• Coccolina

    Mamma.. min bästa vän... Saknar dig så

    Min mor dog den 17 november... Den 23 oktober fyllde hon 70 och i födelsdagspresent hade hon fått en resa av oss barn... Vi åkte alla till min syster i USA... Mina syskon bor båda utomlands så det är sällan vi är alla tre på samma ställe... Men nu fick hon flera dagar med oss där vi bara var vi 4... Eller ja även syrrans barn och man var med men mest var det just vi 4... Vi hade en underbar semester...Hon var så lycklig!

    När vi kommit hem så hade jag fullt upp med jobb, och ny pojkvän... Men pratade med mamma varje dag, så som jag alltid gjort... Hon var min bästa vän... 

    Så den 14 november skulle hon kommit hem till mig och ätit lunch och sedan skulle vi gå och se julljusen och käka middag tillsammans.. Hon skulle sova över... Men tiden gick.. hon började närma sig lunch och mamma hade inte ringt och sagt att hon var på väg... Och hon svarade inte i telefonen... Tillslut fick jag tag på hennes granne som gick över och hittade henne på golvet i badrummet... hon hade fått en hjärnblödning. Hon levde ännu och ambulansen kom och skickade henne till Mölndal.. Där fick jag träffa henne.. hon pratade med mig... sa att hon älskade mig var klar i skallen även om hon verkade trött... De skickade vidare henne till Sahlgrenska för om hon skulle behövas opereras. Väl där så sa sköterskorna att hon skulle behöva vila... de tyckte jag kunde åka hem... Jag var tillbaka på lördagen och de sa att hon inte skulle opereras men då hon fortfarande svarade på tilltal så var jag inte så orolig... De sa att hon var trött för de första 24 timmarna väcker de en engång i timmen... Så jag frågade henne om hon ville vila.. om jag skulle åka hem... Hon sa åt mig att det var ok att jag åkte... 

    Vid 23 på kvällen ringde de och sa att hon blivit sämre... och att hon var för svag för att opereras... Det kunde ske mirakel men de tyckte jag skulle komma så snart som gick... Ringde mina syskon... Och de började direkt ordna för att åka hem så snabbt som bara gick... 

    Hela söndagen satt jag där... Såg henne flyta bort... måndagen kom... Min bror kom vid lunch... och min syster kom kl 19... min ena moster kom vid 20... prästen kom strax därefter... och kl 21 så tog min bästa vän, min älskade mamma sitt sista andetag...

    Jag kan ibland känna hennes närvaro.. Jag kan sova på soffan och vakna av att jag halvt "ser" henne sitta vid fotändan och titta på tvn... 
    Drömmer om att hon står bakom mig när jag ser mig i spegeln...
    Och ibland.. när jag går hem på kvällen och går över ett öppet fält där jag skulle se om det var någon i närheten... ja då kan jag ibland känna ciggaretrök... Som om hon gick bredvid mig som så ofta och rökte... 

    Vet inte vad jag skall tro... men önskar så att jag kunde prata med henne och få svar... höra hennes röst... Jag har tusen bilder på henne... till och med någon filmsnutt.. men ingenstans har jag hittat där jag kan höra hennes röst... hennes skratt.....
    I'm not crazy... My reality is just diffrent than yours....
  • Svar på tråden Mamma.. min bästa vän... Saknar dig så
  • AnnieAnniee

    det är okej att sörja. Dina känslor som du har ska vara där. Din mamma kommer alltid finnas runt omkring dig. Hon finns vid din sida vart du än går, och kommer alltid att finnas där. Så torka dina tårar, tror inte hon vill se dig gråta.

    Du ska veta att det alltid finns stöd ifall det känns för jobbigt och du vill lätta på hjärtat. Jag skriver gärna med dig ifall du behöver någon att prata med. Kram på dig vännen

  • Inte jag

    Usch va hemskt. Jag beklagar sorgen. Får mig att tänka på mammas död och hur hemskt det var. Jag, mamma och pappa var hos en släkting och höll på att äta lunch när mamma började bete sig konstigt. Då började vi tänka men gud hon har ju satt i halsen och vi började få panik. jag började slå henne i ryggen medans pappa gick för att hämta hjälp, vi var på ett äldreboende. När jag var hos henne så såg jag att hon tappade medvetandet och hennes hjärta slutade slå. En sjuksköterska kom för att börja hjälpa till och gjorde heimlichmanövern och även började göra hjärt- och lungräddning. Det var en undersköterska som ringde 112 och det tog 15 min innan de kom och när de åkte 15 min senare med henne så hade de fortfarande inte fått igång hjärtat men det fick de igång på sjukhuset. sedan på kvällen fick hon åka ned med ambulans till hennes hemsjukhus där hon somnade in 4 dagar senare. Det var för stora skador på hjärnan att hon var hjärndöd och jag saknar henne så mycket fortfarande trots att hon har varit död i över 4 år. Hon skulle ha blivit 67 nu i mars. 

Svar på tråden Mamma.. min bästa vän... Saknar dig så