Svåra utbrott. Hur hantera?

Nej du ska INTE ge dig. Det är det värsta du kan göra. Hon lär sig det och kommer utnyttja det. Utbrotten kommer bli längre för hon vet att du ger med dig förr eller senare. Stå fast vid ditt NEJ oavsett. Vet hur svårt det är. Har ett "sånt" barn själv.

Men utbrotten är ju extrema. Hon stänger öronen helt och vad jag än gör så blir det inte bra. Inte ens de gånger hon får precis som hon vill.

Jag vet inte vad jag ska göra. Hon skriker ju så hon tappar rösten och andningen. Extremt alltså.

Ska jag bara låta henne skrika fast det är så hemskt?

Du kanske ska testa att låta henne vara arg ifred? Hon fastnar i en loop. Krama henne och håll i om hon självskadar. Att alltid ge efter gör det inte bättre, hon vet inte vad hon vill och klarar inte att fatta ett beslut. Prova att begränsa valen en period. Det är bara ångestladdat för henne att välja och kanske välja fel, vilket hon inte kan hantera.

Gissar jag.

Det värsta du kan göra är att ge med dig! Du gör henne inte en tjänst om du gör det. Det blir bara värre då hon vet exakt hur hon ska göra till nästa gång. .. Ett NEJ är ett NEJ!! Visst, det ÄR jättesvårt att se sitt barn bli hysteriskt argt så rösten försvinner och tillslut kan de kräkas! Men det är ingen fara, någon gång måste du ta striden så hon lär sig, annars kommer hon fortsätta och blir värre..

Bestäm dig innan om du orkar stå kvar, känns det som att nej jag kommer inte göra det just nu så säg hellre ja från början. De andra gångerna så måste du stå kvar vid ditt svar. Men man kan inte orka alla krig om man har såna där små ilskna ungar, då får man välja i bland för att det ska bli bra för alla.
Och låt henne skrika då, svara lugnt tillbaka att det är ett nej. Låt henne vara i fred med sitt skrik och säg att du är välkommen tillbaka när du lugnat dig då kan vi göra xxx eller vad det är.
Håll inte om skulle jag säga, vem fan vill bli kramad när man är arg och av den man är arg på!
Däremot om hon försöker göra farliga saker så måste man ju hålla i. Minns när mitt ena barn var så där extremt arg en gång på ett parkeringshus. Han sparkade och skrek så jag kunde inte ens öppna bildörren och slänga in han i bilen! Kunde ju inte heller släppa honom då det var massa bilar där....Efter en timme lugnade han sig såpass att jag kunde få in han i bilen och spänna fast han i bältet. 
och du, det kommer gå över!

Den som skrev att hon skulle hålla om, var jag, och jag skrev OM HON SJÄLVSKADAR!

Jag skulle akta mig för att försöka avleda med fåglar och annat när hon blir arg. Det riskerar att bara göra henne ännu argare...tänk dig själv - du känner något och så försöker någon att bara ignorera det och prata om annat. Försök stanna upp, bekräfta att hon är arg och att det är ok. Prata om ilskan när hon inte är arg - berätta vad som är ok och inte och påminn henne då hon blir arg!