Han är arg över att han inte fick sex

Jag raljerade bara lite.

Gråtrunkade i sitt eget sovrum? 

Jag måste bara få försvara männen lite.. Visst, det kanske är "fel" att "förvänta" sig sex bara för att man gjort något eller så.. Så jag menar kanske inte just denna situation i sig, men tänk er själva.. Killen har inte ont i kroppen, killen är inte trött o gravid. De har jätte svårt att sätta sig in i hur det känns för oss kvinnor, och det är ju inte så konstigt. Tänk er då att inte få ha sex med den man älskar, på väldigt länge, eller lika ofta!? Jag är också gravid, jag har ont, har svamp, sprickor, är trött, det stramar på magen så fort jag rör mig, brösten är svin-ömma och ja det är jättedrygt.. Men jag försöker fortsätta att tillfredsställa min kille iaf lite då o då, när jag märker att han behöver det och vill det. Det handlar kanske inte alltid om samlag, men en avsugning, avrunkning, smek o närhet. Det är jätteviktigt för mig med, att inte tappa den biten. Sen är det väldigt frustrerande för mig med med tanke på att jag inte tappat lusten, bara "förmågan".. :/ Ta hand om era män! Men visst, det kanske är lätt för mig att säga, för han tar hand om mig som en prins under min graviditet.. 

Jag kan faktiskt förstå mannen.

Har det gått 4-5 månader som ni inte haft sex, eller "det kan ha hänt någon mer gång, som jag inte lagt på minnet".. Det låter inte som du är speciellt investerad i ert sexliv överhuvudtaget.

Uppenbarligen har ni sex, för ni har ju barn ihop och på väg. Jag förstår också att du har ont, men jag tvivlar väldigt väldigt mycket på att du har så ONT att du inte ens kan runka av honom.
Jag kan ligga på rygg och sträcka ut armen och på så sätt greppa tag om hans kuk. Det är knappt en kraftansträngning. Visst att man kan bli trött i armen, men då får väl han flytta på sig, eller avsluta själv, medan jag tittar på.
Jag kan också ligga på sidan, på rygg, sitta på en stol, litehursomhelst, medan min karl står framför mig och "munknullar" mig (i brist på andra ord).

Man kan ändå göra NÅGOT. Om enda anledningen till din ovilja är att du har ont, så kan man lösa det. Dock tror jag att du bara blivit bekväm i rollen där du inte har sex och att sexet för dig har blivit ett måste, därför motsätter du dig.

Man kan nog säga att hushållsarbete är för kvinnor som sex är för män: Något roligt som man njuter av varje gång och gör ofta och gärna eftersom det är ens uppgift, medans män är tvärtom och ser det (hushållsarbetet alltså) som något tråkigt som man gör om man måste men som automatiskt blir det första man droppar om man har ont om tid, är lite trött eller allmänt hängig, eller inte känner för det just den dagen.

Mest tragiska i detta är ju att trådstartaren inte kände för sex. Låter som att ni sällan är själva utan barn. Att då ha en helg på hotell med spa och trerätters och ändå inte känna för sex?

Min sambo är gravid med vårat andra barn i åttonde månaden. Hon vill fortfarande ha sex så länge hon inte har väldigt ont i bäckenet. Det kommer ju en tid efter förlossningen där det blir omöjligt att ha sex pga läkningsprocess. 

Hade vi haft en helg eller en natt på hotell med spa och hon sedan inte hade velat så hade jag trott något var fel. Misstänkt otrohet eller tillfällig sinnesförvirring :D

Nu nämner du inte hur erat sexliv är annars så det är ju svårt att veta varför han blev sur. Men om ni inte haft sex på ett tag (en vecka eller mer) så har jag full förståelse för att han blev lite putt. Men framför allt besviken.

Personligen hade jag blivit chockad, men jag kanske är bortskämd då min sambo gärna har sex ofta. Vi har varit ihop i 7 år och kan ofta känna för sex flera gånger i veckan. Som sagt så förstår jag ändå din sambo, stackars karl :D

Jag vet att jag inte varit sugen på sex om jag lidit av smärtor. Jag skulle inte "ställa upp för laget" eller hur de nu var någon uttryckte sig. Jag och min sambo har sex när båda har lust och vill. Sex ska vara lustfyllt och skönt, tycker vi iallafall. Vi har lyckats placera oss över tankar om att "ställa upp" och "rätt till varandra" och jag är glad för det då ingen av oss ser sex som en plikt. Nej, har jag ont och dessutom så ont att jag gråter (!!!) så har i alla fall min sambo vett att förstå att jag inte tänker på sex i första hand. Jag är glad att jag har min sambo, speciellt efter att ha läst inlägg i den här tråden. Min sambo är underbar, älskar mig, ser mig där jag är och som jag mår och skulle aldrig förstöra minnet av en spa-weekend med att sura för uteblivet sex. Jag ska hålla hårt i min sambo för vara ihop med en knöl är det sista jag tänker vara.

Taskig inställning? Jag har ONT. Jag kan knappt gå, det knakar i höfterna för varenda jäkla steg och jag får kämpa för att inte skrika rakt ut när jag ska vända på mig eller ta mig upp. Står sex verkligen högre än din partners mående för dig!?

Det är en viltal skillnad att vilja ha sex trots smärta och inte vilja ha pga smärta. Behöver man säga mer egentligen? Blir osökt att fundera om det finns dom som blivit tappade som små, många gånger!

Surna till eller inte, har man inte den respekten mot sin partner att det finns rum för ett icke bra välmående och att man ska bli som en treåring så finns det nog inte mycket ryggrad och respekt i människa än överlag. Empati är medfött iaf!