Försovning = bråttom?!

Att tilläggas är att dem ej äter eller så hemma. Ska bara på med kläder, borsta tänderna å sätta sig i bilen..

Jag tycker att du ska låta honom ta hand om sina barn och förseningar som han vill. Det påverkar inte dig om han eller barnen kommer försent, så släpp det.

Jag hade självklart skyndat på barnen då det varken är okej för mig eller barnen att komma för sent. Men din partner verkar ha en annan inställning och det får du nog tyvärr acceptera. Sedan spelar det väl för barnens del ingen roll om barnen kommer försent till förskolan under förutsättningen att det meddelas medan jobb och skolas tider ska passas. 

I den klassen jag jobbade som resurs hade vi som system att kom du för sent oavsett om det var efter rasten eller till skolan så fick de jobba igen tiden på rasten. Det gjorde att två barn slutade komma för sent nästan varje morgon.

Låter väldigt vettigt. Låter också enkelt att bara strunta i det. Tror mitt egentliga problem är att han knappt låter dem veta att dem är sena. Utan väcker dem som vanligt och låter dem dra sig. Jag hade nog försökt att tala om att nu är det bråttom. Kom igen och hjälp till så vi kommer iväg, försten ut är blabla någonting.. med tanke på att dem äter när dem kommer till fritids/förskola. Sambon gör ett par mackor. Klart på 5 minuter. Retligt tycker jag de gångerna det hänt att chefen ringer och väcker honom.. vi jobbar på samma jobb och jobbar om varandra, dvs att jag kommer kl 14 när han slutar. Såklart får jag massa kommentarer om att han blivit sen osv. Tycker mest det har med hans jobb stt göra. Inget märkvärdigt att barnen blir något sena, tror inte personalen gråter över det. Men däremot tycker jag det är viktigt för att i framtiden veta att när man försovit sig, skyndar man så gott man kan. Ligger inte och slappar i soffan för att man redan ändå är sen.. kanske fel av mig. Men svårt att släppa något som man verkligen kan bli störd på. Jag är iallafall uppväxt med att man skyndar när man är sen. Speciellt när det gäller ett jobb. Folk retar sig redan på att han kommer sent varje dag. Sen dessutom minst en gång i månaden komma ännu senare. Tror inte cheferna hade blivit speciellt glada om dem såg hur dem "stressar" på morgonen...

Varför kan inte du ta barnen till fsk utan stress dessa morgnar, medan sambon går direkt till jobbet då?

Om det inte är dina barn, varför lägga dig i? Även om ni bor ihop så är de ju föräldrarnas ansvar att uppfostra barnen på sitt sätt, även om du inte gillar det så har du ju inget val.

De du kan göra är att följa deras uppfostran och utgå efter den. Jag skulle nog bli väldigt irriterad om någon kom och sa till mig hur jag ska uppfostra mina barn, däremot får någon gärna diskutera och komma med åsikter. Men att bli lack över en uppfostran du inte har något med att göra, ja de accepterar inte jag...

Jag tror ditt problem uppstår främst för att ni har samma arbetsplats och DU behöver höra och få pikar för hans tillkortakommanden. Det hade stört mig också. Jag hade nog kunnat säga att det får ni ta med honom, jag tycker det är viktigt att passa tider ... och sedan fick det vara slutdiskuterat.

Här har jag också fått tjata upp sambon ibland, när han "glömt" ställa klockan eller inte kommer upp och hjälper oss på morgonen som vi har bestämt. För säkerhets skull väckte jag honom idag, så han inte skulle glömma ta barnen till förskolan, då vi varit lediga en vecka och han kunnat gå raka vägen till jobbet. Tänk vad pinsamt om förskolan ringt och barnen vore ensamma hemma ...

Varför kunde inte du lämna barnen i skolan då så slipper dom stressa så? Men om jag försover mig så skyndar vi oss, men skulle aldrig börja dagen med att stressa. Det skulle båda jag och mitt barn bara må dåligt över.