Carlin skrev 2015-03-01 16:44:37 följande:
Jag hoppar in här! Plussade i förrgår med lite blandade känslor, vi har pratat om barn ett tag men sagt att vi velat vänta lite men händer det så händer det och nu var det dags. Kom som en chock först och jag kände mig väldigt osäker på om vi var redo. Men när vi nu pratat igenom det samt pratat med min bästa vän så känns det redan bättre. Har förstått att detta inte är helt ovanligt är ju ett liv man ska ansvara för.
Jag är 23 snart 24 och mannen fyller 28 i år, vi gifte oss i oktober och bor i Malmö. Är väldigt osäker på hela graviditeten och lite rädd för hur min kropp ska reagera så jag hänger gärna med här för att få stöd och råd ????
Hej! Förstår din känsla, det är ju verkligen stort på alla sätt! Man måste inte vara stormlycklig, helt normalt att man börjar tänka över sin livssituation och vilket ansvar det är.
Kul med ngn som bor i Malmö, det gör jag med! Har en 3,5-åring och har försökt bli gravid i nästan ett år, hade nästan gett upp tanken om ett syskon och är så klart också orolig... Men försöker njuta, hur det än slutar så hjälper det ju inte att oroa sig...... :):)