Inlägg från: Tribute |Visa alla inlägg
  • Tribute

    Betablockerare under graviditet?

    Jag äter medicin av typen betablockerare (av märket Metroprolol eller Seloken) dagligen sedan nio år tillbaka på grund av att jag har hög puls. Utan betablockerarna så har jag en vilopuls på 130 slag per minut men jag har aldrig haft blodtryck ändå.

    Bakgund:
    Om jag inte tar en tablett varje morgon så har jag puls på mellan 130-150 slag/minut under hela dagen och jag blir kallsvettig, yr, skakig och känner mig utmattad. Emellanåt får jag även hjärtklappning, det får jag även med medicinen men betydligt mer sällan än om jag är utan. Jag var 19 år då jag fick börja med betablockerarna och man utredde aldrig varför jag har hög puls, jag har bara fått veta att jag har arytmi och hög puls från vårdcentralsläkare. Sedan har man bara förnyat mitt recept och det har fungerat för mig. Innan jag fick medicinen så mådde jag väldigt dåligt under nästan ett år och hade svårt att ta mig igenom dagarna på grund av den höga pulsen.

    Nutid:
    Nu är jag gravid i vecka 16 och mår nästan likadant som jag gjorde innan jag fick medicinen. Jag läser i gravidappen att pulsen borde ha ökat men min är på samma nivå som innan, troligen på grund av att den inte kan stegra på grund av betablockerarna. Barnmorskan konstaterade att jag hade lågt blodtryck. Jag har nästan samma symptom nu som jag har utan medicinen, det vill säga att jag är väldigt matt, sover mycket, lätt blir yr och har svårt att anstränga mig. Jag jobbar med ett stressigt, men stillasittande, yrke där det är ytterst opassande att jag är så seg och jag har svårt att dölja det.

    Utan betablockerarna så är jag trött och har svårt för att ens ta promenaden till jobbet. Jag kan ännu mindre prestera. Med betablockerarna känner jag mig också otroligt trött, det känns som att jag rör mig i sirap (det känns som ett konstant motstånd) och jag har svårt för att fokusera på mitt arbete och att hålla uppe tempot. Så fort jag är hemma så bara sover, sover och sover jag trots att tröttheten borde ha lättat vid det här laget.

    Värt att nämna är att jag redan från början har ökad risk för tidig födsel/sent missfall på grund av delad livmoder (uterus didelphys).

    Frågeställning:

    1. Kan det vara farligt för fostret att min puls är lägre än vad den borde?
    2. Medför detta någon ökad risk för tidig födsel?
    3. Är det farligt att jag blir andfådd och matt då jag anstränger mig milt fysiskt, till exempel genom en lugn promenad?
    4. Vore det bättre för fostret att jag slutar och har en puls på över 130 slag /minut eller att jag fortsätter med medicinen och har en puls på under 75 slag/minut?
    5. Kan man bli sjukskriven för detta? Jag blir så otroligt stressad av att inte orka hålla uppe tempot och att bara kunna leva på jobbet eftersom jag är helt slut och bara ligger resten av dygnet.

    Jag vet inte om jag har fått med nödvändig information och vore väldigt glad om någon som vet något om detta kan svara. Har bett om tid hos min läkare för flera veckor sedan men har ännu inte fått någon kallelse och det känns bara värre och värre samtidigt som jag är orolig över hur barnet påverkas :(

  • Svar på tråden Betablockerare under graviditet?
  • Tribute

    Jag har inte varit i kontakt med läkaren tidigare under graviditeten men jag förklarade det då jag ringde och bokade tid just för att prata om medicinen och hur jag mår.

    Min vårdcentral har alltid fullbokad så om det är som innan, då jag behövt träffa läkare så snart som möjligt på grund av sjukdom men inte har varit gravid, så dimper det väl ner en kallelse om en vecka och så får jag en tid om 3-6 veckor :/

  • Tribute
    Sweet Sofia skrev 2015-03-13 17:55:07 följande:

    Med tanke på att Metroprolol och Seloken kan förorsaka skada på fostret och förtidig födsel så är det ju bra att ta upp frågan med din behandlade läkare.

    Är faktiskt lite förvånad att du inte gjorde det i samma stund du fick reda på graviditeten. Känns lite oansvarigt att gå 16 veckor och kunna ha skadat fostret rejält utan att ha kontaktat läkaren!


    Jag tog upp min medicinering med barnmorska direkt då jag fick reda på det och hon anmärkte på en annan medicin som jag åt och den slutade jag med direkt. Jag har även träffat läkare på förlossningen då jag gjorde ultraljud i vecka 14 och han sade bara att "det är normalt att vara trött" och sade inte heller något om medicinen trots att han hade medicinlistan framför sig Rynkar på näsan På vilket sätt är det oansvarigt av mig att berätta om den här medicinen, fråga specifikt om min trötthet och seghet och ändå inte få någon som helst information om det du skriver? Har fantastisk ångest nu, det här har ingen berättat för mig. Då inbillar jag mig ju i alla fall tydligen inte att medicinen får mig att må sämre, det var så det kändes då jag bad om en tid och de "skulle försöka ordna något men läkaren hade inga tider nu". 

    På vilket sätt kan betablockerare skada fostret, har du någon information om vad jag har att förvänta mig? Är ordentligt rädd nu.
  • Tribute
    Sweet Sofia skrev 2015-03-13 17:59:19 följande:
    Då ordnar man en akuttider! Man väntar inte 3-4 veckor när man äter medicin som riskerar att skada sitt foster! Det är oansvarigt!
    Jag kan inte trolla fram akuttider och de gjorde själva bedömningen att det inte är akut. Självklart påtalade jag att jag behövde träffa min läkare så fort som möjligt men uppenbarligen bedömer dom inte det här som särskilt brådskande. Överläkare på förlossningen har inte nämnt något om mina mediciner trots att vi gick igenom listan, barnmorska har inte nämnt det trots att jag tog upp det direkt. Det gav mig aldrig grund att tro att jag borde sätta mig i en taxi till akuten. Akutvård fungerar inte riktigt så.

    Jag uppskattar all information jag kan få men du behöver inte rikta in dig på att försöka vara fördömande, jag har informerat om exakt allt och inte fått veta att detta läkemedel skulle vara farligt.
  • Tribute
    Sweet Sofia skrev 2015-03-13 18:42:10 följande:
    Du har väl läst bipacksedeln?

    Eller så kan du gå in på fass.se så står det där.
    Ja, jag har läst alla bipackssedlarna på samtliga mediciner. Det gjorde jag samtidigt som jag fick reda på att jag är gravid. Det står att de bör undvikas under graviditeten på flera av dem och de allvarligaste har jag slutat med på inrådan från dem, jag trodde då självklart att man täckt in allt. Betablokerarna sades det inte ett ord om.

    I bipackssedeln till Metoprolol står det att man ska informera läkare (vilket jag gjorde) och att man får fortsätta ta den "om ett uppenbart behov föreligger". Jag kan inte fungera utan medicinen eftersom hjärtat sätter stopp för ens enklare rörelser så utan den kan jag till exempel inte jobba, jag tog det då som självklart att man uppenbarligen bedömt det som att jag måste fortsätta ta medicinen. 

    Jag tog som sagt upp det igen med läkaren eftersom jag då hade börjat märka av besvären och vad han sade skrev jag tidigare. 

    Du verkar anta att jag är utvecklingsstörd. Grejen är dock den att jag planerade inte att bli gravid så jag har inte läst på innan. Då jag plötsligt var det, trots preventivmedel, så bestämde jag och min partner oss självklart för att behålla det eftersom vi har varit ihop i flera år och är i rätt ålder. Jag har läst på så mycket jag bara kan om mediciner, mina sjukdomar och graviditet. Det är tyvärr rätt mycket och det är fler än en varningstext som har dykt upp men ändå har de jag träffat inom sjukvården snarast tyckt att jag stressar upp mig i onödan. Jag trodde jag fått grepp om det viktigaste och jag trodde framför allt att sjukvården hade gett mig rätt svar.

    Intrycket jag fick av läkaren var att han tyckte jag var lite fjantig med alla frågor kring hur mina sjukdomar kan påverka det hela, han tyckte mest att jag skulle slappna av och att "alla som är gravida första gången är nervösa, jag behövde bara ta det lugnt för de kommer hålla koll på mig". Hade du satt dig i en bil upp till akuten samma kväll för att dubbelkolla hans uppgifter? Jag tror inte ens jag hade fått träffa en läkare då.

    Du verkar tycka att det är viktigare att reda ut på vilka sätt jag borde ha handlat annorlunda. Nu är det som det är så det känns inte relevant. Varken du eller jag vet varför man har valt att inte informera mig om medicinen, varför det inte bedöms som akut att jag får prata med min läkare eller varför man valde att jag skulle fortsätta med betablockerare.
  • Tribute

    Tack för alla svar. Jag har även startat en tråd gällande att jag mått väldigt illa under den här veckan och fått behålla väldigt lite mat, något som troligen inte har med detta att göra. Jag har varit i kontakt med både barnmorska och vårdcentral under dagen men de hade slut på tider. 

    Jag har i alla fall pratat med 1177, som barnmorskan rådde mig om, och ska upp till akuten. Jag ska prata med läkaren där om betablockerarna och om det är en behandling som jag måste avbryta direkt och vad jag i så fall ska göra gällande hjärtproblemen som då kommer återvända. Jag återkommer då jag kan.

  • Tribute

    Jag är så lycklig nu. Allt är väl.

    Gällande medicinen så har de tagit det i beaktande men forskning (det finns) kan inte påvisa några fosterskador som uppstått under första halvan av graviditeten. Risken är även väldigt liten senare i graviditeten. Troligen så kommer de bedöma att jag behöver det under hela graviditeten eftersom min nuvarande puls på 70 inte är så låg att det kan bli farligt för fostret, däremot kan min normala puls på 130+ orsaka större skador. Vi ska titta närmare på det vid nästa möta med överläkare i april.

    Jag är väldigt tacksam för alla svar. Länken som MammAmma postade var också till STOR hjälp på väg upp till akuten då jag satt och höll på att börja gråta av rädsla, tack så hemskt mycket för den. Den hittadr jag inte då jag googlade varken i början eller nu.

  • Tribute
    Sweet Sofia skrev 2015-03-13 18:42:10 följande:

    Du har väl läst bipacksedeln?

    Eller så kan du gå in på fass.se så står det där.


    Du borde skämmas. Du skrämde upp mig så fruktansvärt mycket och fick mig att tvivla på allt jag faktiskt tagit reda på och fortsatte försöka få mig att framstå som en dålig person trots att jag förklarade att jag gjort precis vad du sade.

    Om du inte har medicinsk kunskap utan bara klarar av att läsa FASS så borde du verkligen tänka över vad du skriver. Jag var livrädd igår och såg framför mig att jag skulle bli tvingad att göra abort lot min vilja på grund av fosterskador. Vet du ens vad hög puls skulle orsaka för skador om jag inte tog medicinen? Jag var beredd att sluta med den på stående fot och det hade troligen medfört större risk!

    Jag har hört detta om Familjeliv förut, innan jag blev medlem, att det finns många som bara vill trycka ner andra för att framstå som duktiga men du är faktiskt den enda som jag stött på. I övrigt har jag fått otroligt bra och konkret hjälp med tidigare frågeställningar.
Svar på tråden Betablockerare under graviditet?