Värsta kollegan du haft?

Jag hade en kollega som inte  tålde en endaste sekund av stress utan att bryta ihop. Det var såklart jättesynd om henne, men hon hade fan ingenting att göra på en arbetsplats och förstörde jättemycket för oss andra som tvingades täcka upp för henne konstant. Dessutom mästrade hon över mig eftersom hon jobbat längre, trots det faktum att jag var duktigare och dubbelt så effektiv som hon. Hon tvingades till sist till sjukskrivning (hon ville inte det och tyckte allt fungerade sååå bra) och sedan vid en omorganisation blev hon uppsagd. Pust, så skönt. Hon passade verkligen inte för jobbet.

Vilken sorts arbetsplats var detta?

Jag har haft oturen att råka på tvättäkta psykopater... Folk som bara skrek och skällde, utan att ha en fot att stå på. Jag blev perfektionist efter att ha jobbat med en sån i flera år, ville inte ha hennes "öppna-torg-utskällningar" så jag såg till att det inte fanns någonting att anmärka på. Då började hon istället allmänt pekpinna mitt språk, min lunchmat...

Tror jag faktiskt fått ?ptsd light? av den jäveln.

Överlag, jag vet att jag är professionell och duktig. Men varför är flera chefer psykopater alt psykiskt sjuka? En medgav det t o m för mig. Hur kommer det sig att dessa personer får sådana tjänster? För att de kan sätta skräck i andra eller??

Har många på min firma jag stör mig på just nu..

Ex två stycken som inte gör något alls om dagarna och ändå gnäller över att de tjänar förlite.

Eller en som just nu spenderar dagarna med att välja ut en eller två personer att frysa ut och mobba totalt.

Vi är bara två kvinnor och ca 50 män och just nu är den andre kvinnan hans offer. Får se hur de går imorgon när jag kommer tillbaka från vab..

Jag har haft extremt konstiga kollegor.

Jag har haft en som gick två meter bakom mig hela dagen å skrek å gapa som fan om man missa något. Pallade 3 dagar sen vänd jag mig om å ba henne fara å flyga å helvete sa upp mig på platsen å gick där ifrån. Min kollegor kallade henne Hitler å ja jag förstår varför.

Sen har jag haft en kollega som var hyper stressad gick upp i falset när hon prata. Kan säga att hon prata om hur hon blev påsytt av sin gubbe i detalj å hennes psykiska tillstånd. Urk va jobbigt de var.

Men de som slår allt är en idiot chef jag har haft, han sökte bidrag i mitt namn utan min vetskap.

betala inte lönen å hans motivering var trivs man på jobbet så bryr man sig inte om man går minus :-S

Hade en kollega som efter två dagar på företaget hade berättat för alla om hur hennes familjemedlem tagit livet av sig, hur hon fått missfall och en massa andra märkliga familjesaker. 
Dessutom började hon förfölja en kollega till mig. Och detta eskalerade till att hon började trackassera även mig. Samt anklagade mig för att vara skyldig till att hennes familjemedlem tog livet av sig. Jag kände inte människan sedan tidigare ska tilläggas. Riktigt obehaglig person. 

 

Ett konsultyrke där vi arbetade på kontor. Det var mycket tät och intensiv kontakt med klienterna, som hade höga krav på oss, och kollegan klarade helt enkelt inte detta. Det värsta var att man inte visste när hon skulle bryta ihop, vilket gjorde att chefen inte hann skaffa en vikarie, så vi andra fick jobba tolvtimmarspass för att täcka upp henne så att hon kunde vila sig på arbetstid, som förövrigt var en helt vanligt arbetstid på åtta timmar utan kvällsarbete. Annars skulle vi snabbt ha förlorat dessa klienter som hon övergav vind för våg. Suck. Dessutom blev hon ofta arg för att hon inte fick de största och viktigaste klienterna. Surprise, liksom.

Ojdå. Att hon inte kunde omplaceras till en mindre stressig tjänst... Måste ju ha varit väldigt jobbigt för er andra. Och även för henne..

Jag har haft en kollega nära pensionsåldern som på allvar tyckte att jag som kvinna per automatik var ansvarig för att fixa kaffe på morgonen. Han var inte i chefsposition utan vi jobbade som vanliga vårdare med exakt samma arbetsuppgifter och tider. Kaffet var personalkaffe och fanns lättillgängligt för alla att sätta på när som helst under dagen. Jävla idiot....

Nu jobbar jag med en kvinna som skall detaljstyra allt och hellre lägger tid på att highlighta stilistiska "fel" i utkast jag gjort till henne ist för att ändra själv direkt. Så hon highlightar, sparar dokumentet och mailar till mig så jag ska ändra och skicka tillbaka till henne. Sen ska jag vänta på hennes ok på dokumentet innan jag får skicka det vidare. Helt sjukt ineffektivt, särskilt eftersom "felen" som ska ändras egentligen inte har någonting med innehållet att göra. Det kan vara en jävla beställningsblankett som skall mailas fram och tillbaka 100 ggr. Hatar henne....

Jag hade en fruktansvärt elak kollega, skulle ta flera dagar att skriva ner allt. Men det jag minns mest var när jag kommit tillbaka till jobbet efter lång sjukskrivning pga att min sambo blev ihjälslagen framför mina ögon. Vi satt i fikarummet och de andra diskuterade en resa till Afrika som kollegan skulle göra och pratade om oroligheterna som var där då, gatuvåldet. Då vänder sig kollegan mot mig och skrattar högt 'man behöver ju inte åka till Afrika för att bli ihjälslagen, eller hur -mitt namn-?' och fortsatte skratta.. Ryser fortfarande av att tänka på den människan =/

Ja... vad hette hon nu igen... jo, nu kommer jag ihåg, Din Mamma!