Killar - kan ni bli tillsammans med en tjej som haft sex med 30 eller fler?

Exakt! Vi män måste fatta detta!

Tack själv!

Jag tycker att detta är viktigt för hela mänskligheten faktiskt. Jag tycker inte att det kan sägas nog många gånger: Respektera alla kvinnor! Var rädd om dem.
Var trevlig och säg trevliga saker, gör trevliga saker. Var en bra människa!
Låt kvinnor få utveckla sin sexualitet, undersöka, upptäcka men utnyttja aldrig att en kvinna sexuellt om hon är ur balans av någon anledning utan träd in och hjälp henne istället. Var en bra människa!
Sluta med orden slyna, slampa, hora osv. Testa idag, testa nu. Bara gör det!
Du kommer själv att få ett bättre liv jag lovar!

Tyvärr så beskriver dina ord det som jag egentligen misstänker men inte riktigt vill erkänna. Jag vill dock inte använda ord som "slampa" för att beskriva en kvinna som utnyttjar möjligheten att leva ut sina sexlustar. Jag hade ju gjort precis samma sak om jag haft möjligheten:)

Jag inser dock att det hennes sexlust är väldigt dämpad och troligtvis är det där med spänning och nyhetens behag en stor del för hennes sexlust. Jag har på alla sätt jag kan försökt att förnya och hålla vårt sexliv intressant men jag får väldigt lite gehör för mina ansträngningar.

Hon vägrar dock erkänna för mig (och kanske även för sig själv) att hennes sexualitet är kraftigt förändrad vid de tillfällen som jag för vårt tveksamma sexliv på tal. Hon vet att jag är mycket missnöjd med situationen men trots detta så händer det inget.

Förhållandet är absolut i farozonen och ironiskt nog är det hon som kommer ta ett uppbrott hårdast av oss. Jag vet att hon älskar mig av hela sitt hjärta.

Alla män skulle kunna bli ihop med en 30-killars tjej, t.o.m jag om jag vore singel, just pga denna tjej knappast skulle säga att hon har legat med 30 killar utan oskyldigt hävda att det bara var 5 före.

Inte ens min fru har berättat för mig hur många hon har legat med, bara att hon haft trekant och engångsligg. Antar att hon legat med fler än vad jag har. Det är tråkigt att hon var lössläppt i tonåren, men det var länge sen och det inget som jag kan göra nåt åt nu tyvärr. 

Alltså kan din flickvän ha legat med 30 olika killar utan att du vet om det, tänk på det !!

Håller med, men vad har HON gjort för att förnya, för att njuta? Det är en förlegad tanke att mannen ensam har ansvaret för kvinnans njutning och ett aktivt sexliv. Fast hon vet att han är missnöjd gör hon inget och mtp att hon har "övertaget" i historik och antalet sexpartners och vet att det stör maken borde hon vara angelägen att sas jämna ut oddsen för att stärka relationen. Nu riskerar hon att bli ett ex istället...

Jo, jag uppfattar det som om hon verkligen njuter. Hon får orgasm eller så spelar hon väldigt bra.

Jag har gjort allt! Från hela romantiska spektrat med tända ljus, massage, överraskande fina middagar, exklusiva date-nights till mer erotiska aktiviter som att köpa sexiga underkläder, sexleksaker, dominans, sexiga sms, förmedlat mina fantasier (om henne) osv... Jag är aktiv och ledande i sängen, har tom en stor kuk;)

Hennes stora antal sexpartners har givetvis inget att göra med hennes sexuella beteende i vårt förhållande men är likväl en ständigt återkommande påminnelse om att hon faktisk är (har varit) en tjej med egen stark sexlust. En besvärlig vetskap att hon varit "kåtare" som singel/dejtande än vad hon är i vårt förhållande. Tyvärr inser hon inte själv vart hennes asexuella beteende leder oss och hur dåligt det får mig att må, trots samtal. Många människor kommer bli väldigt förvånade om jag skiljer mig eftersom vårt kärleksfulla förhållande ser ut som en saga från våra vänners perspektiv. Det är så otroligt märkligt att sexlivet inte alls återspeglas i det annars perfekta förhållandet. Jag hade aldrig anat att sex och sexuell historik skulle få så stor betydelse i ett förhållande...

För att svara på själva trådfrågan. Nej, jag kommer aldrig mer inleda en relation med en kvinna som har gigantisk sexuell historik med förhoppningen att jag ska få ett fantastiskt sexliv. Jag brydde mig inte ett dugg när jag inledde detta förhållandet men har nu helt ändrat åsikt. Kommer dock inte döma dessa kvinnor och kalla dem slampor men kan konstatera att jag, med min bakgrund, inte är stark nog att fungera i ett sådant förhållande.

Hennes beteende gäller inte bara hennes ungdom utan hela livet sedan hon blev sexuellt aktiv. Endast ett försök till "seriöst" förhållande på 10 år. Jag känner henne så pass väl att jag med 100% säkerhet vet att hon inte hoppat i säng med någon för att få bekräftelse, hon har varit dränkt i bekräftelse hela livet och klagar tom på att uppmärksamheten och flörtandet är jobbigt.

Lite märkligt att du och många andra kvinnor verkar sakna förmågan att tilldela ansvar till kvinnan i ett förhållande. Verkar lite som om vi män har två "fel", den ena där vi ger för lite kärlek, uppmärksamhet, ansvar för hemmet osv. Den andra sidan är där vi är för aktiva och lägger press på kvinnan. Den optimala medelvägen verkar vara trådtunn...

Men för att svara på dina frågor - Jag är pedantisk när det gäller mitt hem, det är inte min fru. Jag vill påstå att jag därför gör 90% av allt hushållsarbete. Handlar, lagar mat och städar. Inte för att hon kräver eller förväntar sig detta utan för att jag helt enkelt vill ha det rent och fint. Jag kräver inte heller att hon ska tvingas leva upp till min högre renlighetsnivå:) Hon har mycket fritid, mer än vad jag har faktiskt. Denna fritid spenderas på Facebook, TV-serier och Candy Crash.

Ditt alternativ med med att backa och bara vara kärleksfull har jag givetvis också testat. Vid två tillfällen har jag slutat att sexuellt uppvakta hennes för att se hennes reaktion. Vid både dessa tillfällen har vi haft 2 veckor utan någon som helst sexuell aktivitet, dock med mycket kel och mys. Tyvärr har jag svårt att hålla mig längre än 2 veckor vilket gör att jag själv bryter "experimentet" till slut. Min känsla är att det skulle dröja väldigt längre innan hon kom till mig... Någon gång hoppas jag att jag kan vara stark och låta testet löpa fullt ut. Får väl runka som en tok eller nått:)

Jo, jag har ju sagt att jag vill det. Men jag definierar inte kvinnor på samma vis som du iofs. Men de som du definierar som lösaktiga luder fungerar bra för mig.

Jag trodde länge att mina negativa känslor var just svartsjuka. Nu är jag inte längre lika övertygad. Jag känner mig inte alls hotad eller försöker jämföra mig med hennes tidigare partners, inte heller är jag (för tillfället) orolig för att hon ska vara otrogen.

Avundsjuka är troligtvis en mer korrekt benämning. Jag blir avundsjuk på de männen som fått uppleva den råa sexuella lusten som faktiskt finns i min fru men inte kommer fram i vårt förhållande. Jag tror att jag skulle må mycket bättre om jag fick känna min som hennes älskare och inte som hennes högt älskade bästa vän. Optimalt vore ju om jag kunde ha båda dessa roller men så verkar inte hennes sexualitet fungera.

Oj!! Mary! Du är fantastisk. Håller ögonen på dig skall du veta. Vi kanske skulle smyga undan lite och jobba upp vår luderfaktor så vi inte riskerar att råka ut för antiludermaffian??

Jag kan förstå din avundsjuka men det som varit är inte mycket att göra åt. Att intensiteten och upptäckarglädjen i sexet avtar i en längre relation är inget konstigt, tvärtom. Det vanlig är att sexet blir förutsägbart men ändå tillfredsställande. Du skrev ju att hon var lekfull och drivande i början med dig. Hon har också blivit äldre.

Men det som förvånar mig mest är att du tror att sexlivet skulle vara bättre om du hade en kvinna med mindre historik. Inget säger att hon skulle vara "bättre i sängen" eller ta mer initiativ. en enda fördelen skulle isf vara att du har mindre krav på en sådan kvinna och då nöja dig med ett "enklare" sexliv.

Då kan ni eventuellt inte läsa alls. Eftersom han har skrivit det fyra gånger nu över tre olika inlägg. Exakt samma sak om och om igen.

Hans upplevelse av hennes bristande lust förändras av hennes sexuella historia.

Ni lyckades inte läsa det innantill efter alla de inläggen?

Men ohhh... Ett sista försök då.

Jag tror inte alls att mitt sexliv skulle bli bättre om jag hade en relation med en tjej som har haft få killar eller lite sex. Jag tror att min mentala hälsa skulle bli bättre:). Det är bekvämare att bli positivt överraskad än att bli besviken.

Jag är nu i förhållande med en tjej som levt det som vissa killar (och tjejer) kallar "slampigt". När jag lärde känna henne så tyckte jag att det var positivt att hon var "slampig". Jag attraherades av de olika sakerna som hon berättade för mig och blev väldigt attraherad av hennes tillsynes avslappnade/opryda sexuella inställning.

Jag gjorde antagande baserat på den fakta hon gav mig och detta följde med mig in i förhållandet i form av förväntningar.

Eftersom dessa förväntningar inte alls uppfylls i vårt förhållande så försvinner allt det som jag tyckte var positivt med hennes "slampighet". Jag upplever att jag blivit utsatt för falsk marknadsföring, att jag blivit snuvad på konfekten. Dessutom tär det på min självkänsla eftersom det är lätt att tro att det nuvarande sexuella beteendet beror på mig. Det är konstigt att lära känna "Jenna Jameson" men sedan få ett förhållande med "Heliga Birgitta", särskilt när det var Jenna jag vill ha:)

Detta skulle jag vilja undvika om jag hamnar i en ny relation. Jag hade inget emot att inleda ett förhållande med en slampa med finner det väldigt svårt att leva med en fd slampa, det är en stor skillnad.

Jag går i terapi för att försöka få klarhet i om mina känslor är överdrivna och orimliga. Just nu vet jag inte vad som är drivet av svartsjuka och vad som kan var ett "riktigt" problem.

Min frus ståndpunkt just nu är att allt är bra, att vi har ett fullt "normalt" sexliv och att det inte finns några problem. Kanske har hon rätt, kanske är det en storm i ett vattenglas i min hjärna?

Om jag lyckas minimera del av problemet så kanske vårt förhållande blir bättre. Kanske hjälper det om min självkänsla ökas och jag blir lite mer oberoende och stark? Vårt förhållande skulle troligtvis må bra av att maktbalansen mellan manligt och kvinnlig justerades något. En stor del av problemet kan vara att jag behandlar henne som en prinsessa och sätter henne på en pedistal.

Hon är villig att gå på parterapi om jag skulle önska det, jag vill dock börja med mig själv.

Jag gör "allt" för henne. Hon får massor med uppmärksamhet, presenter, kärleksbevis och sexuell bekräftelse. Hon får sin vilja igenom i de flesta fallen även om vi egentligen inte har några större meningsskiljaktigheter i något annat än sex (jag är ingen push-over). Jag tar ett stort ansvar för vårt hem och alla sysslor som det innebär. Hon får mycket "serverat".

Allt detta är naturligt för mig och drivs helt av min kärlek till henne. Mitt sätt att behandla med henne är "helt nytt" för henne (enligt egen utsago). Hennes tidigare killar har inte brytt sig så mycket säger hon.

Mitt omhändertagande, ansvarstagande och min omtänksamhet får troligtvis hennes kärlek för mig att frodas på ett sätt som hon aldrig har upplevt tidigare.

Jag är mannen i hennes liv, hennes livs stora kärlek osv. Just detta tvivlar jag inte en sekund på.

Jag misstänker dock att det kan finnas en stor baksida i detta. Tryggheten blir för stor, hon har vant sig vid denna höga nivå uppassning. Hon tar mig nog för givet... Min känsla och misstanke är att detta dödar spänningen och därmed passionen. Jag kanske "gullar" ihjäl hennes sexlust?

Jag vet dock inte hur jag ska hitta en vettig balans. Jag skulle troligtvis kunna slå näven i bordet och KRÄVA mer sex men det vore meningslöst. Det är betydligt svårare att slå näven i bordet och kräva mer lust, vilket egentligen är det jag efterfrågar.

Tack för råden.

Som jag har skrivit tidigare i denna tråden så jag har fört vårt sexliv och mina känslor orsakade av sexuell ovilja från henne på tal flera gånger. Problemet är att vi verkar ha så olika syn på detta. Min fru upplever inget problem, i alla fall inget hon vill erkänna för mig. Hon förnekar i princip allt jag påpekar. Hon blir dessutom genuint ledsen, storgråter och säger att hon känner sig otillräcklig. Detta är så klart oerhört jobbigt för mig och samtalen slutar med att jag "backar" , känner mig som ett riktigt svin och istället börjar trösta henne.

Jag kan inte fråga henne om hon vill ha mer sexlust när hon påstår att hon redan har det.

Jag kan inte fråga henne om hon verkligen är sexuellt attraherad av mig, och förvänta mig ett ärligt svar, så länge hon verkligen vill leva tillsammans med mig. Hon skulle inte våga ge mig ett negativt ärligt svar även om det nu är så att hon är medveten om att så är fallet. Det skulle ju troligtvis stjälpa vårt förhållande, får jag det "beviset" jag söker så skulle jag avsluta förhållandet. Just nu är det ju "bara" en känsla.

Jag är relativt säker på att det inte beror på några hormonella förändringar och hon använder inga preventivmedel. Jag tror att detta är rent psykologiskt och att hennes sexualitet fungerar på detta sättet. Jag tror inte att hon själv har förmågan att skapa lust för mig i större utsträckning än hon redan känner.

Jag känner mig som en film som hon har tittat 30 gångar och kan utantill. Jag är säkert hennes favoritfilm genom tiderna men effekten har avtagit och kan aldrig bli som den var första gången hon såg mig.

Frågan är dock om jag kan finna mig att leva i en relation där jag får väldigt lite sexuell uppmärksamhet i kombination med min kännedom av hennes tidigare liv, vilket tråden egentligen handlar om.  Det sliter onekligen väldigt hårt på mitt välbefinnande. Hade jag inte älskat henne av hela mitt hjärta så hade jag avslutat relationen för länge sedan... Nu är valet inte alls lätt eller självklart. Ska jag välja kärlek eller försöka jaga den sexuella passionen jag aldrig fått uppleva i mitt liv?

Självkänslan tar väldigt mycket stryk när den sexuella bekräftelsen är obefintlig. Min kommer inte tåla att råka ut för samma scenario igen, så även om sannolikheten kanske är låg, så kommer jag inte våga inleda en seriös kärleksrelation med en kvinna med "stor" sexuell historik igen.

Även om du inte kan lösa mina problem så hoppas jag att jag lyckats belysa min sida av din ursprungliga fråga, det har varit mitt syfte med att skriva i tråden.

Man kan alltså ha synpunkter och påverkas negativt av en partners tidigare sexliv utan att för den skull utan vara en bitter och fördömande gubbe med en förlegad syn på kvinnlig sexualitet. Det är i alla fall min synpunkt.

Det är ju toppen för oss andra som föredrar tjejer som är och har varit sexuellt aktiva att så många män backar från det. Blir mer erfarna tjejer över till oss. Tack för det pojkar.