Inlägg från: Migas |Visa alla inlägg
  • Migas

    BF Mars/April 2016 - för oss som vill prata här på FL! :)

    Hoppas att det är okej att jag hoppar in här

    Jag har bf i mitten av mars och är således i vecka 24+6 idag. Jag kan vissa dagar förändringarna som sker är jobbiga. I mitt fall handlar det väl mest om att magen blir större och att jag tycker att den förändringen är jobbig och det blir väl inte bättre av att jag ofta får kommentarer om det. Det känns konstigt nog inte alls lika jobbigt med viktuppgången i säg, utan det är mest förändringen jag tycker är jobbig just nu.  

    Jag tror att dessa känslor bottnar lite i att jag för några år sedan gick upp några kg pga av p-stav, jag hade den dock knappt ett år, då jag mådde dåligt utav den. Det var dock först några veckor/månader efteråt som jag insåg att jag gått upp en hel del i vikt också (som till viss del också kan bero på att jag hade blivit sambo i nära anslutning också), hade förmodligen förnekat det tidigare eller inte insett det pga. det andra måendet den orsakade.

    Sedan dess har jag lyckats gå ner de kilona och lite till och var en period innan jag blev gravid nöjd både med vikten och utseendet. Jag tror det är därför det känns extra jobbigt med att se att man blir större igen och lägger på sig kilon när man äntligen hade lyckats nå det man ville innan. Jag är dock riktigt glad över graviditeten även om jag inte är lika glad över alla förändringar längs vägen.

  • Migas
    Syoss skrev 2015-12-01 10:51:37 följande:

    Jag har också lite övervikt. Vägde 82 på inskrivningen, är 168 cm. Har mått skit och gick ner ett par kilo i början. Nu har jag gått upp 5 kg. Är i v24.

    Med första barnet vägde jag 76 och gick upp 16, med andra vägde jag 83 och gick upp 9. Skulle gissa på att jag landar någonstans mittemellan där denna gång. Men jag försöker inte tänka så mycket på siffrorna på vågen. Det är nu först som jag börjat känna hunger och sug efter saker, efter att ha mått ständigt megailla varje dag hela dagarna sen v 6. Så nu äter jag det jag vill, när jag vill. Har börjat få halsbränna så jag passar på nu innan halsbrännan sätter stopp för det :-P

    Jag har fått mina barn tätt, januari 2012, april 2014 och nu nästa mars 2016 och det sätter sina spår på kroppen. Denna gång känns det tydligt i muskulaturen runt bäckenbenet. Det är mycket tyngd neråt redan och jobbigt att stå upp längre stunder. Så jag lär få jobba upp mig efter förlossningen. Men både vikt och annan förändring på kroppen är väl bagateller i slutändan egentligen kroppen är fantastisk som kan producera och bära fram ett barn, ett nytt liv!


    Minns du hur mycket du hade gått upp kring vecka 25 (24+) i de två tidigare graviditeterna och denna gång (om du är där ännu)? Det jag var lite nyfiken på är egentligen om du hade gått upp de flesta kg fram tills dess eller om du gick upp mest under de sista veckorna.

    Själv har jag gått upp mellan 4 och 5 kg, sedan inskrivningen i vecka  7+1, och kan inte låta bli att fundera lite kring vad slutresultatet kan hamna på. Därför jag är lite nyfiken på hur viktuppgången sett ut för andra. 
  • Migas
    Syoss skrev 2015-12-01 12:19:30 följande:
    Med första har jag ingen aning, vägde mig inget mellan inskrivning och v37 då. Med andra barnet hade jag gått upp 5 kg i v25, så då gick jag upp lite mer första halvan och sen stod det still väldigt länge innan de andra 4 kg kom. Hittills har jag gått upp 5 kg och är i v24. Vilken vecka är du i?
    Är det vanligt att man inte väger sig någon gång mellan inskrivningen och vecka 37? Eller var det ett eget beslut? 

    Din viktuppgången under de första veckorna låter ju ungefär som jag ligger nu, sen hade jag visserligen inskrivningen redan i samband med hälsosamtalet när jag var i vecka 7+1 (verkar som många har senare), så det är väl inte många kg med tanke på att det är 13 veckor mellan gångerna. Så klart att jag är medveten om att viktuppgången är individuell men tycker ändå att det är intressant att jämföra lite.

    Hoppas ju på inte gå upp allt för mycket till (gå upp totalt 10 - 14kg verkar väl rimligt). Jag hoppas att du eller ingen annan tar illa upp, men jag anser lite att det är bättre att gå upp mest i vikt i slutet av graviditeten jämfört med att göra det början, då det i det första fallet förmodligen mest beror på bebis vikt (och allt däromkring) och inte "fettvikt" pga. vad man ätit i övrigt. Inget illa menat med kommentaren alltså utan bara min egen reflektion angående viktuppgång under graviditet. Jag går in i vecka 26 imorgon. 
    Syoss skrev 2015-12-01 12:32:34 följande:
    Såg nu ditt inlägg ovan Förstår att du är lite delad angående förändring och viktuppgång när du gick ner strax innan graviditeten. Hur mycket man går upp och när i graviditeten det sker är ju väldigt individuellt. Så jag skulle råda dig till att ta en dag eller en vecka i taget och inte lägga så mycket tanke vid det. När siffrorna på vågen ökar, så tänk då på att det inte är vanlig uppgång, utan att det är en bebis som växer och frodas som gör att siffrorna tickar uppåt mycket, eller allt, du går upp kommer ju rinna av dig efter förlossningen. Välkommen förresten!
    Tack  Jag lägger konstigt nog inte så mycket tanke på just vikten eftersom jag sällan väger mig hemma utan det blir hos BM och jag var till och med nyfiken på viktskillnaden när jag var hos bm senast. Det är mest förändringen i kroppen och att magen växer som jag tycker är jobbigast, men det är ju ganska oundvikligt att märka av genom kläderna, genom speglar eller framförallt från folk som anser sig ha rätten att kommentera hur magen växer. Samtidigt som jag har lite svårt för förändringen så är jag lite fascinerad av hur magen växer och tar gärna kort varje vecka för att se skillnader, men jag skulle inte säga att jag älskar magen en som många andra tycks göra. Så inget jätte problem men störande att det ska vara så svårt att acceptera förändringen. 

    Självklart är det skillnad på en vanlig viktuppgång och viktuppgång vid graviditet, så det är nog lite min räddning till att inte störa mig på viktuppgången så mycket i sig, 
  • Migas
    aztec skrev 2015-12-01 12:34:29 följande:

    Angående När folk går upp i vikt under grav, är det någon som INTE gått upp mycket i slutet utav grav? Minns att förra så jag jag upp halva min viktuppgång (4kilo) sista 3v kanske. Slog till bara.


    Jag har ingen aning, men har ju hört om folk som har gått upp majoriteten av den totala viktuppgången i början men sen inte gått upp så mycket i slutet. Om du istället hade gått upp 8 - 10kg i början av graviditeten, så kanske du inte ansett att 4kg i slutet är mycket? Jag menar alltså att man får sätta viktuppgången i slutet och början i relation till den totala viktuppgången för att kunna säga om man gick upp mycket eller lite i slutet. 
  • Migas
    Saltig skrev 2015-12-01 13:31:24 följande:

    Jag gick upp mycket i vikt under mina två andra graviditeter. Första gick jag upp 25 kilo och med andra 30 kilo. Första graviditeten vägde jag 58 kg vid inskrivning (är 1,72 lång). Med andra barnet vägde jag 62 kg. Jag har alltid tränat mycket men det hade ingen betydelse ang graviditetsvikten då och inte nu heller under denna graviditet.

    Efter förlossningen med första tappade jag 15 kg vätska direkt efter förlossningen och med andra 10 kg. Jag hade hemsk foglossning fyra sista månaderna under min andra graviditet, vilket ev gjorde att jag gick upp lite mer än sist. Kunde inte röra mig alls. Under första graviditeten mådde jag riktigt bra hela vägen, fortsatte träna långt in i graviditeten.

    Nu hittills har jag gått upp ca 10 kg och är i vecka 23. Rör på mig mycket på jobbet (står knappt still) dock har träningen fått stå över pga trötthet och stress på jobbet.

    Det är bara inse att jag blir stor under mina graviditeter. Känns jobbigt men vad ska jag göra... Bara gilla läget.

    Min viktuppgång har varit "vanlig" dvs jag har ökat i vikt stabilt, inte ökat drastiskt på kort tid.

    Blir mycket promenader och träning i vår.


    Viktuppgång under graviditet är väl inte mycket man kan göra något åt även fast det inte känns jätteroligt att gå upp många kilon. Nu har jag visserligen inte gått upp så mycket ännu, men det är ju 15 veckor kvar (12 - 17 för att vara exakt) så mycket kan hända än. Minns du om du gick upp de mesta av kilona under början eller slutet av graviditeten? 

    Jag har tyvärr inte känt att det varit möjligt att ta så mycket promenader som jag önskat eftersom jag under arbetstid har känt av smärta i ryggslut ganska länge, förmodligen för att jag står och går i princip hela arbetspasset. Så de dagar jag har varit ledig så har det endast blivit en promenad till våran lilla ica (omkring 1 - 2 km enkel väg), eller en tur att shoppa basvaror eller andra nödvändigheter i stan/köpcentra och jag har även då känt av ryggen i vissa fall om det blir mycket gå, jag hade dock önskat att jag hade känt att det var möjligt att ta promenader längre in i graviditeten då det är skönt att rensa tankarna ibland men inte värt att ta smärtan när man är ledig också (om man slipper).

    Då låter det som om du hamnar omkring samma antal kilon denna graviditet då, om man ska utgå från vad du redan har gått upp. Samlar du på dig mycket vätska under graviditeterna och det är därför det blir så många kilon? 

    Känns skönt att ha bf under våren när det är skönt väder för promenader, så lär ju bli mycket promenader med bebis då hoppas jag. När har du fått dina andra två barn?
    CissiJissi skrev 2015-12-01 13:45:27 följande:
    Känner så igen mig här :) Jag gick ner 50kg efter förra förlossningen och var smal för första gången i mitt liv, det kändes så härligt och aldrig mer ville jag tillbaka - så mina extrema 15kg upp nu är ju tråkiga, men sen kommer tiden efter graviditeten!:) Du och jag har förresten exakt samma bf, jag är 24+4 idag:)
    Låter kanske dumt, men skönt med någon mer som har liknande erfarenhet Hur många kilon av dessa gick du upp under förra graviditeten? 

    Det låter inget roligt med 15kg redan, men vi får väl se det lite som att har vi lyckats gå ner många kilon en gång så borde vi väl lyckas ytterligare en gång? Så vi får se fram emot mycket promenader i det vackra vår- och sommarvädret istället för att fokusera på viktuppgången nu som vi ändå inte kan påverka så mycket.

    Har du redan samlat på dig mycket vätska eller kan du se någon annan anledning till den stora viktuppgången redan? Är som jag sagt tidigare lite nyfiken på de stora skillnaderna i viktuppgång under graviditet. 

    vad roligt med någon mer som ska omkring 15 mars
    CissiJissi skrev 2015-12-01 13:49:28 följande:

    Läser allas inlägg och älskar öppenheten!!:) De långa inläggen uppskattas, jag vet bara inte alltid vad man ska svara! Ville bara säga det så ingen tror att deras inlägg är helt översedda eller något sånt!:) Bra med en sån här grupp <3


    Jag skriver mest för att skriva av mig lite egna tankar så inget krav att någon måste ha kommentarer om det, men roligt att det uppskattas  

    Tycker jag också då jag tror att det är bra att ha någonstans att skriva av sig ibland och inte fastna helt i sina ibland oroliga och negativa tankar  
  • Migas
    FLovesA skrev 2015-12-01 15:08:45 följande:

    Oj oj vad mycket det var att läsa:) Tack för att Ni delar med er och tack för att det känns så lätt och självklart att kunna skriva vad man vill:)

    Jag gick upp mest mot slutet de sista 2 månaderna om jag inte minns fel. Jag har en fantastisk BM som sa "du vet ju med dig att du är lite överviktig, så det behöver vi Inte lägga någon energi på, huvudsaken är att du mår bra!" Kändes så skönt att få höra det, och har samma BM med samma inställning nu, så vikten skrivs bara upp och så hänger vi inte upp oss på det.

    Kan skriva upp på det där med att höfterna blir bredare. Minns det samma även förra graviditeten. Någon månad efter att dottern fötts tänkte jag att jag ju i alla fall borde kunna ha mina "stora" baggyjeans.. Tog på mig dem och dem var inte så stora längre ...nej dem gick inte att stänga över höfterna. Haha.

    Så denna gången satsar jag nog på tights och strumpbyxor ett bra tag efter förlossningen;)

    Känner även igen mig i det där med att brösten blivit enorma. OMG ! Har 85C från början och är nog snart uppe i D. Och större blir dem ju sen när man ammar!

    Jag gillar min gravidkropp! Håller med om att kroppen är fantastisk!


    Låter som en vettig BM, och jag tror inte heller att det är någon fara med lite övervikt vid en graviditet så länge som man inte får problem utav det eller har en extrem övervikt från början Hur många kilo gick du upp de tidigare gångerna?

    Det låter som om det kommer att bli spännande att prova sina gamla jeans efter graviditeten med andra ord  

    Jag håller med om att det är helt fantastiskt att det kan skapas ett liv på det sättet som det gör och jag hoppas att jag kan lära mig acceptera och gilla min gravidkropp så småningom också. 
    Syoss skrev 2015-12-01 15:17:08 följande:
    I mitt landsting, Värmland, så är det ingen vägning förrän v37, efter inskrivning. Om det inte finns anledning till det. Vill bm hålla lite extra koll på vikten så väger man sig oftare. Jag hade ingen våg hemma då men kollade på mvc lite då och då för eget bevåg men det var inget som jag la på minnet eller antecknade. Med andra så hade jag en våg hemma och skrev ner själv i min journal för att ha kvar till senare Jag hade inskrivning v7+5 och fram tills dess hade jag inte gått upp något. Sen började jag gå ner när jag mådde så dåligt.

    Jag tror inte det spelar så stor roll när i graviditeten man går upp. För mig har det inte spelat någon roll iaf. Jag har gått upp 5 kg och kan inte säga att det bara är fettvikt även om bebis inte väger så mycket än. Jag har inte fått i mig tillräckligt i matväg för att ha lagt på mig fett. Jag har massa vätska redan och mina bröst har vuxit två storlekar. Plus då bebis, moderkaka, livmoder och ökad blodvolym. Jag tror en utspridning av uppgången är att föredra så att kroppen hela tiden hinner med att anpassa sig efter extrakilona. Kommer de flesta i slutet så hinner den kanske inte med och det känns lite extra jobbigt. Det kan lika gärna vara fettvikt i slutet på en graviditet som i början. Bebisen kräver mer och då äter man oftast mer när man känner mer hunger samtidigt som illamåendet allra oftast är borta då. Jag tog absolut inte illa upp tycker också det kan vara intressant att jämföra och diskutera vikt.

    Jag förstår hur du känner. Det är svårt många gånger att acceptera hur man förändras och magen framförallt blir större. Jag hör till dom som älskar magen, oftast. Älskar hur den växer och ändrar form varje vecka och klär mig gärna i åtsittande kläder. Men sen har jag dagar när den mest är i vägen och jag blir irriterad över att den är där.
    Ok, trodde alla landsting (eller åtminstone de flesta) hade åtminstone någon mer vägning (typ vecka 25) inna vecka 37, men då har man lärt sig något nytt Jo, det är ju roligt att ha kvar och kunna jämföra viktuppgången med en ev. ny graviditet. Jag tror inte heller om jag hade gått upp speciellt mycket innan inskrivningen utan att skillnaden som var berodde på naturlig variation mellan dagarna. 

    Det låter logiskt det du skrev. Jag hade fått för mig att man oftast inte samlade på sig vätska så tidigt (men det är väl klart man kan göra) och att det då lät rimligt att en viktuppgång på mycket mer än 5kg delvis berodde på att man tvingats småäta i tidig graviditet för att hålla illamåendet i schack. Det är klart att man kan överäta i slutet av graviditeten med så jag vet absolut inte hur jag tänkte igår. Känns inte det minsta logiskt i efterhand. 

    Jag hoppas att jag också kan lära mig acceptera magen och gilla den innan det är för sen, för förändringen är ju ändå väldigt fascinerande och egentligen hela processen med hur man kan skapa en annan människa i sig själv Lite svårt att begripa att det ens är möjligt när man tänker på det
  • Migas
    CissiJissi skrev 2015-12-02 19:05:33 följande:

    MIGAS - får inte till att citera dig riktigt!:) Men min förra graviditet gick jag nog upp kring 20kg! Var redan väldigt stor och gick upp en del - just vätska samlade jag på mig tidigt då, inte den här gången, eftersom jag väger så mycket mindre nu så verkar kroppen inte samla på sig något än!:) Kommer nog snart!

    Tror de 15kg är graviditeten och fett helt enkelt :) jaha du har bf 15mars?:) jag har 18!


    Oj, då måste du ha kämpat en hel del för att lyckas gå ner så många kilon när mer än hälften inte var från graviditeten och förmodligen vara svårare att gå ner. Imponerande att du lyckades att gå ned så mycket i vikt Det måste ha känts som en stor lättnad både fysiskt och psykiskt att tappa alla dessa kilon. Skönt att du har sluppit samla på dig vätska ännu denna gång. Det låter som om det är ytterligare något positivt som du fått ut av viktnedgången, förutom att själva graviditeten måste kännas mycket lättare fysiskt denna gång.

    Spännande att läsa om dessa variationer vad det gäller graviditeter. Märker du någon skillnad mellan denna graviditet än de tidigare? Eller är de ganska lika? Första barnet för mig så allt känns ju bara nytt, spännande och nervöst just nu. Ja, jag har bf den 15 mars, men 3 dagars skillnad är ju ingenting, så spännande med någon som ligger ganska lika i tid.     
  • Migas
    Syoss skrev 2015-12-02 21:16:57 följande:
    Jag tycker att vårt landsting borde hålla bättre koll på vikten än vad de gör nu. Det tar ju inte lång tid att skriva in siffrorna i journalen.

    Jo, det absolut vanligaste är ju att vätskesamlingen kommer mer i slutet. Men undantag finns ju överallt :-P med de andra två samlade jag inte vätska förrän runt v35. Nu började det redan v16. Hoppas verkligen inte det kommer bli extremt när jag närmar mig slutet sen. Önskar jag kunnat småäta för att hålla illamåendet i schack :-/ För mig hjälpte inte ens medcin mot illamåendet. Och gör fortfarande inte de värsta dagarna. Detta är definitivt min värsta graviditet sett till symtomen.

    Jag tror absolut du kommer känna att du uppskattar magen och gilla den innan bebisen tittar ut! sen kommer du sakna den när den är borta hehe. Det har jag gjort med de andra två. Magen är mysig <3
    Jag tycker det är mycket konstigt att de valt att inte ha det, då det som sagt inte är så tidskrävande att väga och föra in siffror i en journal, och det borde ju även vara bra för deras egen bedömning och kontroll av graviditetens utveckling att ha lite koll på vikten under tiden. 

    Det verkar ju variera en hel del trots allt, och ju mer man hör desto mer förstår man hur lite man egentligen förstår och har koll på. Hoppas att du inte samlat på dig alltför mycket vatten redan för det låter inte alltför roligt  

    Det låt ju inget vidare, då har jag haft en ganska lätt början på graviditeten jämfört med dig. Jobbigt att du fortfarande har kvar illamåendet. Jag kände av illamåendet av och till under dagarna den första tiden (och kan göra ibland nu med), men det blev aldrig allvarligare än att jag varit nära att spy någon gång. Så jag smååt heller inte nämnvärt, om jag såg till att tvinga mig att äta ganska regelbundet. Lite jobbigt dock med att matlusten var dålig (och man kände sig tvingad att äta något ändå för att det inte skulle bli värre) och att jag än idag inte har någon större matlust för lagad mat. Jag kan vara hungrig och vilja äta något men sällan sugen på riktig mat, går mycket lättare med kall mat som fil, mackor eller frukt. Dock så tvingar jag mig att äta lagad mat för känns inte rimligt att strunta i det ändå.  Hur lika är graviditeterna i övrigt? Stora skillnader eller ganska lika annars?

    Jag tror nog att jag kommer göra det när jag har vant mig lite mer vid tanken att inte vara smal och acceptera det ändå och när bebis sparkar blir mer och mer kännbara så att det blir ännu mer verkligt. Jag har trots allt stundtals lite svårt att fatta att det bor någon i magen. Så frågan är när man verkligen förstår det och inte bara vet att det är så? Eller också kommer jag att inse när magen är borta vad jag precis gick miste om istället. 

    Egentligen är det nog andra kommentarer kring magen som gör det mera jobbigt än det annars skulle vara. Bara för att man är gravid så finns det tydligen någon underförstådd regel att det är ok att kommentera folks utseende, tycker det är märkligt egentligen för vem skulle kommentera en sådan sak annars? 
  • Migas
    Nystjärna skrev 2015-12-03 19:16:22 följande:

    Efter denna dagen är jag så glad för att jag skall till sjukgymnasten imorgon!! Mina fogar och rygg gör så sjukt ont :( Varit fullt upp och grejat massor på jobbet idag,sen varit ute och gått en bra promenad och sen promenad till och från jobbet med hämtning på dagis. Sen grejat en hel del hemma. Så kanske inte konstigt,fick nog även någon sammandragning förut för magen vart helt spänd. Orkar inte alls längre. Kan inte gå liks fort som vanligt,blir andfådd direkt. :( Orkar inte hålla samma tempo som förr och stressa runt som vanligt men inte lärt mig än. Känt bebisen liten i morse men sen inte riktigt haft tid men känt någon spark. Men har väl vaggat sen bra till sömns idag så som jag har hållit på. Men kände en hel del alldeles nyss. Så bebis kommer nog vakna till liv och hålla igång massor ikväll,vilket skall bli mysigt <3 :) Men just nu hoppas jag bara att sjukgymnasten kan hjälpa mig i morgon och att jag kan få sova. Nu får det bli en lugn kväll resten av kvällen. Så har min dag varit.
    Hur har eran varit?


    Hoppas att det går bra hos sjukgymnasten imorgon och att det leder till att du får bra övningar och hjälpmedel för att hålla besvären i schack eller att du får en sjukskrivning så du slipper lida dig igenom jobbet. 

    Imponerande att du orkar och känner att du vill ta en promenad efter en dag med mycket på jobbet och ont i kroppen.  

    Jag kände mig totalt slut efter jobbet idag, så jag har mest slappat i soffan idag och inte orkat med mera än middag och en avslappnande dusch i övrigt. Men hade för övrigt natt innan med dålig sömn innan pga. att alarmet krångla när jag skulle lägga mig så omedvetet litade jag nog inte på att det skulle ringa som det skulle och detta tillsammans med några toalettbesök gav inte många timmars bra sömn (skapligt många om man bara ser till när jag la mig och när jag gick upp) så kände att jag behövde en lugn kväll idag.

    Det nog inte så konstigt att du inte känt bebis så mycket idag såsom du hållit igång, så hoppas att du får en mysig stund nu ikväll med bebis och en god natts sömn efter det.  
  • Migas
    Syoss skrev 2015-12-03 22:29:29 följande:
    Bm mäter ju iaf sf-måttet, så att magen växer som den ska. Börjar mäta vid besöket v25 eller 28 (29 för omföderskor). Så koll har dom ju ändå men ja, extra koll är ju aldrig fel att ha.

    Känner så himla väl igen mig i att tvinga i sig mat när man inte är ett dugg sugen eller har aptit. Det är ju bland det värsta tycker jag. Det är inte gott att äta då. Alls. Det är fortfarande en kamp varje dag för mig att få i mig mat. Vissa dagar funkar det bättre men illamåendet ligger alltid någonstans och hindrar liksom. Nu har dessutom halsbrännan börjat komma också. Då blir det ännu svårare.

    Det är stor skillnad på mina graviditeter. Första mådde jag inget dåligt alls. Hade fler migränanfall än vanligt och det var jobbigt att inte kunna ta medicinen mot det men å andra sidan så hade jag inga barn då och kunde vila nästan när jag ville. Med andra mådde jag lite sämre, mer illamående men då funkade Lergiganen mot det så kunde jobba som vanligt och sköta hemmet osv. Men nu är det ju verkligen hemskt. Hade tänkt börja jobba i september när minstingen blivit inskolad på förskolan. Men illamåendet satte tvärstopp för det och har fortfarande inte kunnat börjat jobba. Sista barnet nu som tur är

    Det är ganska surrealistiskt att det faktiskt bor en bebis i ens mage! Så jag vet inte om man någonsin hinner med att riktigt greppa det. En ny liten människa växer i magen. Det är galet egentligen! Och så himla häftigt!

    Jag brukar inte ta illa upp när någon kommenterar magen, jag låter det rinna av. Men jag förstår inte varför alla tycker det är fritt fram att kommentera och t.o.m känna på magen när man är gravid. Dom borde inte bry sig! Och måste dom säga något så kan dom ju hålla det enbart positivt, just för att dom inte har någon aning om vad den gravida genomgår och hur den känner.
    Det är väl sant, här så verkar de ta vikten varje gång, så annorlunda det kan vara. Det är inte lätt att äta alltid, och det tråkiga är ju att det som fungerade ena gången inte fungerar nästa så går ju inte att planera efter det heller Jobbigt med halsbränna, jag har hittills inte känt av den alls och är ändå i vecka 27+5 idag. 

    Oj då, vilka variationer du har och att det bara blivit värre och värre. Tur att det är sista barnet då  

    Jag tar väl inte heller illa upp, mer att jag kan tycka det är jobbigt med kommentarerna var och varannan gång man ses. Precis, jag kan inte komma på i något annat sammanhang än när man är gravid, möjligtvis i träningskretsar, som det är ok att kommentera och känna på magen (utan att ens fråga). Har nog mer emot hela fenomenet i sig än själva kommentarerna. För vem ger vem som helst rätten att kommentera ens kropp bara för att man råkar vara gravid? 
    Nystjärna skrev 2015-12-04 06:43:14 följande:

    Åh jag som trodde att detta med att kräkas äntligen var över nu då det är 2 veckor sen jag senast kräkts. Illamåendet har ju varit kvar dagligen men gått att hålla under kontroll med hjälp av lergigan,postafen och mat. Och det har jag ändå känt mig nöjd och glad över! Visst illamåendet är jobbigt,men med tanke på hur jag har det när jag är gravid så var det för mig helt underbart att slippa kräkas och kunna ha illamåendet under kontroll!! Men så fel jag hade :( Imorse var det dags och kräkas igen :( Någonstans hade jag de på känn då jag redan började må illa igår och vaknade av att vara illamående och inte kunna somna om. Men man hoppas ju alltid att det skall försvinna. Jag som tyckte att det känns okej och övervägt att försöka minska mina tabletter men det verkar ju inte vara en möjlighet alls :( Får väl se hur de kommande veckorna blir... Usch,ja bara jag slipper kräkas så kan jag ändå ta illamående


    Det låter ju inget vidare. Jag har också börjat känna av ett illamående igen och det känns som det är värre nu än ibörjan åtminsone till intensitet och hur länge det håller i sig, hoppas dock att det inte går så långt som att jag börjar kräkas nu istället när jag i princip slapp det i början. Jag kände av illamåendet ibörjan men aldrig så jag behövde kräkas
Svar på tråden BF Mars/April 2016 - för oss som vill prata här på FL! :)