Förtjänar jag att bli lämnad?

Oj vad svårt. Jag måste erkänna att jag har svårt att sätta mig in i situationen MEN jag kan nog tycka att den där karln skulle du nog kanske överväga att lämna på eget initiativ.

Säga vad man vill om ultimatum att hålla sig drogfri men att hota att lämna någon för att man gjort denna gravid tycker jag är så lågt att jag skulle dra öronen åt mig och att kärleken skulle tyna bort. Helt enkelt för att jag ser det som att ifall han inte respekterar att en abort är DITT val utan att ägna sig åt hot så respekterar han inte dig.

Och om han respekterade dig skulle han heller inte vara så stenhård med ultimatumet om drogerna, för i en kärleks- och respektfull relation tar man sig igenom kriser tillsammans! Det verkar mest som att han vill hålla dig rädd och därmed för upptagen med att hålla honom kvar för att du ska inse vilken otrevlig typ han är.

Jag har valt att aldrig berätta om mina återfall. Så gör jag och det fungerar fint.

Det är nog det vanligaste, att killen är "genomsnäll" annars. Men i mina ögon har han visat att han inte finns där eller ens är ett stöd när det blir skarpt läge och verkligen gäller. Han säger ju det, blir det allvar (barn eller återfall, och har jag förstått det hela rätt är återfall väldigt, väldigt vanligt innan man kan sluta helt) så drar han.

Och nej, det behöver inte betyda att han är en elak person rakt igenom (även om tex män som slår också är genomsnälla annars). Men han upprätthåller en terrorbalans för att hålla dig på mattan och sånt ogillar jag!

Ett återfall är inget som bara sker, det är en lång process från tanke till handling, alltså ett aktivt val.

Självklart ska du berätta för din kille, ärlighet & tillit är viktigt i ett förhållande. Och framför allt måste du vara ärlig mot dig själv.

Låt inte någon annan lägga sig i hur du hanterar situationer som gäller dig och ditt missbruk. Visst kan du berätta om detta för din sambo men vänta några månader tills du själv har accepterat återfallet. Ja, förutsatt att du nu håller dig ren framöver.

Jobba hellre med varför du tog affe och hur du kan tänka för att undvika detta.

Skulle en kvinna tvinga på mig ett faderskap mot min vilja skulle jag troligen också överväga att lämna relationen. Någon som totalt kör över min vilja och vill förstöra mitt liv som jag har tänkt mig det skulle jag nog ha svårt att fortsätta leva tillsammans med. Skulle ändå försöka ta mitt ansvar för barnet så gott jag kunde, men relationen till partnern skulle ju vara totalt förstörd.

Men det kanske bara är jag som anser att ett föräldraskap ska vara ett gemensamt fattat beslut mellan båda föräldrarna och är någon ej redo för detta ansvar så bör man avstå från att skaffa barnet tillsammans just då?

Snigelkotts inlägg är jättebra. 

Angående återfallet; jag blir lite oroad av att du skriver att du inte anser att du har någon stark beroendeproblematik ... Viktigt att inte underskatta sitt problem. Om du väljer att berätta för honom så tänk på att hans viktigaste knäckfråga blir om han kan lita på att du kommer kunna avstå drogen i framtiden och om du i någon mån framställer återfallet som ett "oskyldigt" problem så kan hans oro öka.

Summa: Jag tycker du ska vara ärlig och berätta alldeles oavsett om han då väljer att lämna dig eller inte. Återfallet är en viktig händelse, inte bara i ditt liv, utan även i er gemensamma relation.

Var stark nu. Kram.

Vet inte riktigt hur jag ska tolka ditt svar; Upplever du att du saknar drogberoende och att återfallet egentligen inte var så allvarligt - förutom vad gäller risken att bli lämnad av din kille?

Du förtjänar inte att bli lämnad, men eftersom din kille känner så är det tyvärr bara att acceptera. 

Om jag var tillsammans med en fd missbrukare så skulle jag aldrig tillåta något återfall. Tuff kärlek! 

Jag tycker att preventivmedel använder man mestadels för att slippa göra en onödiga aborter vid en eventuell graviditet. Till skillnad från många andra här anser jag inte att det är rätt att tvinga någon att bli far mot sin vilja även om personen nu skulle varit lite slarvig med preventivmedel någon gång.

Föräldraskap är en för stor sak för att tvinga på någon annan anser jag.

Kan dock tillägga att jag tycker han borde närmat sig det hela försiktigt och inte börjat med att dra upp ett ultimatium.

Såvida du inte sa något i stil med "Jag kommer behålla barnet!" utan att ha pratat igenom situationen med honom ordentligt först och frågat hur han ville att ni gjorde i situationen.

"Jag använder det altså för att bryta ner mig när jag mår för bra. Lite som att jag innerst inne inte anser mig vara värd att ha det bra"

Tror du att detta är orsaken till ditt återfall? Att du försöker bevisa att du inte är värd kärlek och egentligen har ett behov av att testa din killes kärlek?

Har du någon form av samtalskontakt?