ska iväg och titta på Kevin hart på globen imorgon kväll, (tur att jag lyckades få permission just över tisdagen) och mysa en sista gång innan vi blir tvåbarnsföräldrar :) min kära mor kommer hit och passar!
Kom hem från sjukhuset för någon timme sedan, hade vår undersökning på bebisens hjärta idag och det var oförändrat.
Då beslutades det ganska direkt att det blir ett snitt imorgon. Så vi ska tillbaka imorgon bitti kl 7.00 och sen troligtvis göra snittet först på morgonen.
Även om det pratas om det smått i två veckor så kändes det ändå som en liten chock. Imorgon är han här! Känner mig helt slut i kroppen och huvudet nu när beslutet väl är taget, spänt mig i 2v och nu kan jag inte göra så mycket mer..
Nervös och spänd inför imorgon. Men vi får träffa vår lillkille :) 35+0 imorgon.
Varit upp och ner idag. Läkarna lyckades med hjärtbehandlingen i fm. Överlyckliga, speciellt mannen min. Men jag mådde oxkså pga kejsarsnittet skit (yrsel, illamående osv) men sen på em så mådde jag mycket bättre och kunde äntligen gå lite utan att svartna framför ögonen. Men sen kom också beskedet att hjärtat slagit tillbaka till det höga hjärtrytmen. :( så blir mer mediciner och nytt försök imorgon.
Hej allihopa, kopierar det här bara så har ingen aning hur det blev ;) men först goda nyheter ;) vi har blivit godkända för hemgång utan hjärtläkaren! Yay! Medicin minst ett år framåt och kontroller men som sagt så mår hjärtat bra nu och förhoppningsvis stanna så ;) hemgång någon gång nästa v.....
Däremot så ligger vi (jag och lillkillen, medans pappa och storasyster är hemma) kvar på neo (samvård) dvs han ligger uppkopplad inne där jag sover. Finns toa/dusch osv. Det är typ allt. Babyfängelset kallar vi det x) det är hemskt där!! Men känner att jag måste få skriva av mig någonstans! Allt sköts såå dåligt där! En avdelning som bör vara extra försiktig då det är sjuka bebisar och känsliga föräldrar!
Det började redan när vi skulle flyttas dit, på morgonen hör jag ingenting, vet inte ens om jag ska bli utskriven från BB. Åker ner och hälsar på bebisen vid 15... 15.30 kommer en sjuksköterska och säger att vi båda fått rum på neo samvård (istället för neo intensiven) jaha okej? Blir helt ställd, fattar ingenting. 1h senare flyttar vi in där ist, bryter ihop totalt. Tror jag haft det inom mig innan då jag inte riktigt vågat ta in att jag ska ta hand om honom (pga hjärtat osv) hann inte med mentalt och sen var vi bara där.
Personalen har noll koll, alla har sina egna rutiner, alla gör på sitt sätt, de vet inte vart saker finns någonstans och alla kommer med små tips som inte är andras lik/är bättre.
Tog lång tid innan jag fick genomgång utav avdelningen, det är tex ett gemensamt kök för typ 20 rum, vart man hämtar blöjor, sond material tex.
Jag personligen är en sån person som ogillar att göra "fel" och vill gärna ha kontroll på läget så jag kan slippa hamna i situationer där jag skulle kunna ha fel ;)
Det i bakhuvudet, ett sjukt barn, hormoner som sprutar så blir jag bara mer irriterad och irriterad på personal och hur de jobbar. Hans mediciner kommer sent och jag måste fråga efter dem osv, ingen som vet något, "jag återkommer" men inget händer. Jag ber om medicinlistan/tider, så jag vet, känner att jag inte kan lita på dem.
En säger något som gäller, sen kommer det en annan som säger tvärtemot!!
Det är sjukt många såna här incidenter! Jag brukar inte klaga eller säga till i första laget, men jag kände redan dagen efter att jag måste skriva ett klagomål till någon som har hand om det här.. Sa tom detta till min sambo (som inte kan vara där mycket).
Känner mig som världens sämsta mamma när de först säger en sak och sen något annat sen när jag gör som den första sa osv.
Sen igår (torsdag) kommer en läkare in på FM. Berättar att lillkillen har fått fel dos utav en av sina hjärtmediciner! Wtf????? Över dubbel så hög dos. (de ha de i tablettform först som de gjorde till vätska för sonden, de beställde medicinen i flytande ist) och när de började ge den flytande så gav de massa mängd flytande som innan. Dvs någon gjorde inte sitt jobb! Och det hände inte en gång! Får medicinen av olika sjuksköterskor varje gång. Läkaren beklagar sig, ska undersökas varför och hur detta kunde ske osv. Medicinen sänker pulsen och min son ligger lågt, men nu förstod de varför han hoppat ner på 50-60 när den varit som lägst. Pga medicinen. Nu har medicinen en halveringstid som tur är, men jag tänker bara TÄNK OM. Jag blev chockad när han pratade.
Men sen senare så blev jag mest förbannad och inte alls förvånad! Det springer sjuksköterskor/undersköterskor/bm inne hos oss hela tiden och igår var det efter mötet med läkaren flera incidenter som fick mig vilja ta med mig min son och åka hem! Bara grät :( ville inte ha någon annan nära honom och kände att jag kan ta hand om honom själv! Men var tvungen att hålla ihop det då de springer ut och in i rummet hela tiden. Grät på toaletten :(
Min första tid med min dotter var hemsk! Ville att denna gången skulle bli bättre, komma hem och slappna av på ett annat sätt, men tär att ligga där :( tycker synd om alla andra där på avdelningen som måste ligga där flera veckor!
Mannen kom jag böt av mig imorse, så jag är hemma med dottern så är han där över helgen. Men känner mig dålig som måste låta min son vara kvar.
Blääää. Måste försöka få till en nystart när han får komma hem sen så jag glömma det här.
Kan glädja mig åt att alla 15kg viktuppgång som det slutade på, är borta nu! Nu ska man bara läka :)
