Etnisk diskriminering i arbetslivet

Ja det är märkligt det där.

Har en vän som trots en hög utbildning från svenskt och amerikanst uni inte fick jobb i Sverige. När han bytte sitt iranska namn till ett svenskt gick det däremot hur bra som helst att få jobb.

Har dessutom själv haft en chef som helt öppet utan att skämmas sorterade bort jobbansökningar från folk med utomeuropeiska namn utan att ens läsa ansökningarna. Jättepinsamt!

Absolut existerar problemet. 
Men det gäller inte bara etnisk diskriminering. 

Det kan bero på vilken typ av jobb det gäller, men ett problem som existerar i rekryteringsbranschen är att en stor del av rekryterarna brister i kunskaper för att kunna genomföra en korrekt rekryteringsprocess. Många är unga och oerfarna, andra har tvärtom arbetat för länge i branschen utan formell utbildning, vilket givit utrymme för att utveckla en hel del egna metoder som varken är etiska eller konstruktiva. 

Jag har hört unga rekryterare diskutera hur svårt det är att bedöma arbetssökande eftersom de inte kan bortse ifrån exempelvis klädstil och frisyr. De är medvetna om att de gör osakliga bedömningar men de verkar inte intresserade av att bryta dessa beteendemönster. Jag tror inte att de inser att konsekvenserna bärs upp av företaget de rekryterar för, inte bara av de sökande. Felrekryteringar kan bli väldigt kostsamma.
 
Det finns en övertro bland rekryterare på någon slags förmåga att bedöma människor, något som är helt befängt.  

Värderingarna tar vid redan vid genomgången av CV:n. Avidentifierade ansökningar är ett sätt att undvika de här problemen i det initiala skedet. Dock vet jag att många företag motsätter sig det, och jag kan tänka mig att det beror på att man känner att man förlorar en del av kontrollen över processen. Transparens i rekryteringsprocessen får tyvärr stryka på foten för fördomar och ibland också ren inkompetens. 

Istället för att diskutera enskilda fall kan man titta på sysselsättningsstatistik för hela landet eller för ett helt län. Jag får tacka käre FDFMGA för att ha tipsat om en rapport från länsstyrelsen i Stockholm. Rapporten finns här:

www.lansstyrelsen.se/stockholm/SiteCollectionDocuments/Sv/publikationer/2015/LST_feb_2015.pdf

Där läser man följande om sysselsättningen:

Sedan en tid har trenden varit särskilt positiv för utrikes födda män, både i riket men kanske framförallt i Stockholms län. Det har bland annat inneburit att skillnaderna mellan inrikes och utrikes födda män minskat trendmässigt. Jämfört med skillnaden i efterdyningarna av finanskrisen under 2008 - 2009 var skillnaden mellan inrikes och utrikes födda män liten under det fjärde kvartalet 2014, se diagram 5.

Sammantaget ökar sysselsättningen bland utrikes födda män från 68,2 till 73 procent. Det är en ökning på 4,8 procentenheter på ett års sikt. Det är den största ökningen/minskningen på ett årför någon grupp under hela tidsserien.

Det verkar alltså inte diskrimineras särskilt mycket nu för tiden.

Dags för en friare arbetsmarknad där arbetsgivare har råd att chansa på att anställa och att en ev. felrekrytering inte innebär att man blir sittande med någon som inte passar för jobbet.

Jag kanske borde byta efternamn till Muhammedsson då, både svenskt och muslimskt samtidigt. Två flugor i en smäll. 

Nejmen.. så otroligt dumt att döma efter namn. 

Diskrimineringen sker ju inte för att man hatar en viss entisk grupp utan antagligen för att man kommit fram till slutsatsen att arbetsmiljön blir mer harmonisk på en etnisk homogen arbetsplats där svenskar inte beblandas med kulturelt avlägsna invandrare från tredje världen.

Ni ser "problemet" men inte orsaken.

Med det skruvade resonemanget bör inte företag heller syssla med export (innebär kontakt med läskiga utlänningar). Inte heller bör företag etablera sig i flera länder, då måste ju olika kulturer samarbeta och det är ju tydligen fullkomligt omöjligt.

Risken med att anställa "fel" person är att man kan hamna hos DO. En svensk ung arbetare kan du som arbetsgivare knappast diskriminera till den grad att DO bötfäller dig.