plussade igår på bim -2!
är glad och lycklig men samtidigt kommer tankarna på mitt ma i v15 som hände i januari...
ska försöka njuta av varje dag som går! =)
Grattis till era pluss, hoppas vi får följa varandra i många månader ;)
Åh va kul :) tänk att vi alla är i samma chock/lycka rus. Så skönt att kunna ventilera med några som vet exakt hur man känner.
Mår ni bra än så länge??:)
det är en konstig känsla när man ena sekunden är såå lycklig och tankarna är redan ute på barnvagnspromenad för att i nästa vara rädd för att kolla pappret när man gått på toa :O
Men antar att det är en del i processen =)
Jag har fram till igår mått väldigt illa och haft mycket molvärk, idag skulle min mens ha kommit och alla symtom känns lite mildare..
hoppas det inte har någon betydelse!
Hur mår du?
Delacore :) jag är faktiskt oxå i den fasen just nu. Det svänger mellan total lycka till fasa. Det är orättvist för man ska bara vara glad tycker jag. Det här blir mitt andra barn och med första barnet fick jag en jätte blödning i vecka 5 eller 6. Började som bruna flytningar sen 3 dagar av riklig mens för att sen avta. Barnmorskan kunde senare se att mensen hade legat vid sidan av foster säcken så det var ingen konstigt alls utan händer ganska ofta. Så skulle du få en blödning så bli inte livrädd utan vet att det är ganska vanligt. Det är ngt jag bär med mig nu och det känns faktiskt lite lättare :)
Annars mår jag lite illa och har molvärk i magen :)
Ja, det vore lättare om man bara kunde leva för idag, och glömma det som har hänt! Men trots att jag är lite orolig för om jag verkligen är gravid (tre stickor med plus,men det verkar inte gå in ;)) så är jag lugnare denna gången än första!
härligt med ett syskon! vi hoppas på att det blir ett första för oss denna gången ;)
Tack! ska försöka tänka så!
okej! ja, det är väl så man ska må;) min förra graviditet kände jag inget av så allt jag känner nu tar jag som positivt :P
Ja verkligen. Alla symptomer omfamnar jag haha trots svagt illamående :P
Det som är så skönt nu tycker jag det är att vi redan gått in i vecka 5! Tänk om man skulle börjat på vecka 1 och behöva oroa sig i 12 veckor!! Nu har vi snart gått halva perioden redan :)
Får jag fråga vad som hände din förra graviditet?
haha sådär skulle jag oxå vilja tänka! =)
jag tänker "åh bara v5,kommer ta en evighet" ;)
absolut får du det! igentligen vet jag inte vad som hände, bebisen dog i v8-10 men kroppen hängde inte med på det. i v 15 började jag små blöda och fick åka in och kolla. Då syndes endast fostersäcken men den var bara fylld av vatten, ingen bebis.
det var en chock! blev såklart ledsen, men oxå skit arg över att kroppen lurat en så i flera veckor... vi berättade för alla i v12, och i efterhand kändes det så onödigt!
Så efter det har vi låtit huvud och kropp läka men såklart hoppas att varje mens inte ska komma, denna månaden verkar det uppfyllas =)
Jag delar gärna med mig av det jag gått igenom, kanske hjälper det nån! =) När det hände för mig så blev jag lugnare av att veta att det fanns fler, hur konstigt det än låter ;)
Nja, har faktiskt berättat för min mamma och min mormor, vi står varandra väldigt nära och jag veta att jag behöver deras stöd! Denna gången känns det som man vill ta vara på varje dag.. men mina svärföräldrar får nog vänta lite lite;)
men vi bestämde redan i januari att om det blir pluss igen så ska vi ha ett tidigt vul! vet dock inte om man kan göra det här eller hur det funkar. men det ska jag kolla upp!
Kul att fler och fler hittar till gruppen! Hoppas vi kan följas åt i nio månader (drygt) =)
Åh va kul att så många ansluter :) tänk att vi alla är I samma situation. Så kul och så skönt att kunna ventilera under resans gång!!!
Vill ni berätta hur era partners tog nyheten? Var det glädjeskutt eller ångest?lol
Eller hur! skönt att ha någon att diskutera med under resan =)
Jag gjorde ett test i måndags vid 5 på morgonen, jag och sambon var på hotell i sthlm men kunde inte hålla mig längre..
tyckte att jag smög och var så försiktigt men när jag kommer ut från toaletten frågade han om det blev pluss eller inte ;) Han blev jätteglad och inge av oss somnade förens efter frukosten :P
Välkomna alla nya och grattis till er med!!!
Min karl här hemma kam bry sig mindre just nu om detta :( han gick ju med på att försöka men nu verkar han inte bry sig. Igår sa jag ska vi testa nu ikväll eller imorgon innan du går till jobbet? Han sa ehh vi tar det imorgon. Nu är det kväll och vi har ätit middag och lagt lillen och han har fotfarnde inte frågat om vi ska ta reda på om jag är gravid eller ej :(
(Jag hat självklart smygetestat) blir så ledsen faktiskt
åh så tråkigt =( hur gammal är den lilla? kan det vara så att han är lite nervös?
att prata om att skaffa barn är ju något helt annat än å faktiskt vänta barn.. Kanske blev han lite rädd inför hur han ska klara uppgiften som tvåbarns far?
hoppas att han slappnar av snart så ni kan dela resan <3
Delacore ja så kan det faktiskt va! Vår lille är 1,5 år och han har sagt att han ville ha ett syskon till honom. Så vi bestämde tillsammans att börja försöka förra månaden. Som tur va tog det på första försöket så kanske det är så att han rentutav önskar det tar ett par månader så han hinner vänja sig vid tanken. Jag tror många män känner så.
Tack för kloka tankar. Kommer dock vänta tills han frågar.lol ngt intresse får han banne mig visa :P
Han är kille och killar brukar behöva lite mer tid inför förändringar ;) Var snäll mot honom, men låt honom absolut visa eget intresse! :P
Jag har en här hemma som läser på mer än jag ;) Hoppas han står ut med mitt lättantändliga humör oxå :O Haha
Ringde idag och fick en tid den 14/7. Det är lika bra att ringa, så ordnar dom tid när dom tycker att det är dax ;)
Tänkte ringa gyn oxå för att se om jag kan få boka ett tidigt vul, det man tidigare gått igenom sätter käppar i hjulen för den glädje man borde känna!
Någon som vet var man kan vända sig för privat gyn mottagning i gävle-huddik området?
Hej alla :)
Här kommer en till och hoppar in i tråden - plussade igår på bim och har bf den 3 mars enligt senaste mens första dag. Första barnet, jag är så lycklig att jag knappt vet vart jag ska ta vägen! 
Hoppas att få följa er alla och dela glädjen hela vägen!