• sotoo

    Halvnaken på stranden - självkritisk eller bekväm?

    Kereza skrev 2015-04-20 13:40:57 följande:
    Jag är lätt en av de mindre vackra - men jag BRYR mig inte längre, alltså, helt ärligt; jag har slutat bry mig. Men så fyller jag 33 år i år också, så det har tagit ett tag att ta mig till den punkten.

    Skönt att höra! Jag är på väg dit också. Vem bryr sig om min kropp tänker jag mest nu! Ok, att några män kollar men de gör ju inte det av avsmak...Skrattande
  • sotoo
    tankfull skrev 2015-04-20 14:32:22 följande:
    Skönt att känna så. Jag har också varit snygg en gång i tiden och det är mest med mig själv jag jämför - då hade jag allt gratis och behövde inte anstränga mig men nu när jag fyllt 40 och fått barn har kroppen ändrats litegrann och jag kan inte träna för jag är sjuk och tar mediciner som gör mig trött.
    Jag kommer nog aldrig kunna se ut som i 30-årsåldern och därför måste jag acceptera mig som jag är. Jag är inte lika snygg längre. Och på stränderna här på Västkusten finns det rätt många snyggingar. Men en hel del mindre snygga också. Och jag undrar hur de som är mindre snygga tänker? Många människor tycker att det är jobbigt att prata inför folksamlingar, men är det inte lika jobbigt att vara halvnaken inför en massa gloende människor?

    På nåt sätt tror jag att de flesta tänker mer på hur de själva ser ut än hur andra ser ut. Jag har då aldrig tänkt..HUR kan den människan visa sig på stranden? Bara om jag ser att de har för små badkläder till kroppen, men de kan ju även de med snygga kroppar ha. Jag blir snarare imponerad när jag ser "mammakroppar" som inte är perfekta och att man tycker det är viktigare att bada med sina barn än nåt annat.
  • sotoo
    tankfull skrev 2015-04-20 15:59:58 följande:
    Ja, det har du säkert helt rätt i! Och att bada med barnen ÄR viktigast!
    Men jag har varit ihop med en del män som tyvärr uttryckt sig negativt om folks utseende (inte mitt) och ofta kommenterat övervikt m.m. vilket gör att jag tänker att andra människor tänker såna kritiska saker!
    Hursomhelst, man SKA skita i vad andra tycker...men det är lite svårt. Jag tror mitt problem är att jag jämför mig med mig själv för ca 10 år sen och mitt inre har inte hängt med mitt yttre. Det går kanske en gräns där vid 40 när kroppen plötsligt inte kan hantera obegränsat intag av skräp utan faktiskt reagerar på det medan jag är van vid att kunna miss-sköta mig utan att det syns så mycket. Jag har inget som helst emot andras kroppar - de får se ut precis som de vill, men om man inte trivs i sig själv så märks det. Så hur gör man för att trivas med sig själv trots att man egentligen inte gör det?

    Rätt vad det är så kommer det väl bara, när man inser att alla andra i ens ålder också blivit äldre...=) Sen kan man ju träna upp kroppen i och för sig, det kanske är det du behöver göra? Jag kommer försöka få lite mer kroppskontroll i alla fall. Vad är det du inte är nöjd med? Jag är nöjd med allt förutom min mage som har blivit slapp efter tre barn.
  • sotoo
    tankfull skrev 2015-04-21 09:09:54 följande:
    Eftersom jag är sjukskriven för svår migrän och tar starka mediciner så har jag svårt att träna. Jag har väl 3-4 kilos övervikt men det jag vill lära mig är att leva med det och ändå känna mig bekväm. Jag ser folk på stranden som är tjockare men verkar helt obekymrade. Undrar om de ÄR nöjda el bara fejkar bra. Jag har varit smal med stora bröst alltid och män har jämt glott och jag har aldrig varit bekväm i mig själv. Jag avundas de som älskar sina kroppar.

    Ja, det handlar nog inte så mycket om kroppen utan synen på sig själv då. Det är ju så att även fotomodeller är missnöjda med sina kroppar och till och med MER än andra vanliga människor eftersom det är sådant fokus på just deras kropp, sen är det ju ofta snygga människor som opererar sig, är inte det lite märkligt?
Svar på tråden Halvnaken på stranden - självkritisk eller bekväm?