LauraPalmer skrev 2015-03-23 17:35:53 följande:
Jag tycker att du tänker lite snävt. Jag kan tala helt öppet om mina onanivanor med min karl. Men jag vill ändå inte ha honom med när jag gör det. Jag vet av erfarenhet att det inte blir bra för mig. Det har absolut inget med skam att göra.
Jag vill absolut inte ha ett kärleksförhållande där jag måste outa varenda liten millimeter av min sexualitet. Det handlar åter igen inte om skam utan om integritet och vad jag känner mig mest bekväm med. Jag vill inte ha en partner som anser sig ha rätt till varenda liten del av mig heller. Såna krav skulle göra mig fruktansvärd obekväm.
Alla har sin personliga integritet och det behöver verkligen inte handla om skam. Vissa delar av mig är för heliga för att dela med någon överhuvudtaget. Jag mår helt enkelt inte bra av att fläka ut hela mig i ett förhållande.
Vet du, jag har inte heller några direkta behov av att fläka ut min kropp eller sexualitet inför en partner. Inte heller känner jag en längtan av att se min partner göra detsamma.
Det jag pratar om är att känna sig såpass trygga med varann att man vågar vara sig själv och göra det man känner för utan någon inneboende oro att ens partner kan se vad man gör och därmed döma en.
Jag vet att jag tjatar om detta med att döma men det beror på att jag är en analyserande person och jag tror det finns en djupare förklaring bakom de flesta av våra tankar och handlingar. För att få svar på många av dessa frågor så måste man dock våga dyka längre ner i det undermedvetna.
Om jag undrar över varför min partner vill dölja vissa tankar eller handlingar inför mig och denne svarar med att "man behöver ha vissa saker för sig själv" då blir ju min naturliga undran och följdfråga "varför då? Varför behöver du ha dessa tankar/handlingar för dig själv?" Och där har du grogrunden till alla följande misstankar från mitt håll.