Jättemycket trassel med amning - hur gör ni?

Stackare för att ha sådana problem med amningen! Minns så väl hur det var för mig med stora... Jag grät, jag ammade och så grät jag ännu mer. Jag var flera gånger vid amningsrådgivningen och de tyckte allt såg bra ut. Ändå fortsatte det att göra ont, ändå fortsatte mjölkstockningarna att avlösa varandra och jag fick aldrig mjölken att räcka till utan fick komplettera med ersättning. Amningsnappen fick hänga med under hela amningsperioden sex månader. Det som gjorde att jag orkade så länge var att jag tillslut fick rådet från amningsrådgivningen att testa SPC-flakes och lecitin (både finns i hälsokosten, SPC-flakes finns ofta även bakom disken på apotek) och i samband med att jag började med dessa så lindrades även smärtan! Så mitt råd är att testa!

Ett annat tips är att gå in på amningshjalpen.se och läsa där om amning och kanske även be en hjälpmamma om stöd och hjälp.

Jag vet inte om det hjälper dig just nu men kanske kan det ge dig hopp när jag berättar att när jag i somras fick mitt andra barn trodde jag att amningen skulle gå lika dåligt som med första. Början var väldigt lik. När hon var fem-sex dagar gammal fick jag min första mjölkstockning. På BB trodde de först inte på mig för "det brukar man inte få så tidigt". Resten av sommaren gick jag med bröstvärmare, två eller tre lager tröjor plus bh (utan bygel) och sjal för att skydda brösten, trots att det var så varmt som det var i somras. Utsattes brösten för drag fick jag känningar med en gång och det var först och främst smärta vid amning, hann det bli värre så ömma bröst och så i värsta fall en fullt utvecklad mjölkstockning. Men så började jag med SPC-flakesen och jag märkte att jag inte var lika känslig. När jag glömde äta don en dag så fick jag ont med en gång. Jag som hade trott att de inte fungerade riktigt så bra... Nu är dottern sju månader och jag ammar henne fortfarande. Jag behöver inte äta flakesen längre och jag kan klä mig normalt. Och till min glädje så gör det inte ont längre. Jag minns så väl den där dagen i höstas när jag kom på mig att tänka

"Ah! Är det SÅ HÄR det ska kännas att amma?! Det ÄR ju mysigt! Nu fattar jag vad folk menar!"

Föresten, har du provat att sitta med benen i kors, typ skräddare när du ammar? Nu med tvåan så sitter jag ofta så när jag ammar. Testa även fotpall eller något som gör att du kan sitta med benen högre upp utan att behöva sitta och ha tårna i golvet. Det är viktigt att du kan vara så avslappnad som möjligt när du ammar för att det ska fungera, särskilt nu när du har problem att det gör så ont

Kolla bland vänner och bekanta om de har amningskudde som du får testa. Det finns så många modeller och med olika innehåll och det gäller att hitta en som passar en själv och bebisen.

Har du försökt sitta skräddare och med smningskudden i knät? Eventuellt kudde under knäna så att de blir lite högre upp så att bebisen också kommer högre upp? Jag fick lagom höjd genom att göra så.

Ett förslag för att slippa hysterisk bebis är att mata med flaska först så att värsta hungern lagt sig och sedan ge bröstet. Då slipper du viftande armar och ben och kan sätta på amningsnappen i lugn och ro