Skriver du lista för barnets rutiner??

Många tror att man inte har listor och scheman och att de är så spontana, men de gör på ungefär samma sätt varje dag. Det är en lista eller schema även om det inte är nedskrivet.

Listan eller schemat underlättar livet för man slipper tänka på rutiner och småsaker som när man ska börja laga mat för att maten ska vara klar i tid eller komma ihåg att ge mellanmål eller lägga sig när man är trött. Som vuxen känner man det själv, men på små barn märks det inte förrän det är för sent.
Genom att skriva ner saker så avlastar du hjärnan från rutinerna och kan använda den till andra saker som att fokusera på ditt barn och att ha roligt.

Det finns väldigt mycket litteratur om hur hjärnan fungerar och arbetar som är väl värt att läsa.

När mina ststerdöttrar var riktigt små och jag skulle barnvakta så bad jag alltid om en lista, men där skrevs såklart inte allt upp i minsta detalj utan bara ungefärliga mat och sov tider. Jag tyckte det var mycket enklare så, då kunde jag ge mat INNAN de blev gnälliga och jag kunde lägga dem INNAN vi missade "sovtåget".

Jo så gör jag också men inte med hjälp av lista utan genom att vara uppmärksam på barnets tidiga signaler, där tycker jag istället en lista kan vara störande och distraherande. Jag har aldrig upplevt några problem med att tolka vare sig mina egna eller andras bebisar hittills och mat och läggning har kunnat erbjudas innan det blir gnäll.

Men du kallar honom pappa, det borde alltså vara en väldigt viktig person som är som en pappa för ditt barn. Så viktig och ändå behöver han de mest basala instruktioner? Ingen jag skulle lämna mitt barn till...

Verkar väldigt överdrivet om man skriver såna listor. OK om det är till en barnvakt och denne känner stor osäkerhet över upplägget under dagen/kvällen. Har väl hänt att jag skrivit några instruktioner åt morfar då han barnvaktat mina barn då de var bebisar t.ex. gällande vilken mat de skall äta och när. Men åt den andra föräldern eller om det gäller äldre barn tycker jag det är löjligt och tyder på onormalt kontrollbehov.

Bara av nyfikenhet, varför förökade du dig med någon som uppenbarligen är lite efter?

Tar man allt ifrågasättande som negativt så...

"Tar allt ifrågasättande som negativt"!? Alltså, nu får du ju ge dig!

Du skrev följande: "Bara av nyfikenhet, varför förökade du dig med någon som uppenbarligen är lite efter?"

Du anser inte att man skulle kunna byta ut och ta bort en del ord i den meningen, för att få den lite trevligare? - Hur kan man inte tolka den meningen som negativ? Exakt vad i den meningen du skrev, ser du som positiv?

Givetvis kan karln tänka själv. Men han skulle väl inse när klockan är sen, att maten skulle varit färdig och uppäten för någon-några timmar sedan. Då skulle han köra en nödlösning och koka ett paket nudlar eller så.

Tandborstning skulle han givetvis också komma ihåg. Men kanske göra det lite halvdant och inte orka ta striden om tandkräm (som mitt barn avskyr), utan istället ge med sig och borsta barnets tänder enbart med vatten.

Med en lista så kommer jag att belysa det som är viktigt. Det finns 6 tider, instruktioner kring tandborstning, samt en del recept på näringsrik mat som jag vet att mitt barn tycker om.

Alla människor är olika. Denna man är suverän på sitt sätt. Och han är knappast "efter", som du så vidrigt uttryckte det.

Om du vill uppfattas som en mogen vuxen är det smartaste du kan göra nu att

1) medge att du uttryckte dig kränkande i ditt citat som Pescetarian flera gånger återgett ordagrant. "Efterbliven" är för de flesta ett nedsättande ord.

2) be om ursäkt att du kränkt henne

3) sluta försöka krångla dig ur situationen med ovidkommande argument

För mig, och säkert andra medlemmar, framstår du bara som löjlig och omogen just nu. Om du vill ändra på det rekommenderar dig att följa mina tips. Jag vill inte vara arrogant eller lägga mig i. Tycker bara att du driver en onödig konflikt och som utomstående tycker jag att det är du som gått för långt.

Det viktigaste för mig var att Pescetarian inte skulle känna att hon stod ensam mot en person som de flesta förmodligen anser borde bett om ursäkt för länge sedan. Uppnådde jag det var det värt att lägga sig i.

Fortsätt du strunta i konstruktiv feedback från andra, familjelivare eller inte. Det är ett klockrent sätt att slippa utvecklas som människa. Du kanske trivs bättre med att omge dig med konflikter och DEN saken ska jag inte lägga mig i.