K Markatta skrev 2018-11-04 16:24:53 följande:
Här är ett annat exempel på vad svenska biståndspengar används till:
sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=...
Specialstyrka i Tanzania ska jaga homosexuella
I Tanzania har myndigheterna skapat en specialstyrka med uppdrag att jaga rätt på och lagföra homosexuella. Ett drag som bara är senaste i landets tuffare linje mot sexuella minoriteter.
Rataxes skrev 2018-11-04 16:46:24 följande:
För 800 miljoner i bistånd fick vi ju iallafall en specialstyrka mot homosexuella.
Avveckla det statliga biståndet och låt civilsamhället ta över.
Som vanligt kan man ställa sig frågan om läskunnighet och läsförståelse enbart kan uppnås genom biståndspengar eller om det kan tänkas att det går att uppnå i hemlandets fiskmåskolonier också.
Att påstå att Sverige gett pengar till en specialstyrka mot homosexuella är mer än lite talanglöst
Hur används biståndspengar och till vad används biståndspengarna till? Det är en del pengar som kommer på villovägar pga korruption men annars är pengarna villkorade olika projekt eller som budgetstöd för demokratiutveckling och motverkande av korruption.
sv.wikipedia.org/wiki/Svensk_bist%C3%A5ndsdebatt
Vad sägs det egentligen om Svenska biståndet biståndet till Tanzania - där bla läskunningheten ökade från 17% till nästan 65% underåren från slutet av -60talet och mitten på -70talet.
eba.se/50-ars-utvecklingssamarbete-med-tanzania-nagra-reflektioner-kring-effekter-och-resultat/
"Men på ett väldigt ytligt plan säger studien att under en del årtionden gav det svenska biståndet viktiga bidrag till att minska fattigdomen i Tanzania, under andra årtionden sågs inga sådana resultat, och ibland är det osäkert vilka resultaten var med avseende på fattigdom."
"Fattigdom definieras också som en fråga om ’life chances’ och kan då inte mätas lika enkelt, även om det finns statistik på utbildning, hälsa, livsmedelssäkerhet, mm. Rapporten behandlar alla dessa. Under större delen av de 50 åren har det skett stadiga förbättringar av inkomstfattigdom och inte minst av en rad sociala indikatorer som barnadödlighet och medellivslängd. Undantag var delar av 70- och 80-talet då utvecklingen varit ojämn och i flera avseenden negativ.
Det i sin tur har flera orsaker; den internationella recessionen som då drabbade framförallt Afrika hårt, en utvecklingspolitik som var i flera avseenden fel tänkt, och extern aggression (Ugandas anfall 1978) och det kostsamma krig som följde. Vad gäller två av dessa kunde vare sig Sverige eller andra givarländer göra mycket, men vad gäller utvecklingspolitiken är frågan öppen."
"
Vad rapporten dock slår fast är att om inte landets utvecklingspolitik är gynnsam är förutsättningarna för biståndet att nå effekter små, särskilt vad gäller en så mångdimensionell fråga som fattigdom. Evidensen är klar: När utvecklingspolitiken effektivt bekämpar fattigdom kan också biståndet, inklusive det svenska bäst nå detta mål. När utvecklingspolitiken inte är riktad mot att minska/motverka fattigdom, då är det inte sannolikt att biståndet kan ha någon betydelse i det avseendet. Det innebär inte att enstaka projekt är dåliga och ineffektiva. Sverige och andra givare kan ha bidragit med projekt och program för vatten, hälsa, utbildning, sysselsättning som gynnat tusentals människor. "