Anonym (Storasyster95)

Äldre 3 Jul 22:56

23 svar

Lillasyster äter ingenting

Hej. Jag är 19 år, snart 20, och bor i min pojkväns lägenhet tillsammans med min pojkvän självklart då, och även min lillasyster som är 4 år, snart 5. Jag får vara som "mamma" till henne då våra föräldrar har gått bort i cancer, och både jag och min pojkvän studerar. Vi får bidrag från min mormor och morfar varje månad, så vi har råd med mat, kläder osv. Nu är det iaf så här att jag och min pojkvän brukar storhandla en gång i veckan och planera mat. Men nu är det så att min lillasyster vägrar äta annat än korv, köttbullar och köttfärssås. Min pojkvän blir galen på att hon inte äter annat utan grinar och skriker tills jag lagar annan mat till henne än vad som serveras. Det gjorde alltid mamma när hon levde så min lillasyster är van vid att få som hon vill. Idag skulle vi äta kycklinggryta med ris, och hon gallskrek över att hon inte gillar det. När vi skulle äta så vägrar hon att ens smaka på maten. Hon skrek och grät så att min pojkvän blev irriterad och sa åt mig att laga korv till henne.

Min lillasyster är annars en jättegullig och glad tjej och tycker jag är världens bästa "mamma". Min pojkvän tycker hon också är väldigt snäll och vi har det jättebra annars, det är just maten som är problemet. Hur hade ni gjort i en sådan här situation? Inga påhopp tack.

Anonym (kämpa på :))

Äldre 3 Jul 23:12

#1

Hej :)

Jag tänker lite såhär - det finns inget barn i Sverige som svälter ihjäl så länge det finns mat på bordet varje dag. Sluta göra specialmat till henne och ta någon veckas kamp, hon kommer att äta det som bjuds när hon är hungrig. Om hon inte vill äta middag, låt henne vara utan. Hon kommer vara hungrig som ett djur vid kvällsmaten förmodligen, men då kan man ju förklara för någon som är 5 att "imorgon så är det bättre att du äter middag med oss så slipper du bli så hungrig".

Ett tips är att låta henne vara med och laga maten, det är kul att äta det man har lagat ;)

Och så måste jag säga, vad duktig du är som tar hand om lillasyster, det är tufft att ta hand om barn och i synnerhet i den ålder innan man själv valt att skaffa sig familj. Eloge till både dig och pojkvännen!!

Lena

Äldre 3 Jul 23:12

#2

Laga mat ihop det gör underverk. Du får väl underhåll från försäkringskassan eller liknande?

Anonym (Storasyster95) Trådstartaren

Äldre 3 Jul 23:16

#3

Anonym (kämpa på :)) skrev 2015-07-03 23:12:08 följande:

Hej :)

Jag tänker lite såhär - det finns inget barn i Sverige som svälter ihjäl så länge det finns mat på bordet varje dag. Sluta göra specialmat till henne och ta någon veckas kamp, hon kommer att äta det som bjuds när hon är hungrig. Om hon inte vill äta middag, låt henne vara utan. Hon kommer vara hungrig som ett djur vid kvällsmaten förmodligen, men då kan man ju förklara för någon som är 5 att "imorgon så är det bättre att du äter middag med oss så slipper du bli så hungrig".

Ett tips är att låta henne vara med och laga maten, det är kul att äta det man har lagat ;)

Och så måste jag säga, vad duktig du är som tar hand om lillasyster, det är tufft att ta hand om barn och i synnerhet i den ålder innan man själv valt att skaffa sig familj. Eloge till både dig och pojkvännen!!

Åh tack för värmande ord, det gör jättemycket verkligen :) ska göra som du säger att inte ge henne specialmat så lär hon sig säkert äta. Jag kan tycka att hon borde smaka iaf, och om hon inte tycker om det så har hon ju lärt sig att det inte är farligt att smaka på mat som man inte är van vid ;)

Anonym (Hm)

Äldre 3 Jul 23:32

#6

Ts, var det längesen den sista föräldern avled?
Tänker om det inte var sådär jättelänge sen så kan det vara en trygghet för din syster att få fortsätta så som det alltid varit hemma hos era föräldrar. Att mista sina föräldrar vid en så ung ålder är traumatiskt.. <3

Du gör ett starkt jobb! Jag tror dock du har rätt till mer pengar från kommunen/FK än att era morföräldrar ska skjuta till pengar.
Ni kan även ansöka om bostadsbidrag t.ex :)

Anonym (kämpa på :))

Äldre 3 Jul 23:32

#7

Anonym (Storasyster95) skrev 2015-07-03 23:16:47 följande:

Åh tack för värmande ord, det gör jättemycket verkligen :) ska göra som du säger att inte ge henne specialmat så lär hon sig säkert äta. Jag kan tycka att hon borde smaka iaf, och om hon inte tycker om det så har hon ju lärt sig att det inte är farligt att smaka på mat som man inte är van vid ;)

Visst kan det vara så att man har svårt för vissa smaker/konsistenser som barn, så är det ju även för vuxna. Klokt att ni försöker få henne att smaka i alla fall. Sedan är det ju även så att man lär sig att äta mat, jag tvivlar tillexempel inte en sekund på att hon äter det som bjuds på förskolan (för där år hon gissar jag?) och man får inte välja utan där serveras det ju bara.

Hon testar säkert bara era gränser lite :)

Och jag menade verkligen det jag skrev innan, otroligt strongt av er att ta hand om lillasyster! Livet är så orättvist ibland och jag känner för er när jag tänker på vad ni har fått vara med om

Allt gott till er och lycka till med att tämja lill-monstret, hon äter snart!

Ny dag i morgon med nya tag!

Anonym (kämpa på :))

Äldre 3 Jul 23:44

#10

Anonym (Hm) skrev 2015-07-03 23:32:43 följande:

Ts, var det längesen den sista föräldern avled?
Tänker om det inte var sådär jättelänge sen så kan det vara en trygghet för din syster att få fortsätta så som det alltid varit hemma hos era föräldrar. Att mista sina föräldrar vid en så ung ålder är traumatiskt.. <3

Du gör ett starkt jobb! Jag tror dock du har rätt till mer pengar från kommunen/FK än att era morföräldrar ska skjuta till pengar.
Ni kan även ansöka om bostadsbidrag t.ex :)

Vill bara säga att klart att det är traumatiskt för ett barn att mista en förälder, men det är nog lättare att ta sig igenom traumat för den som är 5 än den som är 19.

Bättre att TS skapar nya funktionella rutiner, hon och pojkvännen ska orka, vilket är det primära för att lillasyster ska få det så bra som möjligt i slutänden.

Jag tror inte att någon tjänar på att en 5-åring bestämmer vad som gäller - för nästa gång handlar det om att inte vilja lägga sig, inte vilja duscha, inte vilja ta på sig mössan vid 15 minus, inte vilja borsta tänderna... man kan inte få bestämma och sätta regler när man är så liten. Tror istället på en förebild som visar vad som gäller, oavsett hur det tidigare varit.

Anonym (Storasyster95) Trådstartaren

Äldre 3 Jul 23:46

#11

Anonym (kämpa på :)) skrev 2015-07-03 23:32:50 följande:

Visst kan det vara så att man har svårt för vissa smaker/konsistenser som barn, så är det ju även för vuxna. Klokt att ni försöker få henne att smaka i alla fall. Sedan är det ju även så att man lär sig att äta mat, jag tvivlar tillexempel inte en sekund på att hon äter det som bjuds på förskolan (för där år hon gissar jag?) och man får inte välja utan där serveras det ju bara.

Hon testar säkert bara era gränser lite :)

Och jag menade verkligen det jag skrev innan, otroligt strongt av er att ta hand om lillasyster! Livet är så orättvist ibland och jag känner för er när jag tänker på vad ni har fått vara med om

Allt gott till er och lycka till med att tämja lill-monstret, hon äter snart! Ny dag i morgon med nya tag!

Hon är på förskolan varje dag, och äter ofta bra, vilket är positivt :) Ibland är hon dock hemma med mig då hon vill ha en "mysdag" och då sa hon att hon älskade mig som storasyster, vilket värmde jättemycket :) ja absolut kan hon testa gränser, gjorde jag också i den åldern så jag vet hur det är ;)

Min lillasyster trivs hos oss jättebra för övrigt och jag tycker väldigt mycket om barn :)

Anonym (Storasyster95) Trådstartaren

Äldre 3 Jul 23:52

#12

Anonym (Hm) skrev 2015-07-03 23:32:43 följande:

Ts, var det längesen den sista föräldern avled?

Tänker om det inte var sådär jättelänge sen så kan det vara en trygghet för din syster att få fortsätta så som det alltid varit hemma hos era föräldrar. Att mista sina föräldrar vid en så ung ålder är traumatiskt.. <3

Du gör ett starkt jobb! Jag tror dock du har rätt till mer pengar från kommunen/FK än att era morföräldrar ska skjuta till pengar.

Ni kan även ansöka om bostadsbidrag t.ex :)

Det var ungefär ett halvår sedan som mina föräldrar gick bort. Min lillasyster tycker dock inte det är lika jobbigt som jag. :)

Har mått psykiskt dåligt och deprimerad ett tag efter detta, vilket gjorde det lite jobbigt att kunna studera. Dock visar jag inte detta för min lillasyster utan pratar med min pojkvän istället för jag vet att hon mår dåligt när jag eller mamma gråter/grät. :)

Vi har ansökt om bostadsbidrag :)

Anonym (funderar)

Äldre 3 Jul 23:52

#13

Var har barnpension och ev. livränta efter föräldrarna tagit vägen? Det är pengar som ska gå till lillasysters försörjning och framtid. Kolla upp det.

Anonym (Storasyster95) Trådstartaren

Äldre 3 Jul 23:54

#14

Anonym (kämpa på :)) skrev 2015-07-03 23:37:14 följande:

Åh din stackare, som inte har bättre för dig. Kalleankapartiet, som du skriver skulle jag nog snarare tippa på knatteligan.

TS - Skit i dårar och idioter som inte har mer vett än så här. Inget grepp om hur tillvaron kan ställas på sin ända helt oväntat.

Den sista idioten är säkert inte född än, men det bästa är att de avslöjar sig själva omedelbums

Haha förlåt men när hen kallar sig för KalleAnkaPartiet så känns det patetiskt xD

Lillasyster äter ingenting

INNEHÅLL