Flera tanter som är på smällen 2015 ;)
Jag kommer lista mig på BB Sofia och hoppas få föda där.
Är en zombie så blir soffn nu och sängen efter Modus.
Hör ni inget mer ifrån mig idag så hörs vi imorgon.
Jag kommer lista mig på BB Sofia och hoppas få föda där.
Är en zombie så blir soffn nu och sängen efter Modus.
Hör ni inget mer ifrån mig idag så hörs vi imorgon.
Deppigt inlägg mår skit känns helt kört här tyckte mig se något svagt aprikosfärgat på toapappret imorse, sovit extremt dåligt inatt då sambon låter som bara den när han sover och jag måste ha knäpptyst.
Tror att det är kört, känns precis som med mitt MA så skrämmande lika med uteblivna symtom som avtagit. Orkar inte en gång till få reda på att tyvärr den lever inte längre och gå vänta på att få veta det till den 19 nov och tom genomleva ett inskrivningssamtl veckan före det.
Vill bara bli sövd och väckt om det är goda nyheter. Känner bara sorg ingte nåt tecken på liv.
Sambon vill inte prata om det han säger bara nej tänk inte så se till att beålla det nu...jäkla lätt det är då...tror han inte jag gör allt som går men det är min krop som uppenbarligen inte vill ha något barn som mitn själ och hjärta vil så innerligt.
Jag vet inte var jag ska ta vägen med min oro finns inget att se såhär tidigt säger dom eftersom det är så tidigt v.4+3. Tiden sniglar sig fram. Känns som en evighet man tog första testet fast det bara gått 9 dagar. Sjukt vad tiden går sakta för det känns som det gått 3 veckor.
[quote=75934012][quote-nick]Bullen2015 skrev 2015-10-29 07:19:59 följande:[/quote-nick]
Det sista som lämnar oss är hoppet och det är inte ute en. Det första v är bara fylld med oro... Men en så länge är det bara en oro... Har du ont i magen? Rygg? Har du fått mer flytningar? Jag hoppas verkligen att det bara är synvilla :( Att allt går bra!!! Vet inte om du kan ringa gyn och göra ett ultra?! Vet att jag var med en vän, men det var för tidigt, vet inte vilken v hon var i. Men du kan ju ringa och råd fråga... Håller tummarna för dig... Och så länge det är positivt är det inte negativt, så positiva tankar nu. Styrke kramar <3
[/
Nej jag har inte ont i ryggen eller magen på det sättet som jag haft vid mina mf och mitt MA och det är inte rött men ytterst lite lite svagt rosa som avtog fort men jag blev och är fortfarande rädd och orolig.
Flytningarna är annorlunda men det har varit sedan innan jag testade plus, mer ÄL-liknande men det är väl så vid graviditet? Tar dessutom extra progesteron som förs in via slidan och det fick jag utskrivet just av min gynekolog för att förhindra fler tidiga missfall. Jag har försökt nå honom men lyckas inte. Jag har gjort ultraljud vid v.6+ men då gick inget och se annat än att jag var gravid men ingen hjärtaktivitet och veckan därpå konstaterades MA. Är så orolig och rädd för samma sak ytterligare en gång till. Ska jag aldrig få bli mamma som jag längtat efter i stor del av mitt liv? Känner att jag mår för bra för att kunna vara gravid förutom denna oro då som tär på mig och äter upp mig. Ömheten i brösten har tom försvunnit.
Tack för ditt svar och visst fins det hop även om det är svårt.
Tjejer ni är fantastiska tack av hela mitt hjärta.
Tog nya test precis cb digitalt äl test visar glad gubbe och cb digital med dubbel hormonindikator visar max fertilitet ha ha.
Äl stickor är så starka att kontrollstrecket knappt syns ha ha
Graviditetstest ja teststrecket dök upp på 14 sek före kontrollstrecket. Kan andas ut tror jag.
Nid blödning kan det väl inte vara nu då det borde ha fäst för jag hade ÄL för 20 dagar sedan.
Stämmer verkligen statistiken att risken för missfall minskar med 70% om man mår illa? Känns väldigt onödigt att påtala det i en tråd där man under hela kvällen skrivit om sin oro och besvarat frågor om den. Vissa är totalt okänsliga och tänker inte på hur oroliga kan uppfatta detta. Nu skapar detta väldigt mycket oro hos mig då jag inte känt ett uns av illamående.
Du har rätt Bullen men mitt MA sitter fastetsad i huvudet hur det var då och även om alla graviditeter är olika och man inte ens kan jämföra syskongraviditeter så gör man ändå det. Jag skulle gärna ta hypremesis gravidarum ( kraftigt graviditetsillamående) bara jag fick ett barn i slutändan än leva i detta vakuum. Brast ikväll och tårarna har flödat och sambons oförståelse gör mig inte gladare. Att inte heller få förståelse av sin närmaste tar hårt på en.
Jag vet att det är hans sätt att tackla sin egen oro men det underlättar inte för mig och nu har han somnat hur han nu kan vara så okänslig och göra det när jag gråter av oro.
God morgon och utskälld i juni 2016, känns som det blir gräl i den tråden idag för nu fick jag skit för jag sa vad jag tyckte om att få uppslängt i ansiktet igår efter att ha tillbringat några sidor med att skriva med andra där om min oro då kommer en på att lägga in en studie att risken för missfall avtar till 70% om man mår illa. Det gjorde en verkligen hysteriskt orolig då jag inte mått eller mår illa det minsta. Jag skrev det och nu får jag skit för det.
Min sambo kommer fortsätta vara såhär vet att han menar väl men jag tycker det är jobbigt att höra saker som se till och behåll den nu när han vet hur svårt vi haft det. Vi genomgick ett missfall nyss och han vet alltför väl hur förlusten känns men jag tar det som allt hänger på mig och förlorar vi igen så kommer jag oundvikligen ta skulden för det även fast jag vet att jag inte kunnat påverka det. Tror allvarligt inte jag kommer orka något mer om vi inte fixar denna graviditet och nästa vecka känns som domen då vi ska på VUL.
Jag känner mig som en spillra, inte glad ingenting.
Är det förövrigt ok att slå sin sambo för att han av nån idiotisk anledning är tvungen att börja hamra för att byta elementet på toa kl nio på morgonen... Gah.... Ska tillägga att jag inte klivit upp men han lever om som så förbannat så jag varit vaken sedan kvart över sju....
Riktig skit dag idag då gråten härjar i kroppen. CB digital visar gravid 2-3 men jag är säker på att det är kört. Noll symtom och jämfört mina tempkurvor och har dippar denna gång med precis som alla dom gånger det skitit sig. Kommer aldrig få något barn, jag orkar inte och sambon säger inte något, sitter bara på fb och läser om träning. Jävla stöd man får av han då, just nu vill jag slänga ut han och be han dra och flyga.
Varför utsatte jag mig för detta då jag vet att ingen bebis stannar i mig och må så jäkla dåligt?
Ja fertilitetsutredning men inga fel på någon av oss, jag har superlätt och bli gravid men svårt att behålla.