styvmamma

Ja vist är det så. Men man blir ledsen vi har varit gifta så många år och aldrig har hon accepterat mig. Trots att jag gjort mitt bästa

Min man har ju tröttnat på också att ända gången hon hör av sig är ju när hon vill ha skjuts till sin mamma. Eller låna pengar som det heter. Men hon har aldrig betalat tillbaka.

Dessutom bor hon tolv mil ifrån oss med pojkvänn också så de blir ju en bit att åka med.

Att ta tåget och vi hämtar henne vid tågstationen är uteslutet det vägrar hon

Men min man har för det mesta ställt upp. Men denna gång kunde han inte och då får jag ut för det.

Jag har aldrig nekat han att köra henne.

Hon är arbetssökande. Har bott med pojkvänn senaste fem åren. Han jobbar

Dock verkar han hata mig för när vi har hälsat på dom hejar han inte. Han svarar inte om jag säger hej. Och han pratar inte med varken mig eller knappt med min man när vi är där...

Hon pratar lite men pratar mera om pojkvännen ej är hemma.

Ja man har tröttnat på beteendet för länge sen

Har funderat på att inte följa med dit något mer pga att jag inte är välkommen. Men vet ej om jag gör det ännu värre då. Sänker jag mig till deras nivå?