• GoC

    Min resa, söker människor med liknande erfarenheter!

    odie skrev 2015-05-04 10:27:51 följande:

    Hej och tack för att du delat med dig av er resa! Grattis till er graviditet! Här i Öret är det inte någon väntetid alls i princip, vi kommer att sätta igång senast i september vilket då blir en maximal väntetid på 5 månader vilket vi tyckte var rimligt eftersom vi inte vill åka ner till Danmark då det blir mycket kostnader och planering kring det. Vi är redan gifta, har gjort drömresan och visst vi har planer för hus i framtiden så vi vet inte riktigt vad vi ska fokusera på just nu mer än barn (har försökt sedan 2007 så börjar väl bli smått galen). När det kommer till donatorn ser vi det också just bara som en donator.. Vi är inställda på att VI ska bli föräldrar men precis som du säger vägen är fan så jäkla krokig! Tack och även jag önskar er all lycka med er baby! När är han/hon beräknad?


    Åh vad glad jag blev när jag hittade den här tråden som dessutom är aktuell! Jag är i exakt samma situation som dig. Har haft och har otroligt mycket tankar om det här med donation. Vi fick det första beskedet i september och det definitiva i februari. Jag känner precis som du och det mest jobbiga för mig har varit att jag egentligen inte hade behövt gå igenom detta med någon annan. Hur knasigt det än låter. Och all oro i att föda ett barn till världen utan en biologisk pappa. Det är otroligt tungt. Mitt i allt tunga har vi ändå valt att gå vidare och redan imorgon är det dags för vår första insemination. Också därför jag ligger vaken även denna natt. Vi går också i örebro. Vore otroligt skönt om vi kunde följas åt. Att hitta någon i närheten med samma tankar och som är inne i vevan i nutid är inte lätt. Hittar bara en massa gamla trådar. Hoppas allt kommer att kännas bättre för er när ni väl är igång! Kram
  • GoC
    odie skrev 2015-05-05 05:58:19 följande:

    Åh vad kul lycka till idag! Bor du i Örebro eller tar du dig hit för fertilitetsenheten? Det är verkligen skönt att dela tankar, det har hjälpt mig mycket sedan jag började skriva här! Hur länge har ni försökt få barn?


    Vi började försöka i september - 13 sen gjorde vi en utredning i början av augusti - 14 som vi fick besked för i september. Vi bor här i Örebro. Ni också? Personalen på fertilitetsenheten är otroligt bra så jag är himla glad att vi åtminstone bor här och får hjälp av dem:)
  • GoC
    odie skrev 2015-05-05 23:14:56 följande:

    Vi började försöka redan -07 men då var vi väldigt unga och på ett vis är jag glad att vi inte fick barn då, hunnit gjort annat emellan men i olika perioder har vi alltså försökt sedan -07. 2012 började vi tycka att det var riktigt konstigt att inget hände eftersom vi verkligen prickade in ÄL men vi sökte först för det under 2014. I vårt fall var det förnekelse i kombination av studier som gjorde att vi väntade i sju år med att söka för det. Vi bor i Örebro och vi tycker precis som er att fertilitetsenheten här är helt underbar dock känner man ju alltid att allt går lite långsamt även om jag förstått att det i andra län går otroligt mycket långsammare. Får jag fråga vad det är som gör att din sambo inte har några spermier? 

    Hoppas att inseminationen gick bra och att det blir ett plus!


    Ja självklart får delfrågan det. Tyvärr har vi inget svar på det. Ingen avvikande kromosom men förhöjda fsh-värden hade han. Så de tror att det ligger i hans gener. Men han hade också påssjukan som liten men då hans syster också hade det OH på henne blev det mycket värre, så kollade min sambo aldrig upp för det. Och det kan slå ut spermieproduktionen sa de. Det tär otroligt mycket på en att gå igenom det här. Jag har egebtligen inte bearbetat färdigt att det blev såhär. Samtidigt känner jag ingen utväg än att försöka. Självklart hoppas vi på plus nu även om det fortfarande är tungt och man är ledsen från och till. Det känns så knasigt i huvudet att bli gravid med någon okänd mans spermier. Försöker tänka att det är en sådan otroligt liten del men det är ju svårt att ta in det. Hur gamla är ni idag? Och vad är er orsak till att ni saknar spermier? Går ni på IVF direkt eller provar ni insemination i vanlig cykel innan? Kram
  • GoC
    odie skrev 2015-05-01 18:30:38 följande:

    När man gör den första IVF:n befruktar man de ägg som är bra av de man får ut med spermier, ett sätts in och resten fryses in (Om man vill det) till nytt försök om det första inte lyckas eller till framtida syskonförsök. Insättning kostar ca 10.000 vid syskonförsök eftersom man då redan har ett barn. Då blir det ju med samma donator så att säga :) Tror att de befruktade äggen får ligga i frysen i 5 år är inte helt hundra. Förstår att du inte kan släppa det, vill ju trots allt det jobbiga att våra barn ska vara helsyskon. Även i Danmark är det ingen garanti att få samma donator dock tror jag att man kan säga att man i framtiden vill ha fler barn med samma donator. 

    Vi har 3 IVF försök eller 6 inseminationsförsök. 

    Jag önskar er lycka till på biopsin, min värld rasade samman när vi fick negativt besked men nu 3 veckor senare är jag riktigt peppad på att snart efter alla dessa år få ett barn.

    Vi hade funderingar på att åka ner till Danmark eftersom allt tar så lång tid här i Sverige (utredningen har tagit ca 12 månader) men nu känner vi oss bekväma med vår läkare, kurator och övrig personal att vi inte kan tänka oss en annan plats än här i Örebro.

    Hur fungerar det för er i Uppsala? Trivs ni med läkaren? Har du/ni träffat kurator?


    Hallå, jag hoppar in här:). Vi är i exakt samma situation som er. Det var som att få fötterna undanslagna från jorden när vi fick beskedet i september och det definitiva i februari i år. Igår var vi och gjorde vår första insemination med donerade spermier. Det har varit svårt att acceptera att det måste bli på den vägen. Även om den här processen dit är väldigt tung och snårig så måste jag hoppas att resultatet blir bra i slutändan. Och att vi en dag blir lyckliga efter allt det här. Det är därför vi gör det men det betyder inte att vägen dit är enkel.

    Ni pratade här om syskonförsök. Jag var tvungen att dubbelkolla igår innan inseminationen att det går att få samma donator till syskon sen. Svaret jag fick var att det alltid går att försöka men att det inte finns någon garanti då spermierna kan ta slut (eftersom man delar donatorn med flera familjer) eller donatorn kan bli för gammal. Det svaret blev jag lite oförberedd på för enligt de jag pratat med tidigare så går det nästan alltid att få samma donator till syskon eftersom man många gånger frågat donatorn om han kan tänka sig att donera fler till syskonförsök. Det fick mig att bryta ihop lite efteråt men efter en stunds tänkande så kom jag på att det ju egentligen inte är någon garanti för någon. Även de som får barn på naturlig väg har ju ingen garanti för att försök till syskon kommer att fungera. Så man får försöka tänka så tror jag.
  • GoC
    odie skrev 2015-05-06 08:17:13 följande:

    Vad jobbigt att inte få något riktigt svar på varför det inte finns några spermie. Förstår precis vad du menar med att det känns dubbelt har nog inte heller bearbetat det, ena stunden är man glad för att snart ska vi förhoppningsvis bli föräldrar och andra stunden ledsen för att det inte blir på det vis man alltid tänkt sig! Jag är 27 och min man är 30. Hur gamla är ni? Fick veta nu i mars att han har kromosom avvikelser sedan födseln så nu pågår en utredning av det vid sidan om, jobbigt att inte kunna fokusera på en sak samtidigt som att det är viktigt att han blir utredd ordentligt. Går och oroar mig för vad svaren blir där, ett liv som barnlösa vore jobbigt men ett liv utan min man vore fruktansvärt! Ja vi tänkte ta IVF först då vi redan väntat så lång tid och går på det med högst chans först! Hur gick inseminationen till?


    Jag är 29 och min sambo 33. Inseminationen i sig gick otroligt smidigt och kändes bra. Vi fick gå in i samma rum där vi gjorde testikelbiopsin. Fick på oss samma fina rockar och gick in där jag fick lägga mig i stolen och där min sambo satt bakom för att se ul-skärmen. Hade blivit tillsagd att ha en full kissblåsa och kastade i mig ett stort glas vatten innan vi åkte och när alla såg hur stor den var skrattade alla i rummet:). En kvinna stod med ul och den andra gjorde Inseminationen. De förde först in ett verktyg som öppnar upp. Sedan för de in en kateter och på skärmen såg man hur spermierna fördes in, vilket gav min sambo lyckotårar. Det var fint att se <3. Totalt tog det kanske 15 min från att vi gick in till att vi var färdiga. Och helt galet men nu är de på plats. Du får ödet styra resten.
  • GoC
    Alltannatvarupptaget skrev 2015-05-20 07:58:46 följande:

    Jag håller alla tummar och tår för att ni ska lyckas på första försöket! :)

    Kram!


    Tyvärr kom mensen... :( nästa försök blir i slutet av maj. Och det gnager i mig att ivf står på tur efter nästa försök. Jag ber till högre makter att ge oss lite medvind.
  • GoC
    Alltannatvarupptaget skrev 2015-05-20 11:11:03 följande:

    Håll modet uppe!

    Hur många försök av vardera har ni på er? Vart var ni och gjorde detta?


    Vi har 2 inseminationer och 2 ivf. Eller vi får ju egentligen välja om vi vill ha insemination eller ivf. 2 inseminationer slås ihop till en ivf. Så vi har ju bara gjort ett riktigt försök. När man räknar bort alla försök vi gjorde innan utredningen:). Vi gör i örebro. Ni då?
  • GoC
    odie skrev 2015-05-20 22:00:37 följande:

    Å Vad tråkigt! ???? Hoppas att det går nu istället! Håller tummarna för er!


    Tack snälla! Detsamma!
  • GoC
    Alltannatvarupptaget skrev 2015-06-30 12:18:25 följande:

    hej allihopa,

    Vi var på sista skjutningen. noll spermier denna gång också. Jag blev faktiskt inte ledsen den här gången. Kändes lixom redan i förväg att de inte skulle hitta några... men vår läkare verkar inte vilja släppa taget om oss än. Vilket jag är JÄTTEtacksam för! Dom vill prova ytterligare behandlingar då min kille ha svarat bra vid hormonstimuleringarna som varit (trots avsaknaden av spermier).

    Vår läkare presenterade en ny forskning som har gjorts på killar med ett ämne som ges till Bröstcancer-patienter... I den forskningen har det visat sig att samtliga försökspersoner kunde bilda spermier.... Så jag har fått tillbaka hoppet.   Det låter farligt med Cancermedicin men det är bara en hormon som minskar östrogenen i kroppen, så det är inte farligt att ta tabletterna. Så vi har fått en ny tid om 6 månader... :)

    Jag känner mig hoppfull!!  

    Oavsett utfallet så hoppas jag på bebis under 2016! biologiska eller inte. Det är dags nu! Längtan är enorm.

    'Hur går det för er?


    Beklagar beskedet... :( visst är det skönt när man har kunnat "förbereda" sig lite så att nästa besked inte blir samma chock som försöka beskedet. Men spännande där med cancermedicinen! Då håller vi alla våra tummar! Vad är planen om det inte skulle kunna finnas några spermier även efter behandlingen? Jag håller mina tummar för er! Stor kram
  • GoC
    odie skrev 2015-07-02 07:14:33 följande:

    Åh vad tokigt det blev skulle ju vara 12/8! Vad skönt att höra att inte bara är jag som är nojig. Håller med dig det är barnet som är det viktiga och vilka älskade ungar alla i denna tråd kommer att få, så efterlängtade efter många år/månader av kamp/försök och tårar!

    2016 blir vårt år!


    Skönt att ni äntligen snart är igång! Men jag förstår dina känslor. Det där med en annan mans spermier... Vi har gjort en insemination och ska göra nästa runt 14/8. Första gick helt ok men nu när man måste gå och vänta dyker så många känslor upp... Jag blur också osäker om det här är rätt väg för mig/oss. Är så otroligt rädd att välja fel väg....
  • GoC
    odie skrev 2016-06-18 03:29:39 följande:

    160616 kom vår dotter till världen och hon är alldeles perfekt och redan pappas tjej! Känner att det var bra att jag bearbetade mina känslor för idag är jag så glad över att vi valde att skapa detta liv via donator! Min man är så fantastisk med henne och det galna är att jag ser fysiska likheter här och var mellan far och dotter! Resan som blev så mycket bättre än vad jag någonsin kunnat tro!


    Stort grattis till er! Så himla härliga nyheter! Vi gick in i v 36 idag och börjar blir nervösa och förväntansfulla för nedkomst! Kram
Svar på tråden Min resa, söker människor med liknande erfarenheter!